Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fältjägare - Fältjärnväg - Fältkanon - Fältkonsistorium - Fältkrigsrätt - Fältkvartermästare - Fältkök - Fältläkarkåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄLTJÄRNVÄG
för rörliga uppdrag; i preussiska armén, där f.
tidigare rekryterades bland söner till
forsttjäns-temän, användes de företrädesvis för
överbringande av meddelanden. I Sverige och
Finland numera befintliga f.-reg., resp,
jägarbri-gader m. m. skilja sig endast till namnet från
annat inf. E.O.B.
Fältjärnväg, en i fält enl. samma grunder
som i fred byggd järnväg, varvid dock
fordringarna på underbyggnadens beskaffenhet
måste eftersättas. Härigenom blir
trafikkapaciteten mindre, varjämte kräves ett omfattande
underhåll och stor personal för betjänandet.
Jfr F ä 11 b a n a. A. W.G.
Fältkanon, flackbanepjäs vid fältart. I sv.
art. finnas två typer av f., en 1 ä 11, 7 cm.
kanon m/02, en tung, 10 cm. kanon m/17. I
större arméers fältart. ingår även en tung f.
av grövre kaliber, 15 cm. kanon. Se
Artilleripjäs. R.Sbg.
Fältkonsistorium, kyrklig myndighet, som
för sv. armén i fält fungerade i domkapitlets
ställe. F. inrättades genom Gustav II Adolfs
krigsartiklar 1621. Preses, med titel
fältsuperintendent, var den fält- (hov-) predikant, som
åtföljde konungen, v. preses generalens präst,
bisittare samtliga regements- och ryttarpräster
(fältprostar; denna titel reserverades senare för
preses i f.). Inst. kvarstod i de militära
tjänst-göringsreglementena till 1903. — Litt.: A.
Gie-row, ”Bidrag till det sv. militärkyrkoväsendets
historia” (i ”Kyrkohistorisk årsskrift”, 1917—
18). A.M-n.
Fältkrigsrätt, underdomstol vid krigsmakten,
sedan denna för annat ändamål än övning
ställts på krigsfot. F. utgöres av 3 militära och
1 civil led. Se Krigsrätt. E.O.B.
Fältkvartermästare,
seGeneralkvarter-mästare.
Fältkök, gammal benämning på
kokanordning, som medföres i fält. Jfr K o k v a g n.
Fältläkarkåren. Som den äldsta
sjukvårdsorganisationen vid sv. försvarsväsendet torde
kunna anses de bardskärare, om vilkas
anställande vid fänikorna Gustav Vasa
förordnade 1556. I bardskärarskråets privilegier 1571
stadgades, att skrået bl. a. skulle förse hären
och flottan med erforderlig sjukvårdspersonal.
Från 1613 finnas upptagna i inf.-reg:s stater
1 regementsbarberare (senare r e g
e-mentsfältskär) och ett antal gesäller,
vid kav.-reg. funnos
kompanibarbera-r e; de flesta utgjordes av utlänningar, i många
fall skäligen okunniga. Under Karl X
stadgades därför examensskyldighet och prov inför
fältskärsämbetet i Stockholm. Det tekniska
överinseendet över läkarvården vid en armé
utövades under Karl XII av stabsmedicus.
En första verklig fältläkarstat upprättades 1806
med egen chef, och därmed var ett viktigt steg
taget mot bättre förhållanden på
krigssjukvår-dens område. Den mycket svåra sjuklighet, som
härjade de sv. arméerna under 1788—90 och
1808—09 års krig ådagalade den dittillsvarande
sjukvårdsorganisationens otillräcklighet; under
sistn. krig hade 1806 års organisation ännu icke
hunnit genomföras. Som omedelbara följder
härav äro att räkna inrättandet av Karolinska
inst. och Garnisonssjukhuset i Stockholm samt
1812 års regi, för F., vilket ännu formellt
gäller; genom detta regi, blevo militärläkarna en
civilmilitär kår utan egen chef, vars medl. lödo
dels under vederbörande truppförbandschef,
dels under Gollegium medicum. Efter
ett flertal utredningar beslöts 1907
organiserandet inom arméförvaltningen av en
sjukvårdsstyrelse, vars chef tillika blev chef för F., ss.
sådan lydande direkt under K. m:t.
I benämningen F. innefattas alla vid armén
och flygvapnet anställda läkare. Personalen på
stat utgöres av generalfältläkaren (se
d. o.) i generalmajors tjänsteklass,
överfältläkaren i överstelöjtnants tjänsteklass och
chef för sjukvårdsstyrelsens fältläkarbyrå, 4
fältläkare i överstelöjtnants tjänsteklass
och placerade ss. fördelningsläkare vid
armé-fördelningsstaberna, 35 regementsläkare
i majors tjänsteklass och placerade vid arméns
reg., vissa kårer och sjukhus, 41
bataljonsläkare i kaptens tjänsteklass och placerade
vid reg., kårer och skolor samt 25
bataljonsläkare vid F.; dessutom finnas ett
antal fältläkarstipendiater, vilka
dock småningom skola indragas. Personal i
reserven utgöres av militärläkare, vilka avgått
efter uppnådd pensionsålder el. vid avgång före
sådan ålder på egen ansökan vunnit inträde i
reserven, samt personal, som där vunnit sin
första anställning. Vid F. finnas även
övergångs- och reservstater. — För att vinna
anställning ss. militärläkare fordras att vara
legitimerad läkare och att ha fullgjort viss
sjukhustjänstgöring. Militärläkare erhåller
förberedande utbildning ss. värnpliktig med.
studerande och fortsatt utbildning vid
militär-läkarkurser, taktiska övningar för militärläkare
och genom studieresor, för vilket ändamål
sti-pendiemedel finnas. Bataljonsläkare vid F. kan
dessutom beordras till specialutbildning. —
Militärläkare vid truppförband lyder under
vederbörande truppförbandschef, dock icke i
utövandet av läkarverksamheten i den mån denna
kräver särskild vetenskaplig insikt, i vilket
hänseende han är ansvarig inför medicinsk
myndighet. Försvarsväsendets behov av läkare är
ofantligt mycket större i krig än i fred, varför
— 651 —
— 652 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
