Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Furniss, Harry - Furnissör - Furol - Furor (raseri) - Furor (hänförelse) - Furrer, Jonas - Furstbiskop - Furste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FURNISS
Furkapasset vid Arosa och Untersee.
Furniss [fä’nis], Harry, engelsk
karikatyrtecknare (1854—1925), började redan som
19-åring teckna för pressen, bl. a. för
”Illustra-ted London news” och ”The Graphic”. Genom
sina karikatyrer ur det politiska livet i
”Punch” (1880—94) förvärvade F. popularitet.
Ett par av F. grundade tidskr. ägde kort
livslängd. F. illustrerade bl. a. skrifter av Dickens
(1905) och Thackeray (1911) samt utgav flera
serier teckningar och ett par självbiografiska
verk. G.V.
Furnissö’r, se F u r n e r a.
Furol [-å’l], se Furfurol.
Furor (lat.), raseri; hänförelse; f. poe’ticus,
skaldeyra.
Furor [-å’r] (ital. furore), hänförelse. Göra
f., framkalla stormande bifall.
Furrer [fo’rar], Jonas, schweizisk
politiker (1805—61). Urspr. advokat, tog F. livlig del
i kantonen Zürichs politiska liv ss. ledare för
dess frisinnade parti. Under den kritiska tiden
1847—48 var F. en av Schweiz’ ledande
politiker, medverkade kraftigt till upplösningen
av Sonderbund (se d. o.) och var en av de
främsta upphovsmännen till den nya förbunds
författningen. 1848 förbundspresident för
första gången, innehade han ytterligare tre gånger
detta ämbete. [B.J
Furstbiskop, titel, som hänför sig till den
tid, då tyska rikets biskopar voro regenter i
”andliga furstendömen”. Efter dessas
sekularisering 1803 bibehölls titeln f. av biskoparna
i Breslau samt i de äldre österrikiska stiften.
A.M-n.
Furste (förr även förste, från mlty. vurste,
vorste = ty. Fürst, eg.: den förste, jfr t. ex.
överste; alltså samma grundbetydelse som i
prins), titel för ärftlig regent i några mindre
stater (Lichtenstein, Monaco) ävensom för
medl. av nu el. förut regerande familjer el. av
vissa högättade familjer, som genom hävd
erhållit jämbördighet (= jämställdhet i
gifter-målshänseende) med regentätterna el. av
monark tilldelats titeln f. I den årl. utkommande
”Almanach de Gotha”, upptagas de olika f.
med familjer. Officiellt har emellertid genom
omstörtningarna 1918—19 i en del länder,
särsk. Ryssland och de förr österrikiska
områdena, f.-titeln avskaffats el. rent av förbjudits,
i Tyskland särställningen i familjerättsligt
hänseende (jämbördighetsfrågan m. m.) upphävts.
—• Titeln f. är gammal i Europa. Dess latinska
förebild, princeps, tilldelas av de romerska förf,
forngermanernas folkvalda härförare och
domare över fylkena. Sedan dessa folkhövdingar
i frankiska riket undanträngts av kungl.
ämbetsmän, framväxte genom greveämbetets
ärftlighet ett nytt f.-stånd. Ss. riks-f. räknades i
Tyskland alla hertigar, pfalz-, mark- och
borggrevar, grevar, riksbiskopar och -abbotar. Med
länsväsendets slutliga seger 1180 anlades en ny
uppfattning å f.-ståndet, så att endast de
grevar, vilka direkt lydde under konungen,
räknades som f. Bland f. höjde sig snart några över
de övriga (se Kurfurste). Genom
arvsdelningar o.d. splittrades furstendömena och f.
blevo mycket talrika. 1803 upphävdes de
andliga f:s furstendömen samt en stor del av de
världsligas och lades till angränsande större
statsbildningar. Dessa s. k. mediatiserade f.
be-höllo dock sina titlar, och deras familjer
räknades alltjämt till högadeln och ss. jämbördiga
med kungafamiljerna. Efter revolutionen 1918
uppgingo de återstående små-f:s länder i större
riken. — I Sverige uppträder titeln f., arv-f.,
för Vasaättens yngre medl. på 1500-talet och
har sedan dess länge behållits inom kungaättens
titulatur. Utom kungafamiljen har titeln f. här
tilldelats en kungabastard (Hessenstein, 1785)
samt en uråldrig småfursteätt på Rügen
(Put-bus, 1807), ingendera med introduktion å sv.
riddarhuset. — Litt.: J. Ficker, ”Vom Reichs-
— 555 —
— 556 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
