- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 10. Françon - Gaugamela /
551-552

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Funäsdalen (Funnäsdalen) - Fur (botanik) - Fur (ö) - Fur (negerstammar) - Fura - Furage - Furan - Furawa - Furcellaria - Furen - Furerare - Furesö - Furetière, Antoine - Furfuran, furan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FUR

Ur S.T.F.-s bildarkiv.

Funäsdalen sedd mot väster med den nya kyrkan under berget.

om Hede (postdiligens), 76 km. från Röros i
Norge (bilväg); c:a 800 inv. F. ligger i en bred
vacker dal, över vilken Funäsdalsberget
(981 m.) höjer sig med branta skrovliga
väggar. Berget erbjuder en ståtlig utsikt över
fjällvärlden från Städjan i s. till Sylarna i n.; på
dess solsida odlas potatis, det enda — utom
hö — som kan odlas här. I F. ligger
Härjedalens fornminnesförenings kulturhistoriska
museum, omfattande 16 stugor och o. 3,000
föremål, grundat 1893 av f. handlanden Erik
Fundin. J.C.

Fur, bot., se Tall.

Fur [for], ö i Limfjorden (se d. o.).

Fur, negerstammar, se For.

Fura, bot., se Tall.

Furage [-ra’f], för härens hästar avsedda
livsmedel, består av kärnfoder, vanl. okrossad
el. krossad havre, och stråfoder: hö och halm.
Den f.-mängd, som förbrukas pr häst och dag,
kallas en ration och utgör under
fältförhållanden enl. sv. beräkningsgrunder 5,5 kg. havre,
4 kg. hö och 2 kg. halm. I allm. givas
ridhästar mera kärnfoder och draghästar mera
stråfoder. E.O.B.

Fura’n, se Furfuran.

Furawa, negerstammar, se For.

Furcella’ria, ett rödalgsläkte. Arten F.
fasti-gia’ta, gaffeltång, förekommer allmänt vid de
svenska kusterna och består av trådformiga,

trinda, gaffelgrenade skott, utgående från
krypande rhizomer. L.G.S.

Furen, sjö i Jönköpings län, s. s. ö. om
Värnamo, 12 kvkm., 151 m. ö. h.; avrinner
genom Edsån till Flåren, från vilken sjö F
skiljes genom ett c:a 1 km. brett näs. J.C

Fure’rare, se F u r i r.

Furesö [fo’-], sjö på Själland, 15 km. n. v
om Köpenhamn; 9,5 kvkm.; 19 m. ö. h.; 38 m.
djup; Danmarks djupaste insjö. Mycket
fiskrik. W.P-n

Furetière [fyratjä’r], A n t o i n e, fransk
skald, romanförf. och lexikograf (1619—88).
F:s första verk var ”Poésies” (1655), varpå
följde ”Fables, morales et nouvelles” (1671) och
den intressanta satiriska sedeskildringen ”Le
roman bourgeois” (1666). I 40 år arbetade F.
på det stora verk, som framförallt låtit hans
namn gå till efter världen, ”Dictionnaire
uni-versel”, vilket Franska akad. ansåg vara ett
intrång i dess privilegier, varför F. efter en
skarp pennfejd uteslöts ur akad. (1685).
”Dictionnaire universel” utgavs i Rotterdam 1690;
det är betydligt rikare än akad.s egen
”Dictionnaire” av 1694. J.V.

Furfura’n, HC—CH , furan, förekommer
Ml

HC CH

i tjärolja från torrdestillation av hartsrikt trä,
är en vattenklar vätska (kokpunkt 32°),
luk

— 551 —

— 552 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 31 13:27:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-10/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free