FÄNKÅL i penningar el. spannmål. — Litt.: ”Axtorna” (1926) och regementshistoriska arbeten. T.H-m. Fänkål. 1) Bot., Fæni'culum, ett växtsläkte av fam. flockblomstriga, innefattande örter med strimmig stjälk, trådsmalt flikade blad, stora, sammansatta flockar utan svepe, gula blommor och avlånga frukter med 5 trubbiga åsar. Viktigast bland släktets 4 arter är F. officina'le (vulga're, capilla'ceum), en allmänt odlad kulturväxt, som förekommer från Azorerna till Kurdistan och Persien samt från Nordafrika till Ungern och jämte den vid odling uppkomna va-rieteten dulce användes till krydda, till te och ss. grönsaker. O.Gz. 2) Farm. Fmctus fæni'culi, klyvfrukten av Fæni'culum capilla'ceum, inhemsk i Medelhavsländerna samt odlad i mellersta och s. Europa, särsk. i Tyskland, Polen, Frankrike, Italien och Balkanhalvön. Innehåller 2—6 % flyktig olja, 14 % fet olja, äggviteämnen och socker. Romersk el. söt f. härstammar från en i s. Frankrike odlad form (var. dulce). Fänkålsol ja, AetheroTeum fæni'culi, den ur f. genom destil-lation erhållna flyktiga oljan, är en färglös el. gulaktig vätska, som stelnar vid +5°—+6° till en kristallinisk massa. Innehåller 50—60 % anetol, 10—19 % fenkon, anisaldehyd, anissyra, anisketon och terpener. I oljan från vild växt ersättes anetolen av fellandren. F ä n k å Isvatten, Aqua fæni'culi, är en lösning av 1 del f.-olja i 1,000 delar vatten, försatt med 10 delar sprit. — F. var känd redan av egypterna och Asiens forntida folk och brukades mot allehanda sjukdomar. Numera nyttjas f. och f.-olja i bröstpastiller, utvärtes i ögonvatten samt som krydda. J.H. Fänneslunda, s:n i Ås hd, Älvsborgs än, n. ö. om Borås; 21,89 kvkm., därav 21,52 land; 246 inv. (1931; 11 inv. pr kvkm.); 2,93 kvkm. åker (1927; 13,6% av landarealen), 15,39 kvkm. skogsmark. Egendom: F. — Pastorat: S. Ving, Härna, F. och Grovare, Äs kontrakt, Skara stift. J.C. Fänrik benämndes den officer, som under slutet av medeltiden och början av nyare tiden förde fanan vid en fänika (se d. o.); sedermera befälhavarens närmaste man, vilken uppgift med tiden överflyttades på löjtnanten, varvid f. kom att bli lägsta officersgraden; f:s motsvarighet vid kav. var kornett. Denna ställning innehade f. i sv. hären till 1835, då namnet utbyttes mot underlöjtnant. F.-graden återinfördes vid sv. armén och marinen 1914 ss. lägsta officersgrad, i vilken utexaminerade officersaspiranter konstitueras; efter 2 års tillfredsställande tjänst kan f. erhålla fullmakt ss. underlöjtnant el. löjtnant. E.O.B. Fänrik Ståls sägner, se J. L. Runeberg. Färdepsalm el. utfärdspsalm kallades den psalm, som sedan gammalt brukade sjungas, då lik fördes från hemmen till kyrkan (”liks utsjungande”) I 1686 års kyrkolag förbjödos prästerna att ”utsjunga” liken. I nuv. evangeliebok upptages förslag till ritual, då den döde bäres från sorgehuset, Sv. ps. 26: 1 el. 47: 10—11 ss. f — F. el. f ä r d e s å n g e r kallades även psalmer (resepsalmer) och andliga sånger, i vilka Guds beskydd under resor anropades. S.N. Färed, F ä r e, s:n i Vadsbo hd, Skaraborgs län, ö. n. ö. om Mariestad; 13,34 kvkm., allt land; 203 inv. (1931; 15 inv. pr kvkm.); 5,02 kvkm. åker (1927; 37,6 % av arealen), 5,67 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Hassle, Berga, F. och Enåsa, Mariestads kontrakt, Skara stift. J.C. Färentuna. 1) Hd i Stockholms län, omfattar, utom en smal strandremsa i Södertörn, öarna i Mälaren närmast Stockholm, socknarna Lovö, Skå, Sånga, Hilleshög, F., Munsö, Ekerö och Adelsö; 215,50 kvkm., därav 214,is land; 6,841 inv. (1931; 32 inv. pr kvkm.); 82,12 kvkm. åker (1927; 38,3% av landarealen), 87,13 kvkm. skogsmark. Terrängen är småkuperad, omväxlande kullar och lerslätter; mest framträdande i terrängen är den rullstensås (Uppsalaåsen), som längs sundet Långtarmen går igenom de numera sammanvuxna öarna Munsö och Ekerö. Berggrunden består huvudsaki. av gnejs och Stockholmsgranit; på s. v. Ekerö och de små öarna Pingst och Midsommar anstår jotnisk sandsten. 1920 levde 57,0 % av befolkningen av jordbruk och boskapsskötsel, 20,6% av industri och hantverk. Betydande potatis- och Färentuna kyrka från sydost. — 667 — — 668 —