Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Färgblindhet, dyskromatopsi - Färgcirkel - Färgelanda - Färger, Liturgiska - Färgeri - Färgetsning - Färgfilter, ljusfilter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄRGFILTER
färgsinne. De benämnas ”anomal-trikromater”
(en trikomat = person med normalt färgsinne)
och uppvisa alla övergångar mellan dikromater
och trikromater.— Att konstaterandet av f. är av
största betydelse för trafikväsendet, är utan
vidare klart, då man betänker, att de här
använda signalerna ha röd, grön och vit färg.
Det är svensken Frithiof Holmgrens
stora förtjänst att ha visat detta. En tågolycka
vid Lagerlunda 1875 föranledde Holmgren att
anställa färgsinnesprövning vid Uppsala—
Gävlejärnvägarnas personal, som till 5 %
visade sig vara färgblind. Färgsinnesprövning blev
kort härefter införd för anställning vid
järnväg och sjötrafik, ej blott i Sverige, utan i
de flesta kulturländerna. Ävenledes fordras
nu normalt färgsinne för personal vid
lots-och fyrväsende, flottan, arméns signalistavd.
o.s.v.
Metoder för prövning av
färgsinnet. Den första metoden utarbetades av
Holmgren, som härvid använde sig av en serie
färgade sefirgarnsdockor. Försökspersonen
skall enl. denna metod göra ett visst färgval
bland garnproven, varigenom f. kan avslöjas.
Metoden är fortfarande den officiella i Sverige,
ehuru den icke anses tillräckligt exakt och är
svår att utföra. Mera ändamålsenliga äro
Stil-lings, Göthlins el. Ishiharas
pseudoiso-kromatiska tavlor (se d.o.). Även
använder man lanternprov (Danmark), som avse
att komma de verkliga signalförhållanden vid
trafikväsendet så nära som möjligt. J.E.L.
Färgcirkel, se Färgsinne.
Färgelanda, s:n i Valbo hd, Älvsborgs län,
s. v. Dalsland; 115,97 kvkm., därav 107,61 land;
Ur S.T.F:s bildarkiv.
Färgelanda kyrka.
2,778 inv. (1931), därav c:a 400 i F.
stationssamhälle och o. 400 i Stigen (4 km. ö. om F:s
station; yllefabrik); 28,74 kvkm. åker (1927;
26,7% av landarealen), 47,95 kvkm. skogsmark.
I F:s stationssamhälle Dalslands folkhögsk. —
Pastorat: F. och ödeborg, V. Dals kontrakt,
Karlstads stift. J.C.
Färger, Liturgiska, se Färg 3).
Färgeri. Sedan urminnes tid har f. varit känt
i Kina, Japan, Indien, Babylonien och Egypten.
De äldsta färgämnena hämtades ur växtriket
från färgade blommor, blad, stjälkar och
rötter, ss. t. ex. vejde för blått, eklöv för grått,
valnötsskal för brunt, alkanna och kermes för
rött. Efterhand utvecklades en omfattande
f.-industri, sedan allt flera färger ur mineral och
olika träslag blivit kända. Även ur vissa
snäck-arter utvann man färger, ss. lackmus och orselj;
den sistn. spelade en betydande roll vid
pur-purfärgning. Genom handelsförbindelse med
Orienten kom f.-konsten redan på
1100—1200-talen via Sicilien över till Europa, där Italien,
särsk. Venedig, tidigt var känt för en
blomstrande f.-industri. Med Amerikas upptäckt
kom-mo ytterligare en del nya färger över till
Europa, ss. bresilja, koschenill m. fl.; den viktiga
indigon hämtades snart sjövägen från Ostindien.
Hand i hand med utvecklingen av
textilindustrien arbetade f.-konsten, och denna stod, vad
de naturliga färgerna beträffar, på höjdpunkten
vid mitten av 1800-talet. Denna tid blev en
vändpunkt i f:s historia, i det att nu kemister
ss. A. W. v. Hofmann m. fl. på syntetisk viig
lyckades framställa färgämnen ur stenkolstjära.
Dessa konstgjorda färger ha numera praktiskt
taget utträngt de naturliga färgerna. För att
belysa f:s utveckling har, på initiativ av Sveriges
f.-tekniska riksförbunds museinämnd, ett särsk.
f.-museum anlagts i Norrköping. Jfr F ä r
g-n i n g och Färgämnen. C.-A.N.
Färgetsning, se Färggravyr och
Färgtryck.
Färgfilter, 1 j u s f i 11 e r, ett slags färgade
skikt, som ha förmågan att absorbera,
bort-filtrera, ljus av vissa spektralfärger el. inom
vissa spektralområden, medan däremot ljus av
andra färger genomsläppes. F. framställas ofta
genom impregnering av kollodium- el.
gelatinskikt med färgämnen; även användas lösningar
av färgämnen, som förvaras i glaskärl med
planparallella väggar, kuvetter. Stor praktisk
användning ha s. k. f ä r g g 1 a s, skivor av glas,
som färgats genom tillsats av små mängder av
vissa metalloxider, ss. koboltoxid (blått f.),
manganoxid (violett f.), järnoxid (grönt f.), el.
av metaller i kolloidal form, ss. guld och
koppar (rött f.). F:s absorptionsförmåga är starkt
beroende av färgämnenas koncentration och
skikttjockleken. Monokromatiska f., som
endast genomsläppa ljus av täml. stor spektra!
homogenitet, ha användning inom mikro- och
astrofotografien. Inom färgfotografien (se d.o.)
brukas s. k. selektionsfiltra, som alltefter
ända
Uppslagsbok. X.
22
— 673 —
— 674 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
