Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fästingar - Fästning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄSTNING
med någon droppe fotogén el. bensin, släpper
det genast sitt tag. — Av utländska, släktet
Ixodes närstående f. förtjänar nämnas
Boo’phi-lus annula’tus, som parasiterar på nötkreatur i
Sydamerika och överför texasfebern. — Endast
i varmare länder förekomma de besläktade
randfästingarna (Argas), som ha
sna-beln belägen på undersidan och sakna
häft-skivor å benen samt nå en längd av 4—6 mm.
Dessa dölja sig om dagen och komma nattetid
fram ur sina gömslen för att suga blod. Hit
hör den beryktade ”giftvägglusen från Miana”
(Argas pe’rsicus), som förekommer i Persien
och Egypten, och d u v f ä s t i n g e n (se d. o.),
som ofta träffas i duvslag i s. Europa och n.
Afrika. S.Bgtn.
Fästning, en ort, som genom permanenta
anläggningar är så starkt befäst, att den kan
motstå anfall av överlägsna krafter. F. indelas
alltefter ändamålet att tjäna land- el.
kustförsvaret i landfästningar och kustfästningar.
Landfästningar. En f. skall med eld
kunna verka åt alla håll, erbjuda skydd mot
överrumpling, motstå verkan av tyngsta art.,
ha på djupet grupperade befästningar, som vid
ett genombrott å någon frontdel hejda fienden
samt underlätta hans utdrivande ur f. En
huvuduppgift är att trygga de rörliga
stridskrafternas mobilisering, varför f. vanl. läggas
utefter gränser för att spärra viktigare
flodövergångar och pass, gräns och
spärrfästningar. En f. kan även anläggas för att
under en längre el. kortare tid skydda en plats,
som av strategiska skäl under alla
förhållanden måste försvaras, för att understödja det
rörliga försvaret,
operationsfästning-a r, el. för att trygga för det rörliga försvaret
upplagda förråd, förrådsfästning. Boden
har samtliga dessa uppgifter sig ålagda, under
det att Karlsborg var en
centralfästning, ett ändamål, för vilket f. numera icke
anläggas, och samtidigt en förrådsfästning. —
F. ha funnits från äldsta tider och utvecklats
från en enkel vall med grav, genom 1600- och
1700-talens f., byggda enl. de mer el. mindre
invecklade tenalj-, kaponjär- och
bastionssystemen (se d. o.) till sekelskiftets
gördelfästningar (se Befästningskons t).
Försvarets tyngdpunkt är här förlagd till
fortlin-jen (-gördeln), som lägges på ett avstånd av
4—9 km. från den ort, som avses att skyddas,
och vilkens viktigaste försvarsverk utgöras av
forten, liggande på 3—5 km:s inbördes
avstånd från varandra. Fortgördeln består
dessutom av mellanverk, permanenta anläggningar
för flankeringsbatterier, eld- och
observationsplatser, bombsäkra ammunitionsförråd m. m.
Först vid en f:s krigsrustning avser man att
fullständigt sluta fortmellanrummen genom
anläggande av fältbefästningar (se d.o.).
Viktigare kulsprutenästen, skyddsrum för besättning,
art.-serviser, beredskapsrum m. m. kunna dock
vara utförda redan i fred. För att förtaga ver-
Schematisk bild av en gördelfästning.
kan av genombrytning finnes en inre
försvarsställning, enceinten el. kärn-f., byggd
enl. samma principer som
huvudförsvarsställningen. För att i det längsta uppehålla en
genom fortgördeln inträngande fiende kunna även
avskärande ställningar anläggas.
Framskjutna ställningar anordnas för att
försvåra inneslutningen och tvinga anfalls-art.
till uppmarsch på stort avstånd. Av
största betydelse för en f:s försvar äro
dels goda vägförbindelser, radiellt och
periferiskt gående, samt kompletterade med
fältbanor för materiel- och
ammunitions-transport, dels goda signalförbindelser,
såväl tråd- som radio-, för försvarets ledning
samt sambandet med yttervärlden. Befälet i
en f. utövas av en kommendant med
fästnings-stab, i vilken ingå art.- och ingenjörbefälhavare
med staber. F. indelas i försvarsområden,
fronter, var och en med sin direkt under
kommendanten lydande befälhavare. Besättningen, i
vilken samtliga vapenslag ingå, utgöres av till
permanenta verk avdelade besättningar, om-
Uppslagsbok. X. _____ 7Q5 ___
23
— 706 —-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
