Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fysik - Historia - Fysikalisk - Fysikaliska behandlingsmetoder - Fysikaliska leksaker - Fysikalisk kemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYSIKALISK KEMI
tid spektroskopien till en hög grad av
fullkorn-ning. Här är att anföra upptäckterna av
Zee-man- och Starkeffekterna (1896, resp. 1913),
studiet av linjespektra, särsk. linjernas
finstruktur, och bandspektra.
F. har under de senast gångna
årtiondena stått i en märklig relation till
tekniken, i det att utvecklingen av dem ofta
gått hand i hand. Medan f. mången gång givit
den teoretiska grundvalen för fruktbärande
tekniskt arbete, har å sin sida tekniken riktat f.
med fullkomnade experimentella hjälpmedel.
Sålunda har experimentalfysikens utveckling i
hög grad främjats av den moderna
högvakuum-tekniken och elektrotekniken. — Litt.:
Historia: F. Rosenberger, ”Geschichte der Physik”
(3 bd, 1882—90); E. Gerland, ”Geschichte der
Physik” (1913); F. Auerbach, ”Die
Entwick-lungsgeschichte der modernen Physik” (1923);
E. Hoppe, ”Geschichte der Physik” (1926); A.
Kistner, ”Geschichte der Physik” (Sammlung
Göschen, 293 och 294, 1919). — Läroböcker:
E. Grimsehl, ”Lehrbuch der Physik” (7 Aufl. 1929
ff.); M. Knudsen, ”Lærebog i Fysik” (1923);
W. Westphal, ”Physik” (1928); F. Kohlrausch,
”Lehrbuch der praktischen Physik” (16 Aufl.
1930); O. D. Chwolson, ”Lehrbuch der Physik”
(3 Aufl. 1926 ff.); J. H. J. Müller & C. S. M.
Pouillet, ”Lehrbuch der Physik” (11 Aufl. 1925
ff.); A. Sommerfeld, ”Atombau und
Spektralli-nien” (5 Aufl. 1931; ”Wellenmechanischer
Er-gänzungsband”, 1929); A. Haas, ”Atomtheori”
(2 Aufl. 1929). — Handböcker: A.
Win-kelmann, ”Handbuch der Physik” (2 Aufl. 1905
ff.); H. Geiger & K. Scheel, ”Handbuch der
Physik” (1926 ff.); W. Wien & F. Harms,
”Handbuch der Experimentalphysik” (1926 ff.).
— Tid skr.: ”Zeitschrift für Physik” (utg. av
K. Scheel); ”Physikalische Zeitschrift” (utg. av
P. Debye och R. Seeliger); ”Annalen der
Physik” (utg. av E. Grüneisen och M. Planck);
”The philosophical magazine”; ”The physical
review”, ”Le journal de physique et le
Radium” (utg. av Societé franQaise de physique),
”Kosmos” (utg. av Sv. fysikersamfundet).
Litteraturöversikt: ”Physikalische Berichte” (red.
av K. Scheel och H. Ebert). N.R-e.
Fysikalisk, som har med fysiken att göra.
Fysikaliska behandlingsmetoder, med., se
Fysioterapi.
Fysikaliska leksaker, enklare fysikaliska,
numera vanl. historiska apparater, som på
roande sätt demonstrera vissa fysikaliska fenomen.
Så visar t. ex. Herons brunn och den
Cartesians ka dykaren (sed. o.)
hydro-mekanikens grundlagar. Pulshammaren
el. Franklins rör, som består av ett två
gånger rätvinkligt omböjt glasrör, i vars
än
dar glaskulor äro tillsmälta och vari är
inneslutet något vatten el. alkohol, visar vätskors
kokning vid låg temp. under lågt tryck, i det
att en svag uppvärmning (t. ex. med handen)
av den ena kulan bringar vätskan i densamma
att häftigt destillera över i den andra kulan.
Några av dynamikens fundamentallagar
åskådliggöras av den vanliga s n u r r a n, en kring
en axel, rotationsaxeln, symmetrisk kropp, som
vilar på en spets, men som genom en hastig
rotationsrörelse kring axeln hindras att falla.
Härvid beskriver axeln en konisk yta kring
den genom snurrans stödjepunkt gående
lodlinjen med en allt större toppvinkel, ju mindre
rotationshastigheten är (jfr Gyrorörelse),
Ss. andra f. 1. äro att betrakta ca’mera obscu’rt
(se d.o.) och den elektriska dockdansen,
beroende på optiska, resp, elektriska fenomen.
N.R-e.
Fysikalisk kemi är den del av kemien, som
behandlar gränsområdet mellan kemi och fysik
och avhandlar förhållandet mellan ämnenas
kemiska sammansättning och deras fysikaliska
egenskaper. F. k. kallas ofta även allmän
kemi. Någon avgränsad definition på f. k.
kan ej uppställas. F. k. sysslar med ett djupare
inträngande i enskildheten av atomens och
molekylens struktur och materiens
aggregations-tillstånd samt vidare i de kemiska
reaktionernas fysikaliska egenart. Man använder sig av
fysikaliska mät- och experimentalmetoder.
Den matematiskt kvantitativa behandlingen av
det experimentella materialet ingår i f. k. Den
ställer förloppet av kemiska företeelser i
talmässigt förhållande till ämnens
koncentrationer och till de yttre omständigheterna, sådana
som temp. och tryck. Den behandlar de lagar,
enl. vilka värme, ljus och elektricitet kunna
framkalla kemiska förändringar. Flera olika
avd. finnas inom f. k. Termokemien
behandlar energiomsättningar vid de kemiska
reaktionerna, lagar för kemiska jämvikter och
deras beroende av temp. Kemisk kinetik
avhandlar den hastighet, med vilken reaktioner
ske, och hur yttre omständigheter inverka på
denna. Elektrokemien avhandlar de
elektriska krafternas inverkan på kemiska
ämnen och deras omsättning, särsk. reaktioner i
vattenlösningar, som utspelas mellan joner.
Fotokemien behandlar ljusets kemiska
inverkan. Hit kunna även räknas röntgen- och
radiumstrålningen. K o 11 o i d k e m i e n är
läran om materiens egenskap i finfördelat
tillstånd. F. k. är en vetenskaplig gren, som
utformades under senare delen av 1800-talet och
som fått allt större och större omfattning. 1887
började den första tidskr. i f. k. utkomma,
”Zeitschrift für physikalische Chemie”, som
— 593 —
— 594 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
