FÄSTNING rådesbesättningar och en allmän, rörlig reserv. En f., som genom sitt läge kan bli utsatt för överrumpling redan vid krigsutbrottet, bör vara försedd med ständig besättning, säkerhets-besättning. — Även om många nu befintliga gördel-f. komma att bibehållas, torde dock på gr. av erfarenheterna från världskriget några nya icke komma att byggas. Ss. skäl härför framhålles, dels att det moderna art:s skottvid-der äro så stora, att f:s omkrets skulle bli alltför stor, om något tryggat område inom f. skulle finnas, dels att de ammunitionsmängder, som nu erfordras vid långvarig strid, knappast skulle i fredstid kunna magasineras i f. Härför erfordras fri tillförsel bakifrån. Detta kan äga rum, om man anlägger permanenta befästningar efter det system, som kallas linjära bältesbefästningar (regions forti-fiées) och som särsk. kommer till användning vid gränsförsvaret. Vid detta system anlägger man grupper av på djupet grupperade befästningar, bestående av små fort för flankering, ställningar för art., bombsäkra kulsprutenäs-ten och skyddsrum, ammunitionsmagasin m. m. Försvaret av terrängen mellan grupperna kan ske genom hinder, flankerade från kulsprute-nästen och fasta punkter. Man kan ock avse att göra terrängen oframkomlig genom att anordna översvämningar. Liksom vid gördel-f. avser man att vid krigsfara komplettera anläggningarna med fältbefästningar, därvid särskilda hinder. De å Frankrikes östfront nu pågående befästningsarbetena utföras enl. detta system. Kustfästningar ha till uppgift att skydda flottans operationsbaser, hamnar, flodmynningar, kanaler o.d. mot anfall från sjöstridskrafter. De utgöras av befästningar för tunga flackbanepjäser med skottvidder upp till 40,000 m. och avsedda att hålla de fientliga sjöstridskrafterna på stort avstånd från skydds-föremålet, av strandbatterier med medeltungt flackbane- och kast-art. med uppgift att verka mot lättare sjöstridskrafter samt av i torn el. kasematter uppställda lätta och medeltunga kanoner samt av torpedbatterier till försvar av farleder och minspärrar. Dessutom finnas ubåtsnät mot ubåtar samt luftförsvar mot flygare. För eldledning finnas bombsäkra skjut-bordsrum samt utefter kusten liggande mätstationer. Samtliga anläggningar måse ha strålkastare under pansar el. bakom betongvallar. Bombsäkra ammunitionsförråd måste finnas. För hindrande av landstigning måste finnas goda förbindelser, så att den av inf. och art. bestående allmänna reserven hastigt skall kunna föras till hotade punkter. Ät landsidan, landfronten, ordnas befästningar, om sådana erfordras, enl. samma principer som för land-f. A.W.G. Fästning, jur., äldre namn å trolovning (se d. o.) samt å tjänstehjonsavtal (se T j ä n s t e-h j o n s 1 e g a). Fästningsgåvor, i äldre sv. rätt de gåvor, särsk. smycken och klädespersedlar, fästmannen vid trolovningen (”fästningen”) förärade sin blivande hustru el. ock hennes ättemän. Jfr Brudköp. F. ingingo länge som ett nödvändigt led i trolovningen. Med tiden uppkom bruket, att även fästmön skänkte presenter till fästmannen el. hans släkt. I nu gällande gifter-målsbalk av 1920 omtalas f. ss. gåvor mellan fästfolket för äktenskaps skull. De återgå i regel vid trolovnings brytande men få vid den ene trolovades död behållas av efterlevande E.K. Fästningsstämma kallades i äldre sv. rätt en sammankomst av fränderna å ömse sidor till äktenskapskandidater för uppgörande av avtal om äktenskap mellan dem. Avtalet kallades fästning och ingicks urspr. av närmaste släkt å ömse håll. Småningom fick först mannen, så kvinnan ett ord med i laget, och till slut är det fästfolket själva, som ingå trolovning. E.K. Fästningsartilleri, för fästningsförsvar avsett art., landfästningsartilleri, el. k u s t-fästningsartilleri. I f. ingå både fast uppställda och rörliga pjäser, både kanoner och kastpjäser. De fasta pjäserna äro ofta uppställda i pansartorn och äro sammanförda i fort (fästen) och batterier. De rörliga äro i regel tunga fältpjäser, organiserade i divisioner och batterier, hästanspända el. motoriserade. I f. ingå även luftvärnskanoner, vanl. fast uppställda. Förutom i kustfästningarna finnes numera i Sverige f. endast i Boden, en typisk art.-fästning. R.Sbg. Fästningsförsvarsområde, fästningen jämte det kring fästningen liggande område, över vilket kommendanten är territoriell befälhavare. Fästningsingenjörkompani, ingenjörkompani, tillhörande en fästnings krigsbesättning och med för tjänsten inom fästningen speciell utbildning. Fästningskrig, se Fästningsstrid. Fästningspolis, vid fästning särsk. anställd polis med uppgift att hindra obehöriga att få kännedom om befästningsanläggningar samt biträda den civila polisen vid tillsynen av att icke utlänningar uppehålla sig inom fästningens skyddsområde. A.W.G. Fästningsstraff, se Frihetsstraff. Fästningsstrid, den stridshandling, som avser anfall mot och försvar av fästning. — I äldsta — 707 — — 708 —