Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fysikalisk kemi - Fysiker - Fysikersamfundet, Svenska - Fysikus - Fysiljera - Fysiljärer - Fysiognomi(k) - Fysiografi - Fysiografiska sällskapet i Lund - Fysiokrater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYSIKER
Preussisk fysiljär 1704.
grundades av Ostwald, och som sedermera följts
av flera andra på olika språk. Lj.
Fy’siker, person, som ägnar sig åt fysikalisk
forskning.
Fysikersamfundet, Svenska, se Fysiska
sällskap.
Fy’sikus, förr titel på läkare, t. ex. i
sammansättningen stadsfysikus.
Fysilje’ra (av fra. (av fra. fusiller, till fusil,
gevär), krigsv., arkebusera, avrätta genom
skjut-ning.
Fysiljä’rer, urspr. Ludvig XIV:s med
flintlåsgevär beväpnade fotfolk, senare det
huvudsaki. för skyttestriden
avsedda inf. till
skillnad från mu ske t
e-r a r n a. De i senare
tiders preussiska
armé förefintliga f.-reg.
och f.-batalj’onerna
skilde sig endast till
namn och uniform
från annat inf. E.O.B.
Fysiognomi’(k), se
F y s i o n o m i (k).
Fysiografi’ (ytterst
till grek, fysis, se F
y-s i k, och grafein,
beskriva), naturbeskrivning, naturvetenskap.
Fysiografiska
sällskapet i Lund
stiftades 2/i2 1772 på
initiativ av Anders
Jahan Retzius och
erhöll kungl.
stadfäs-telse % 1778. Dess
senaste ”Grundregler”
äro stadfästa av K.
m:t28/u 1862.
Sällskapet, ”som stiftades
med huvudsakligt
syf
te att vinna och utbreda kännedomen av
Skånes naturhistoria, har därjämte till
föremål för sin verksamhet att utbreda och
befrämja kännedomen av naturen i sin helhet
och i alla dess riktningar”. Sällskapet har
under årens lopp mer och mer utvidgat sin
verksamhet för befordrande av naturvetenskaplig
forskning genom sina publikationer, genom
understöd till forskningsarbeten och utdelande av
medaljer och pris för framstående arbeten
inom naturvetenskapen och dess tillämpning.
Sällskapet har 5 hedersled., 91 sv. och 91
utländska led., fördelade på 14 klasser. Det
utgiver ”Handlingar”, som även utgöra ”Lunds
univ:s årsskrift”, Avd. 2, samt fr. o. m. 1931
”Förhandlingar”. Sällskapets kapital, som till
största delen utgöres av stipendiestiftelser,
överstiger f. n. 700,000 kr. Årl. hållas 7 ord.
sammanträden, därav årshögtiden 2/i2.
Sällskapet äger en motorbåt, ”Sven Nilsson”, för
naturvetenskapliga undersökningar av Öresund
och närgränsande hav. C.M.F.
Fysiokra’ter (till grek, fysis, natur, och
kratei’n, härska), ekonomiska skriftställare
under 1700-talet, som bekämpade merkantilismen
(se d. o.). Namnet härleder sig från titeln på
en 1767 av P. S. Dupont utgiven samling art.,
förf, av F. Quesnay, som var f:s lärofader.
Tidigare hade f. om sig själva använt
beteckningen ekonomiste r. Under 1700-talet
uppstod en allt häftigare opposition mot det
statsingripande, som florerade under den
härskande merkantilismen. Nöden bland växande
befolkningslager och staternas finansiella
svårigheter skylldes på ett förvänt ekonomiskt
system. Det var naturligt, att kritiken skulle
framträda starkast i Frankrike, där man i högre
grad än annorstädes sökt omsätta
merkantilis-mens principer i praktiken och där den sociala
nöden nått upprörande dimensioner. Redan i
slutet av 1600-talet börjar sålunda
Boisguille-bert publicera sina kritiska undersökningar och
senare präglar d’Argenson (1694—1757) den
bekanta satsen ”för att regera bättre måste man
regera mindre”. Satt i system blev emellertid
kritiken först av f., vilkas främsta skrifter
utkomma 1756—78 och voro förf, av förutom de
ovannämnda Quesnay och Dupont, Baudeau,
Mercier de la Rivière och Mirabeau d. ä. Enl. f.
existerar för det ekonomiska livet en naturlig
ordning (ordre naturelle), som härledes ur
människans drifter, böjelser och behov. Främst
möter oss här självbevarelsedriften, som leder
till strävandet att samla ägodelar.
Äganderätten och dess säkerhet är samhällets grundval.
Alla människor sträva efter största möjliga
välstånd och högsta grad av behovtäckning under
så litet betungande former som möjligt.
Individernas egoistiska strävan efter största möjliga
välstånd strider icke mot samhällets intressen,
och denna strävan realiseras bäst, om
medborgarna lämnas fria från störande ingripande.
Den borgerliga lagstiftningen (ordre positif)
bör bringas i harmoni med den naturliga
ordningens bud. Lättast kan denna harmoni
genomföras, om lagstiftningen ligger i händerna
på en upplyst envåldshärskare. I f:s
ekonomiska system kommer oppositionen mot
merkantilismen till synes i deras betonande av
jordbrukets betydelse. Endast jordbruket är
produktivt. Endast här uppstår ett värde av
produkten, som är större än de värden, som offrats
för att tillverka den. Här få vi ett nettotillskott
(produit net) genom naturens medverkan. På
— 595 —
— 596 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
