Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fästning - Fästning (juridik) - Fästningsgåvor - Fästningsstämma - Fästningsartilleri - Fästningsförsvarsområde - Fästningsingenjörkompani - Fästningskrig - Fästningspolis - Fästningsstraff - Fästningsstrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄSTNING
rådesbesättningar och en allmän, rörlig reserv.
En f., som genom sitt läge kan bli utsatt för
överrumpling redan vid krigsutbrottet, bör
vara försedd med ständig besättning,
säkerhets-besättning. — Även om många nu befintliga
gördel-f. komma att bibehållas, torde dock på
gr. av erfarenheterna från världskriget några
nya icke komma att byggas. Ss. skäl härför
framhålles, dels att det moderna art:s
skottvid-der äro så stora, att f:s omkrets skulle bli
alltför stor, om något tryggat område inom f.
skulle finnas, dels att de ammunitionsmängder,
som nu erfordras vid långvarig strid, knappast
skulle i fredstid kunna magasineras i f. Härför
erfordras fri tillförsel bakifrån. Detta kan äga
rum, om man anlägger permanenta
befästningar efter det system, som kallas linjära
bältesbefästningar (regions
forti-fiées) och som särsk. kommer till användning
vid gränsförsvaret. Vid detta system anlägger
man grupper av på djupet grupperade
befästningar, bestående av små fort för flankering,
ställningar för art., bombsäkra
kulsprutenäs-ten och skyddsrum, ammunitionsmagasin m. m.
Försvaret av terrängen mellan grupperna kan
ske genom hinder, flankerade från
kulsprute-nästen och fasta punkter. Man kan ock avse
att göra terrängen oframkomlig genom att
anordna översvämningar. Liksom vid gördel-f.
avser man att vid krigsfara komplettera
anläggningarna med fältbefästningar, därvid
särskilda hinder. De å Frankrikes östfront nu
pågående befästningsarbetena utföras enl. detta
system.
Kustfästningar ha till uppgift att
skydda flottans operationsbaser, hamnar,
flodmynningar, kanaler o.d. mot anfall från
sjöstridskrafter. De utgöras av befästningar för
tunga flackbanepjäser med skottvidder upp till
40,000 m. och avsedda att hålla de fientliga
sjöstridskrafterna på stort avstånd från
skydds-föremålet, av strandbatterier med medeltungt
flackbane- och kast-art. med uppgift att verka
mot lättare sjöstridskrafter samt av i torn el.
kasematter uppställda lätta och medeltunga
kanoner samt av torpedbatterier till försvar
av farleder och minspärrar. Dessutom finnas
ubåtsnät mot ubåtar samt luftförsvar mot
flygare. För eldledning finnas bombsäkra
skjut-bordsrum samt utefter kusten liggande
mätstationer. Samtliga anläggningar måse ha
strålkastare under pansar el. bakom betongvallar.
Bombsäkra ammunitionsförråd måste finnas.
För hindrande av landstigning måste finnas
goda förbindelser, så att den av inf. och art.
bestående allmänna reserven hastigt skall
kunna föras till hotade punkter. Ät landsidan,
landfronten, ordnas befästningar, om sådana
erfordras, enl. samma principer som för
land-f. A.W.G.
Fästning, jur., äldre namn å trolovning (se
d. o.) samt å tjänstehjonsavtal (se T j ä n s t
e-h j o n s 1 e g a).
Fästningsgåvor, i äldre sv. rätt de gåvor,
särsk. smycken och klädespersedlar,
fästmannen vid trolovningen (”fästningen”) förärade
sin blivande hustru el. ock hennes ättemän. Jfr
Brudköp. F. ingingo länge som ett
nödvändigt led i trolovningen. Med tiden uppkom
bruket, att även fästmön skänkte presenter till
fästmannen el. hans släkt. I nu gällande
gifter-målsbalk av 1920 omtalas f. ss. gåvor mellan
fästfolket för äktenskaps skull. De återgå i
regel vid trolovnings brytande men få vid den
ene trolovades död behållas av efterlevande
E.K.
Fästningsstämma kallades i äldre sv. rätt en
sammankomst av fränderna å ömse sidor till
äktenskapskandidater för uppgörande av avtal
om äktenskap mellan dem. Avtalet kallades
fästning och ingicks urspr. av närmaste släkt
å ömse håll. Småningom fick först mannen, så
kvinnan ett ord med i laget, och till slut är
det fästfolket själva, som ingå trolovning. E.K.
Fästningsartilleri, för fästningsförsvar avsett
art., landfästningsartilleri, el. k u s
t-fästningsartilleri. I f. ingå både fast
uppställda och rörliga pjäser, både kanoner och
kastpjäser. De fasta pjäserna äro ofta
uppställda i pansartorn och äro sammanförda i
fort (fästen) och batterier. De rörliga äro i
regel tunga fältpjäser, organiserade i divisioner
och batterier, hästanspända el. motoriserade. I
f. ingå även luftvärnskanoner, vanl. fast
uppställda. Förutom i kustfästningarna finnes
numera i Sverige f. endast i Boden, en typisk
art.-fästning. R.Sbg.
Fästningsförsvarsområde, fästningen jämte
det kring fästningen liggande område, över
vilket kommendanten är territoriell befälhavare.
Fästningsingenjörkompani, ingenjörkompani,
tillhörande en fästnings krigsbesättning och
med för tjänsten inom fästningen speciell
utbildning.
Fästningskrig, se Fästningsstrid.
Fästningspolis, vid fästning särsk. anställd
polis med uppgift att hindra obehöriga att få
kännedom om befästningsanläggningar samt
biträda den civila polisen vid tillsynen av att icke
utlänningar uppehålla sig inom fästningens
skyddsområde. A.W.G.
Fästningsstraff, se Frihetsstraff.
Fästningsstrid, den stridshandling, som avser
anfall mot och försvar av fästning. — I äldsta
— 707 —
— 708 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
