FÄLTJÄRNVÄG för rörliga uppdrag; i preussiska armén, där f. tidigare rekryterades bland söner till forsttjäns-temän, användes de företrädesvis för överbringande av meddelanden. I Sverige och Finland numera befintliga f.-reg., resp, jägarbri-gader m. m. skilja sig endast till namnet från annat inf. E.O.B. Fältjärnväg, en i fält enl. samma grunder som i fred byggd järnväg, varvid dock fordringarna på underbyggnadens beskaffenhet måste eftersättas. Härigenom blir trafikkapaciteten mindre, varjämte kräves ett omfattande underhåll och stor personal för betjänandet. Jfr F ä 11 b a n a. A. W.G. Fältkanon, flackbanepjäs vid fältart. I sv. art. finnas två typer av f., en 1 ä 11, 7 cm. kanon m/02, en tung, 10 cm. kanon m/17. I större arméers fältart. ingår även en tung f. av grövre kaliber, 15 cm. kanon. Se Artilleripjäs. R.Sbg. Fältkonsistorium, kyrklig myndighet, som för sv. armén i fält fungerade i domkapitlets ställe. F. inrättades genom Gustav II Adolfs krigsartiklar 1621. Preses, med titel fältsuperintendent, var den fält- (hov-) predikant, som åtföljde konungen, v. preses generalens präst, bisittare samtliga regements- och ryttarpräster (fältprostar; denna titel reserverades senare för preses i f.). Inst. kvarstod i de militära tjänst-göringsreglementena till 1903. — Litt.: A. Gie-row, ”Bidrag till det sv. militärkyrkoväsendets historia” (i ”Kyrkohistorisk årsskrift”, 1917— 18). A.M-n. Fältkrigsrätt, underdomstol vid krigsmakten, sedan denna för annat ändamål än övning ställts på krigsfot. F. utgöres av 3 militära och 1 civil led. Se Krigsrätt. E.O.B. Fältkvartermästare, seGeneralkvarter-mästare. Fältkök, gammal benämning på kokanordning, som medföres i fält. Jfr K o k v a g n. Fältläkarkåren. Som den äldsta sjukvårdsorganisationen vid sv. försvarsväsendet torde kunna anses de bardskärare, om vilkas anställande vid fänikorna Gustav Vasa förordnade 1556. I bardskärarskråets privilegier 1571 stadgades, att skrået bl. a. skulle förse hären och flottan med erforderlig sjukvårdspersonal. Från 1613 finnas upptagna i inf.-reg:s stater 1 regementsbarberare (senare r e g e-mentsfältskär) och ett antal gesäller, vid kav.-reg. funnos kompanibarbera-r e; de flesta utgjordes av utlänningar, i många fall skäligen okunniga. Under Karl X stadgades därför examensskyldighet och prov inför fältskärsämbetet i Stockholm. Det tekniska överinseendet över läkarvården vid en armé utövades under Karl XII av stabsmedicus. En första verklig fältläkarstat upprättades 1806 med egen chef, och därmed var ett viktigt steg taget mot bättre förhållanden på krigssjukvår-dens område. Den mycket svåra sjuklighet, som härjade de sv. arméerna under 1788—90 och 1808—09 års krig ådagalade den dittillsvarande sjukvårdsorganisationens otillräcklighet; under sistn. krig hade 1806 års organisation ännu icke hunnit genomföras. Som omedelbara följder härav äro att räkna inrättandet av Karolinska inst. och Garnisonssjukhuset i Stockholm samt 1812 års regi, för F., vilket ännu formellt gäller; genom detta regi, blevo militärläkarna en civilmilitär kår utan egen chef, vars medl. lödo dels under vederbörande truppförbandschef, dels under Gollegium medicum. Efter ett flertal utredningar beslöts 1907 organiserandet inom arméförvaltningen av en sjukvårdsstyrelse, vars chef tillika blev chef för F., ss. sådan lydande direkt under K. m:t. I benämningen F. innefattas alla vid armén och flygvapnet anställda läkare. Personalen på stat utgöres av generalfältläkaren (se d. o.) i generalmajors tjänsteklass, överfältläkaren i överstelöjtnants tjänsteklass och chef för sjukvårdsstyrelsens fältläkarbyrå, 4 fältläkare i överstelöjtnants tjänsteklass och placerade ss. fördelningsläkare vid armé-fördelningsstaberna, 35 regementsläkare i majors tjänsteklass och placerade vid arméns reg., vissa kårer och sjukhus, 41 bataljonsläkare i kaptens tjänsteklass och placerade vid reg., kårer och skolor samt 25 bataljonsläkare vid F.; dessutom finnas ett antal fältläkarstipendiater, vilka dock småningom skola indragas. Personal i reserven utgöres av militärläkare, vilka avgått efter uppnådd pensionsålder el. vid avgång före sådan ålder på egen ansökan vunnit inträde i reserven, samt personal, som där vunnit sin första anställning. Vid F. finnas även övergångs- och reservstater. — För att vinna anställning ss. militärläkare fordras att vara legitimerad läkare och att ha fullgjort viss sjukhustjänstgöring. Militärläkare erhåller förberedande utbildning ss. värnpliktig med. studerande och fortsatt utbildning vid militär-läkarkurser, taktiska övningar för militärläkare och genom studieresor, för vilket ändamål sti-pendiemedel finnas. Bataljonsläkare vid F. kan dessutom beordras till specialutbildning. — Militärläkare vid truppförband lyder under vederbörande truppförbandschef, dock icke i utövandet av läkarverksamheten i den mån denna kräver särskild vetenskaplig insikt, i vilket hänseende han är ansvarig inför medicinsk myndighet. Försvarsväsendets behov av läkare är ofantligt mycket större i krig än i fred, varför — 651 — — 652 —