FÄSTNINGSTRUPPER väl organiserad underrättelsetjänst. Sedan an-fallsfronten blivit bestämd, framdrages belägringsparken; ingenjör- och ammunitionsförråd anordnas, och förbindelserna iordningställas. Inf. framrycker under förstärkningsarbetens utförande från ställning till ställning allt närmare fästningen, under det att art., nedkämpar försvars-art. och gör de permanenta verken stormmogna. För stormställningens nående kan det bli nödvändigt att framgå med löpgravar el. mingångar. Den anfallande och den försvarande komma ofta att liksom under ställningskriget ligga nära inpå varandra, och stridsförfa-randet blir ofta detsamma. Ryssarnas första anfall mot Przemysl sept.—okt. 1914 utgör exempel på belägring, under det att andra anfallet nov. 1914—april 1915 var cernering. Försvar. Då en fästning hotas av anfall, måste dess försvar ordnas genom tilldelande av enl. planer avsedda besättningstrupper, genom befästningarnas utbyggande, fortlinjens slutande samt förrådens kompletterande; fästningen krigsrustas. Av besättningen bibehåller kommendanten för försvarets planmässiga genomförande en allmän reserv, vari ingå såväl art.- som ingenjörtrupper; återstoden uppdelas på de olika försvarsområdena. Den artilleris-tiska rustningen omfattar anordnandet av art-ställningar, ammunitionsförråd m. m., den forti-fikatoriska alla arbeten, som avse stormfrihet, skydd mot beskjutning, maskering, förbindelser m. m., intendenturutrustningen anskaffande och uppläggande av proviant, bränsle, furage m. m., sjukvårdsutrustningen ordnandet av alla för sjukvård och hygien erforderliga anstalter och medel. Försvaret måste föras aktivt, och den anfallandes anmarsch med alla medel hindras. Genom kraftig spaning måste den avsedda an-fallsfronten utrönas och fienden tvingas att stanna på stort avstånd. Därest inneslutningen icke kunnat hindras, måste belägringspark och -art. tagas under kraftig art.-eld och utfall företagas för att hindra och förstöra belägrings-arbetena. För stormningens avvisande måste i traditorställningar befintliga vapen sparas till sista ögonblicket för att då kunna överraskande träda i verksamhet. Bakom huvudförsvarsställningen anordnas nya ställningar, i vilka försvaret vid fortlinjens genombrytande kan upptagas. Genom motanfall och utfall kan en energisk kommendant avsevärt fördröja fästningens betvingande. A.W.G. Fästningstrupper, för fästnings försvar uppsatta och utbildade trupper av alla vapenslag, avsedda att utgöra huvuddelen av fästningens besättning. A.W.G. Fäsö'r (fra. faiseur, yrkesman o. d., eg.: som tillverkar, till faire göra), förf. el. konstnär med god teknisk skicklighet och övning men i saknad av originalitet och konstnärlig flykt. E.H. Fö-, se även F o e-. Födelse, se Förlossning. — Jur. Barns f. skall skyndsamt och senast inom 6 veckor av föräldrarna el. vårdare anmälas å pastors-exp. el. hos församlingsföreståndare, där ej barnet tidigare blivit döpt och av dopförrättaren anmält. Barnmorska, som biträtt vid förlossning, åligger anmäla f. inom 3 dagar. Jfr Enslighet vid födsel. E.K. Födelsefrekvens, födelsetal (nativitet), årliga antalet föd4a i absolut tal el. pr 1,000 inv. F. har på senare tid visat kraftig minskning i de flesta kulturländer; i Sverige har den nedgått från c:a 3O°/oo på 1870-talet till obetydligt över 15 °/oo 1930. — F. ö. är f. mycket olika i olika länder, i allm. är den lägst i Nordvästeuropa, och särsk. låg är den i Sverige. Där f. är hög, där är ock i allm. barnadödligheten (se d. o.) hög, vadan födelseöverskottet (se d. o.) icke varierar fullt så mycket. F. är i vårt land störst i de nordligaste länen och i allm. lägre i städerna än på landsbygden. Den utom-äktenskapliga f. varierar särsk. starkt på gr. av de mycket olika seder och bruk, som känneteckna olika länder. I Sverige har den utom-äktenskapliga f. starkt tilltagit sedan mitten av förra årh. och håller sig numera o. 16 °/o av hela f., vilket är en förhållandevis hög siffra. Se i övrigt tab. 1—3 samt Fruktsamhet. Tab. 1. Sverige länsvis 1926—30. Län Levande födda pr 1,000 inv. Därav utom äktenskapet födda i ”/o [-Födelseöverskott-] {+Födelseöver- skott+} pr 1,000 »födda Stockholms stad................. 10,9 26,3 -0,8 Stockholms län............ 14,3 15,8 2,8 Uppsala .............. 15.6 17,8 3,1 Södermanlands.........._........ 14,6 14,5 2,5 Östergötlands ............. 15,7 17,0 3,6 Jönköpings „..................... 15,3 9,0 3,5 Kronobergs .............. 16,3 10,2 3,4 Kalmar .......... 16,2 11,5 3,1 Gotlands ............. 16,9 15,3 2,5 Blekinge .............. 17,4 14,9 4,7 Kristianstads .............. 17,8 15,4 5,5 Malmöhus .............. 15,6 18,7 4,4 Hallands ............. 15,9 9.9 3,8 Göteborg och Bohuslän .... 15,1 13,9 4,1 Älvsborgs län ............. 15,5 10,4 3,1 Skaraborgs ....................i 15,5 11,0 2,2 Värmlands ....................... 15,8 16,5 2,7 Örebro .......... . . . 12,8 18,0 1,4 Västmanlands .................... 14,7 18,5 2,5 Kopparbergs .................... 1,4,7 16,6 2,8 Gävleborgs „..................... 16,7 25,7 4,9 Västernorrlands,................. 18,5 21,5 5,8 Jämtlands ....................... 18,0 24,0 5,6 Västerbottens ................... 22,7 9,5 11.2 Norrbottens ..................... 25,0 10,5 12,3 Hela riket 15,9 15,9 3,8 — 712 — — 711 —