Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fästningsstrid - Fästningstrupper - Fäsör - Fö- - Födelse - Födelsefrekvens, födelsetal (nativitet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄSTNINGSTRUPPER
väl organiserad underrättelsetjänst. Sedan
an-fallsfronten blivit bestämd, framdrages
belägringsparken; ingenjör- och ammunitionsförråd
anordnas, och förbindelserna iordningställas.
Inf. framrycker under förstärkningsarbetens
utförande från ställning till ställning allt
närmare fästningen, under det att art., nedkämpar
försvars-art. och gör de permanenta verken
stormmogna. För stormställningens nående kan
det bli nödvändigt att framgå med löpgravar el.
mingångar. Den anfallande och den
försvarande komma ofta att liksom under
ställningskriget ligga nära inpå varandra, och
stridsförfa-randet blir ofta detsamma. Ryssarnas första
anfall mot Przemysl sept.—okt. 1914 utgör
exempel på belägring, under det att andra
anfallet nov. 1914—april 1915 var cernering.
Försvar. Då en fästning hotas av anfall,
måste dess försvar ordnas genom tilldelande av
enl. planer avsedda besättningstrupper, genom
befästningarnas utbyggande, fortlinjens
slutande samt förrådens kompletterande; fästningen
krigsrustas. Av besättningen bibehåller
kommendanten för försvarets planmässiga
genomförande en allmän reserv, vari ingå såväl
art.- som ingenjörtrupper; återstoden uppdelas
på de olika försvarsområdena. Den
artilleris-tiska rustningen omfattar anordnandet av
art-ställningar, ammunitionsförråd m. m., den
forti-fikatoriska alla arbeten, som avse stormfrihet,
skydd mot beskjutning, maskering, förbindelser
m. m., intendenturutrustningen anskaffande och
uppläggande av proviant, bränsle, furage m. m.,
sjukvårdsutrustningen ordnandet av alla för
sjukvård och hygien erforderliga anstalter och
medel. Försvaret måste föras aktivt, och den
anfallandes anmarsch med alla medel hindras.
Genom kraftig spaning måste den avsedda
an-fallsfronten utrönas och fienden tvingas att
stanna på stort avstånd. Därest inneslutningen
icke kunnat hindras, måste belägringspark och
-art. tagas under kraftig art.-eld och utfall
företagas för att hindra och förstöra
belägrings-arbetena. För stormningens avvisande måste i
traditorställningar befintliga vapen sparas till
sista ögonblicket för att då kunna överraskande
träda i verksamhet. Bakom
huvudförsvarsställningen anordnas nya ställningar, i vilka
försvaret vid fortlinjens genombrytande kan
upptagas. Genom motanfall och utfall kan en
energisk kommendant avsevärt fördröja fästningens
betvingande. A.W.G.
Fästningstrupper, för fästnings försvar
uppsatta och utbildade trupper av alla vapenslag,
avsedda att utgöra huvuddelen av fästningens
besättning. A.W.G.
Fäsö’r (fra. faiseur, yrkesman o. d., eg.: som
tillverkar, till faire göra), förf. el. konstnär med
god teknisk skicklighet och övning men i
saknad av originalitet och konstnärlig flykt. E.H.
Fö-, se även F o e-.
Födelse, se Förlossning. — Jur. Barns
f. skall skyndsamt och senast inom 6 veckor
av föräldrarna el. vårdare anmälas å
pastors-exp. el. hos församlingsföreståndare, där ej
barnet tidigare blivit döpt och av dopförrättaren
anmält. Barnmorska, som biträtt vid
förlossning, åligger anmäla f. inom 3 dagar. Jfr
Enslighet vid födsel. E.K.
Födelsefrekvens, födelsetal
(nativitet), årliga antalet föd4a i absolut tal el. pr
1,000 inv. F. har på senare tid visat kraftig
minskning i de flesta kulturländer; i Sverige har
den nedgått från c:a 3O°/oo på 1870-talet till
obetydligt över 15 °/oo 1930. — F. ö. är f. mycket
olika i olika länder, i allm. är den lägst i
Nordvästeuropa, och särsk. låg är den i Sverige. Där
f. är hög, där är ock i allm. barnadödligheten
(se d. o.) hög, vadan födelseöverskottet (se d.
o.) icke varierar fullt så mycket. F. är i vårt
land störst i de nordligaste länen och i allm.
lägre i städerna än på landsbygden. Den
utom-äktenskapliga f. varierar särsk. starkt på gr.
av de mycket olika seder och bruk, som
känneteckna olika länder. I Sverige har den
utom-äktenskapliga f. starkt tilltagit sedan mitten av
förra årh. och håller sig numera o. 16 °/o av
hela f., vilket är en förhållandevis hög siffra.
Se i övrigt tab. 1—3 samt Fruktsamhet.
Tab. 1. Sverige länsvis 1926—30.
Län Levande födda pr 1,000 inv. Därav utom äktenskapet födda i ”/o [-Födelseöverskott-] {+Födelseöver- skott+} pr 1,000 »födda
Stockholms stad................. 10,9 26,3 -0,8
Stockholms län............ 14,3 15,8 2,8
Uppsala .............. 15.6 17,8 3,1
Södermanlands.........._........ 14,6 14,5 2,5
Östergötlands ............. 15,7 17,0 3,6
Jönköpings „..................... 15,3 9,0 3,5
Kronobergs .............. 16,3 10,2 3,4
Kalmar .......... 16,2 11,5 3,1
Gotlands ............. 16,9 15,3 2,5
Blekinge .............. 17,4 14,9 4,7
Kristianstads .............. 17,8 15,4 5,5
Malmöhus .............. 15,6 18,7 4,4
Hallands ............. 15,9 9.9 3,8
Göteborg och Bohuslän .... 15,1 13,9 4,1
Älvsborgs län ............. 15,5 10,4 3,1
Skaraborgs ....................i 15,5 11,0 2,2
Värmlands ....................... 15,8 16,5 2,7
Örebro .......... . . . 12,8 18,0 1,4
Västmanlands .................... 14,7 18,5 2,5
Kopparbergs .................... 1,4,7 16,6 2,8
Gävleborgs „..................... 16,7 25,7 4,9
Västernorrlands,................. 18,5 21,5 5,8
Jämtlands ....................... 18,0 24,0 5,6
Västerbottens ................... 22,7 9,5 11.2
Norrbottens ..................... 25,0 10,5 12,3
Hela riket 15,9 15,9 3,8
— 712 —
— 711 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
