- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 10. Françon - Gaugamela /
523-524

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fujikawa - Fujiwara, ätt - Fujiyama - Fu-kien - Fu-kiensundet el. Formosasundet - Fukoidsandsten - Fuksia - Fuksin, anilinrött - Fukt - Fuktighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FUJIKAWA

Fujika’wa [fuji-], japansk flod, som flyter
från berget Fuji österut och utfaller i
Suruga-bukten. Berömd för sina vackra strömmar,
som genomfaras i båt av talrika turister. B.K.

Fujiwa’ra [fuji-], Japans främsta
storman-naätt. Ledande sina anor tillbaka till
mytologisk tid, var F.-ätten redan på 600-talet
dominerande i japansk politik. F. Kamatari (d. 669)
var den ledande själen i den stora
Taikware-formen (se Japan, historia). F. Yoshifusa
blev 866 utnämnd till ”regent”. Senare fingo
hans efterföljare ett formligt
rikskanslersämbe-te (kivampaku) och blevo praktiskt taget
enväldiga styresmän, i det de alltid förmälde
kejsarna med F.-damer och tvungo dem att
abdikera vid unga år. I början kraftfulla och
dugliga regenter, särsk. F. Tokihira (d. 909),
förvekligades de småningom men behöllo sin makt
till mitten av 1000-talet. Ännu i våra dagar är
en stor del av hovadeln ättlingar av F.-huset.

B.K.

Fujiyama [fu’ji-ja-], se F u j i.

Fu-kien [fo’ciän], prov, i Kina innanför
Fu-kiensundet; 120,300 kvkm.; 13,157,800 inv. (enl.
kinesiska postverkets beräkning 1923; enl.
andra beräkningar 18—20 mill.). F. genomdrages
av skogklädda bergskedjor med s. v.-n. ö.
riktning. Betydande skogsbruk, likaså
pappersindustri, särsk. i huvudstaden Fu-chou, till vilken
timret flottas på Min-kiang, som avvattnar c:a
% av hela provinsen. Skogarna bestå
huvudsaki. av barrträd och rosenträd. Stor
kamfer-industri i n. F. Odling av te och ris. Kol, järn,
koppar, guld, silver och grafit brytes. W.P-n.

Fu-kiensundet el. Formosasundet,
sundet mellan Kina och Formosa.

Fukoi’dsandsten, benämning på den övre
delen av den underkambriska sandstenen i
Sverige; namnet härleder sig därav att i
sandstenen förekommande krypspår, möjl. av maskar
o. a. djur, på sin tid tolkades som avtryck av
tångartade växter (fukoider, av lat. fucus, tång).
Se K a m b r i u m. K.A.G.

Fu’ksia, se F u c h s i a.

Fuksi’n, anilinrött (se A n i 1 i n f ä
r-g e r), användes till såväl färgning som
tryckning av bomull. Ger på tannin-antimonbeta
purpurfärg. Färgar ull och silke i surt bad.
Färgen är föga ljusäkta. Wk.

Fukt. Ett av de vanligaste sanitära
missförhållandena i bostadslägenheter, särsk. i
mindre sådana, är f. Den härleder sig vanl.
till största delen från väggarna, vilkas
vattenmängd i nyuppförda, ofta otillräckligt
uttorkade hus är mycket stor. Enl. Sondén
beräknades i ett stort stenhus i Stockholm på något
över 100 rum 340 kbm. vatten. Av denna

stora vattenmassa äro blott 5—10 °/o
kemiskt bundna vid kalken och utan någon
betydelse. — Förutom den f., som med
nödvändighet finnes i nytt murverk, kan f. uppstå i
byggnader genom vattens inträngande på gr.
av bristfällig avtäckning el. underhaltig
isolering från fuktiga el. vattenförande jordlager.
Utom de direkta, nedan anförda olägenheterna
medför sådan f. risk för röta och
svampbildning i träverket, varigenom byggnaden på kort
tid kan förstöras. Då grundisolering icke kan
utföras i en färdig byggnad utan avsevärda
merkostnader och svårigheter, är det därför
av största vikt, att isoleringsarbetena under
uppförandet ägnas största omsorg. Se
Isolering. — Ofta uppstår f. i bostaden även
genom bristande skötsel från invånarnas sida. Ju
mera vattenånga som frambringas av de
inneboendes andning, vid kokning, disk, tvätt o. s.
v., desto mera f. Bostadsluften får en
egendomlig karakteristisk lukt, mögelvegetationer
uppträda, särsk. å ytterväggarna, bakom tavlor
och möbler, tapeterna lossna, sängkläder och
gångkläder kännas fuktiga. F. i kläderna
åstadkommer, då det är kallt, att värmen
lättare än normalt avledes från kroppen,
varigenom disposition för förkylningssjukdomar,
reumatism m. m., uppstår, och då det är varmt,
föranleder f., att värmeavgivandet försvåras,
varigenom värmeregleringen i kroppen lider.
I Tyskland anses en våning beboelig, då
vattenhalten enl. flera murbruksprov icke överstiger
2 °/o. F. avlägsnas genom uppvärmning och
ventilation. Vikten av en noggrann
bostads-ventilation kan ej nog kraftigt framhållas.

G.A-g;G.W.W.

Fuktighet. Luften innehåller alltid en större
el. mindre mängd vattenånga. Vid en bestämd
temp. utövar vatenångan som andra gaser
alltid ett visst tryck. Detta tryck mätes i mm.
kvicksilver el. i millibar (se Bar) och beror
utom av temp. också av den mängd
vatten-ånba, som finnes pr volymsenhet. Trycket
stiger med temp. och med denna mängd.
Emellertid har det visat sig, att om mängden
vattenånga vid en bestämd temp. stiger, ökas trycket
icke huru mycket som helst. Sedan en
bestämd mängd tillförts, blir trycket konstant,
och därefter utfaller vid ytterligare tillförsel
av vattenånga denna som flytande vatten.
Därför gives det vid en bestämd temp. en största
mängd vattenånga (större ju högre temp. är),
som luften kan innehålla. Denna största
mängd utövar då det tryck el. har den
spänning, som mättad vattenånga vid
ifrågavarande temp. utövar. Utövar å andra sidan
luftens vattenånga detta tryck, säges luften vara
mättad av vattenånga.

— 523 —

— 524 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 31 13:27:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-10/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free