FURNESS-LINJEN tande likt kloroform. F. är modersubstansen till flera föreningar, av vilka den viktigaste är furfurol (se d.o.). Lj. Furfurankarbonsyra, se Furfurol. Furfurol åTl, f u r o 1, HC—CH , en 1 J II HC C • CHO färglös olja (kokpunkt 161,7°, spec.v. l,ie), som färgas brun i luften. F. framställdes förr [-genom att upphetta kli med koncentrerad svavelsyra, varvid de i kli i stor mängd förekommande sockerarterna, pentoser, avklyva vatten och övergå i f. F. framställes numera genom pento-sanhaltigt material, t.ex. havreagnar med utspädd svavelsyra i autoklav vid c:a 4 atm. tryck och en temp. av 150°. F. och dess derivat ha funnit vidsträckt användning som lösningsmedel och användes till beredning av lacker, fernissor etc. Användes för utrotning av ogräs, impreg nering av trä, som svampdödande medel m.m. F., som med ättiksyrad anilin ger en intensiv rödfärgning, användes som såväl kvalitativt som kvantitativt prov på pentoser och pento-saner. Vid upphettning med alkali bildas motsvarande alkohol, f ur f ury lalkoh ol, och motsvarande syra, pyroslemsyra, furfurankarbonsyra. Lj. Furfury'lalkohol, se Furfurol. Fu'rie (ytterst lat. fu'ria, raseri, hämnde-ande), i fråga om grekisk el. romersk mytologi: hämndeande, erinye (se E r i n y e r n a). I bild-lig användning om rasande el. ondskefull kvinna. E.H. Furingstad, s:n i Lösings hd, Östergötlands län, ö. s. ö. om Norrköping; 18,90 kvkm., allt land; 456 inv. (1931; 24 inv. pr kvkm.); 12,09 kvkm. åker (1927; 64,0 °/o av arealen), 2,35 kvkm. skogsmark. — Pastorat: F. och Dags-berg, Norrköpings kontrakt, Linköpings stift. — Av den äldsta, romanska stenkyrkan är åtskilligt i den nuv. bevarat, en del av murarna Ur S.T.F:s bildarkiv. Interiör av Furingstads kyrka. samt rester av takkonstruktionen jämte målningar synliga över de sengotiska valven; dessa täckas av målningar från Vasatiden. J.C.;E.W. Furi'ni [fo-], Francesco, italiensk målare (f.o. 1600), återvände efter utbildning i Rom 1625 till fädernestaden Florens, där han utövade en flitig verksamhet och bl. a. utförde åtskilliga freskomålningar för Pittipalatset och ett flertal kyrkor. Han behandlade helst bibliska och mytologiska motiv med figurer i kroppsstorlek, varvid han låter ett smältande ljusdunkel omsvepa de mjukt modellerade nakna kropparna. M.Bjn. Furioso [foriå'så] (ital.), mus., rasande, vilt. Furi'r (från ty. Furier, av fra. fourrier, till den germ. stammen i joder, eg.: som sörjer för foder, proviant, jfr Furage), den högsta av underbefälsgraderna bland manskapet vid armén och flygvapnet. Redan på 1600-talet funnos i sv. armén furerare (namnet sedermera ändrat till f.) i underofficersställning, vilka ombesörjde inkvartering, förläggning och förplägnad vid lägre truppförband. Sedan benämningen avskaffats på 1870-talet, återinfördes den 1914. I lönehänseende indelas graden i f. av 2:a (lägre) och av l:a klass. E.O.B. Furka [fo'r-], pass i Vierwaldstätteralperna, Schweiz, på gränsen mellan kantonerna Wallis och Uri, mellan Rhönes och Reuss’ dalgångar; 2,436 m. ö. h. Under F. leder sedan 1926 en 1,850 m. lång järnvägstunnel. Bild sp. 555. S. Furlong [fäTåg], engelskt längdmått = Va mile = 10 chains = 40 rods el. poles = 220 yards — i England 201,1678 m., i Skottland 226,769 m. och på Irland 25 6,027 m. N.L.R. Furneauxöarna [fä'nåu-], en ofruktbar och klippig ögrupp i ö. delen av Bass sund, tillhörande England. Störst är Flindersön, till vilken Tasmaniens sista urinvånare flyttades 1835 och där de utdogo. H.Bm. Furne'ra (fra. journir), förse (med); anskaffa, leverera; i sht med avseende på förnödenheter, varor o. d. — F u r n i s s öT (fra. jour-nisseui), leverantör. Furnes, hd i Hedmark fylke, Norge, vid Mjösas n. ö. vik, Furnesfj orden; 218,70 kvkm.; 4,886 inv. (1930). S. Furness [fö'nis], se L a n c a s h i r e. Furness-linjen [fä'nis-], engelsk rederikon cern, grundad 1877 av Lord Christopher Fur ness (1852—1912). I koncernen ingå 13 rederi bolag med en flotta, som 1930 bestod av 104 fartyg på sammanlagt 615,000 bruttoregisterton F. uppehåller förbindelse med så gott som alla delar av världen. F :s största fartyg är "Mo-narch of Bermuda” (byggd 1931) på 22,000 bruttoregisterton. T.Hrn. — 553 — — 554 —