Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fugger, släkt - Fuggerei - Fughetta - Fugit irreparabile tempus - Fuglie - Fuglse - Fugugift - Fuhlsbüttel - Fuimus Troes - Fuiren, Jörgen (Georg) - Fuji, Fuji-san el. Fuji-no-yama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FUJI
Jakob Fugger.
sion och omgestaltning av huset F :s finansiella
verksamhet. Dess traditionella branscher
över-flyglades nu av
gruvdrift och bankaffärer.
1505 bildade Jakob
F. ett bolag för
handel på Ostindien med
utnyttjande av den
nyupptäckta sjövägen
runt Afrika. Genom
lån utövade han
inflytande på den
kejserliga politiken.
Efter hans död övergick
husets samlade
finansmakt till hans
brorsöner, R a i m u n d F. (d. 1535) och
Anton F. (1493—1560), under vilka
husets egentliga storhetstid inföll. Släkten hade
adlats i föregående generation. Karl V gjorde
bröderna 1530 till riksgrevar och tillerkände
dem i privilegium landshöghet för person och
egendom. 1534 erhöllo de rätt till
myntprägling i guld och silver. Anton F., den i det yttre
mest framträdande representanten för huset,
spelade under schmalkaldiska kriget en
betydande diplomatisk roll, till fromma för
hemstaden Augsburg. Då han misslyckades i att
påverka kejsar Karls hållning gentemot
staden, drog han sig för flera år tillbaka från
offentlig verksamhet. Han hade, liksom
släkten i sin helhet, en konservativ inställning i
politiska och religiösa frågor. — I sistn.
avseende utgjorde Raimund F:s son U 1 r i c h F.
(1526—84) ett enstaka undantag, då han öppet
övergick till den evang. läran. Med honom
började släkten alltmera förlägga sina
intressen från affärerna till kulturell verksamhet.
Ulrich och hans bror Johan Jakob F.
(1516—75) voro kända humanister och
främ-jare av konst och vetenskap. Anton F:s son
M a r c u s F. (1529—97) är bekant som förf,
till ett verk om stuteriväsendet. — Under
1600-talet prövade släkten F. sina organisatoriska
talanger på ett nytt område: det militära.
Otto Heinrich F. (1592—1635), sonsons
son till Anton F., utbildades i spansk
krigstjänst, deltog på kejserlig sida i slaget på Vita
berget, medverkade under Spinola vid
belägringen av Breda 1624—25 och följde
Wallen-stein till Nedersachsen. Han tjänade under
Tilly och Åldringen, utmärkte sig i slaget vid
Nördlingen och var en tid kejserlig
guvernöi-i Augsburg. Hans syssling Franz F. (1612—
64) deltog under Wallenstein i 30-åriga kriget,
blev generalfälttygmästare och 1649 guvernör
i Ingolstadt. Han stupade mot turkarna i
slaget vid Gott^ardt an der Raab. — Släkten F.
fortlever ännu i flera förgreningar, av vilka
F.-Babenhausen och F.-Glött resp. 1803 och
1913 upphöjts i furstligt stånd. — Litt. om
släkten F. finnes för de sista decennierna i
huvudsak samlad i ”Studien zur F.-Geschichte”
(1907 ff.). Bland speciella verk kunna nämnas
M. Jansen, ”Die Anfänge der F.” (1907); R.
Ehrenberg, ”Das Zeitalter der F.” (3 Aufl.
1922); L. Scheuermann, ”Die F. als
Montan-industrielle in Tirol und Kärnten” (1929). E.Lö.
Fuggerei [fogaraF], se Augsburg.
Fughetta [foge’-], mus., diminutiv av fuga (se
d. o.), d. v. s. en liten fuga, vars tema är av
sådan art, att det blott ägnar sig för
kortfattad fuga-utformning, kort imitatorisk sats.
E.A.
Fugit irrepara’bile tempus (lat.), ”Tiden flyr,
den oersättliga tiden”, citat från Vergilius,
”Georgica”, III, 284.
Fuglie, s:n i Skytts hd, Malmöhus län, s. ö.
om Vällinge; 9,41 kvkm., därav 9,33 land; 463
inv. (1931; 50 inv. pr kvkm.); 8,85 kvkm. åker
(1927; 94,9% av landarealen), ingen skogsmark.
•—Pastorat: Vällinge och F., Skytts kontrakt,
Lunds stift. J.C.
Fuglse, hd i Maribo amt, Lolland; 333 kvkm.;
18,952 inv. (1930), därav 3,108 i Rödby. W.P-n.
Fugugift, se Fiskgifter.
Fuhlsbüttel [föTsbytal], landflygstation vid
Hamburg, knutpunkt för v. Tysklands
flyglinjer.
Fu’imus Troes (lat.), ”Trojaner vi voro”, citat
från Vergilius’ Aeneid, II, 325, ofta använt för
att beteckna, att den gamla goda tiden är förbi.
Fuiren [fyTan], Jörgen (Georg), dansk
botanist (1581—1628), med. d:r i Basel 1606,
läkare i Köpenhamn, bereste 1621 på Kristian
IV :s befallning Jylland för att där insamla
sällsynta växter och 1622 i samma syfte, jämte
Otto Sperling, Skåne, Halland, Blekinge och
Gotland. De under sistn. resor upprättade
växt-förteckningarna, de första rörande s. Sveriges
flora, offentliggjordes 1662 av Th. Bartholin. —
Litt.: O. Gertz i ”Fauna och flora”, 1921. O.Gz.
Fuji [fu’Ji], Fuji-san el. F u j i-n o-y
a-m a, d. v. s. ”Fujiberget” (härav de av
européer ofta använda men oriktiga
kontamina-tionsformerna Fujiyama el. Fusiyama),
vulkan i Japan, v. s. v. om Yokohama, 3,778 m.
hög. F. har en regelbunden konisk form, dess
topp utgöres av en 200 m. djup krater med en
diam, av c:a 500 m. F., som är uppbyggd av
andesit, har sedan 791 haft 19 kända utbrott,
det senaste 1792; 1854 uppstodo sprickor på
vulkanen. F. är snöfri endast under juli och
aug., då en mängd buddister vallfärda dit; 1923
47,000. Uppstigningen till F:s topp tar 8—10
tim. Bild se pl. vid art. Asien. S.
— 521 —
— 522 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
