Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Furfuran, furan - Furfurankarbonsyra - Furfurol, furol - Furfurylalkohol - Furie - Furingstad - Furini, Francesco - Furioso - Furir - Furka - Furlong - Furneauxöarna - Furnera - Furnes - Furness - Furness-linjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FURNESS-LINJEN
tande likt kloroform. F. är modersubstansen
till flera föreningar, av vilka den viktigaste är
furfurol (se d.o.). Lj.
Furfurankarbonsyra, se Furfurol.
Furfurol
åTl, f u r o 1, HC—CH , en
1 J II
HC C • CHO
färglös olja (kokpunkt 161,7°, spec.v. l,ie), som
färgas brun i luften. F. framställdes förr [-genom att upphetta kli med koncentrerad
svavelsyra, varvid de i kli i stor mängd
förekommande sockerarterna, pentoser, avklyva vatten och
övergå i f. F. framställes numera genom
pento-sanhaltigt material, t.ex. havreagnar med
utspädd svavelsyra i autoklav vid c:a 4 atm. tryck
och en temp. av 150°. F. och dess derivat ha
funnit vidsträckt användning som lösningsmedel
och användes till beredning av lacker, fernissor
etc. Användes för utrotning av ogräs, impreg
nering av trä, som svampdödande medel m.m.
F., som med ättiksyrad anilin ger en intensiv
rödfärgning, användes som såväl kvalitativt
som kvantitativt prov på pentoser och
pento-saner. Vid upphettning med alkali bildas
motsvarande alkohol, f ur f ury lalkoh ol, och
motsvarande syra, pyroslemsyra,
furfurankarbonsyra. Lj.
Furfury’lalkohol, se Furfurol.
Fu’rie (ytterst lat. fu’ria, raseri,
hämnde-ande), i fråga om grekisk el. romersk mytologi:
hämndeande, erinye (se E r i n y e r n a). I
bild-lig användning om rasande el. ondskefull
kvinna. E.H.
Furingstad, s:n i Lösings hd, Östergötlands
län, ö. s. ö. om Norrköping; 18,90 kvkm., allt
land; 456 inv. (1931; 24 inv. pr kvkm.); 12,09
kvkm. åker (1927; 64,0 °/o av arealen), 2,35
kvkm. skogsmark. — Pastorat: F. och
Dags-berg, Norrköpings kontrakt, Linköpings stift.
— Av den äldsta, romanska stenkyrkan är
åtskilligt i den nuv. bevarat, en del av murarna
Ur S.T.F:s bildarkiv.
Interiör av Furingstads kyrka.
samt rester av takkonstruktionen jämte
målningar synliga över de sengotiska valven; dessa
täckas av målningar från Vasatiden. J.C.;E.W.
Furi’ni [fo-], Francesco, italiensk
målare (f.o. 1600), återvände efter utbildning i Rom
1625 till fädernestaden Florens, där han
utövade en flitig verksamhet och bl. a. utförde
åtskilliga freskomålningar för Pittipalatset och
ett flertal kyrkor. Han behandlade helst
bibliska och mytologiska motiv med figurer i
kroppsstorlek, varvid han låter ett smältande
ljusdunkel omsvepa de mjukt modellerade
nakna kropparna. M.Bjn.
Furioso [foriå’så] (ital.), mus., rasande, vilt.
Furi’r (från ty. Furier, av fra. fourrier, till
den germ. stammen i joder, eg.: som sörjer
för foder, proviant, jfr Furage), den högsta
av underbefälsgraderna bland manskapet vid
armén och flygvapnet. Redan på 1600-talet
funnos i sv. armén furerare (namnet
sedermera ändrat till f.) i underofficersställning,
vilka ombesörjde inkvartering, förläggning och
förplägnad vid lägre truppförband. Sedan
benämningen avskaffats på 1870-talet,
återinfördes den 1914. I lönehänseende indelas graden
i f. av 2:a (lägre) och av l:a klass. E.O.B.
Furka [fo’r-], pass i Vierwaldstätteralperna,
Schweiz, på gränsen mellan kantonerna Wallis
och Uri, mellan Rhönes och Reuss’ dalgångar;
2,436 m. ö. h. Under F. leder sedan 1926 en
1,850 m. lång järnvägstunnel. Bild sp. 555. S.
Furlong [fäTåg], engelskt längdmått = Va
mile = 10 chains = 40 rods el. poles = 220
yards — i England 201,1678 m., i Skottland
226,769 m. och på Irland 25 6,027 m. N.L.R.
Furneauxöarna [fä’nåu-], en ofruktbar och
klippig ögrupp i ö. delen av Bass sund,
tillhörande England. Störst är Flindersön, till
vilken Tasmaniens sista urinvånare flyttades
1835 och där de utdogo. H.Bm.
Furne’ra (fra. journir), förse (med);
anskaffa, leverera; i sht med avseende på
förnödenheter, varor o. d. — F u r n i s s öT (fra.
jour-nisseui), leverantör.
Furnes, hd i Hedmark fylke, Norge, vid
Mjösas n. ö. vik, Furnesfj orden; 218,70
kvkm.; 4,886 inv. (1930). S.
Furness [fö’nis], se L a n c a s h i r e.
Furness-linjen [fä’nis-], engelsk rederikon
cern, grundad 1877 av Lord Christopher Fur
ness (1852—1912). I koncernen ingå 13 rederi
bolag med en flotta, som 1930 bestod av 104
fartyg på sammanlagt 615,000 bruttoregisterton
F. uppehåller förbindelse med så gott som alla
delar av världen. F :s största fartyg är
"Mo-narch of Bermuda” (byggd 1931) på 22,000
bruttoregisterton. T.Hrn.
— 553 —
— 554 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
