Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Födelsefrekvens, födelsetal (nativitet) - Födelsekontroll - Födelsemärke - Födelse- och dopbok - Födelseriter - Födelsestatistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖDELSESTATISTIK
Tab. 2. Sverige 1751—1930.
Å r Levande födda pr 1,000 in v. Därav utom
äktenskap födda i °/o F ödelseöverskott pr 1,000 inv. Flerbörder pr 1,000 barnsbörder Dödfödda pr 1,000 födda Gossar mot 1,000 flickor
1751-60 35,6 2,3 8,4 24,8 1,051
1761-70 34,2 2,6 6,6 25,6 1,053
1771-80 33.0 2,9 4,1 27,6 1,051
1781-90 32,o 3,9 4,o — 27,2 1,054
1791-1800 33,3 5,0 8,o 17,3 28,3 1,058
1801-10 30,9 6,1 2,6 16,6 24,7 .—
1811-20 33,3 6,8 7,5 16.2 24,7 .—
1821-30 34.6 6,6 11,0 15,2 26,2
1831-40 31,6 6,7 8,7 14,8 29,7
1841-50 31,1 8,6 10,6 13,7 31,2 .—
1851-60 32,8 9,1 11.1 14,3 32,3
1861-70 31.4 9,6 11.2 14,8 32,7 1,058
1871-80 30,6 10,4 12,2 14,6 30,8 1,060
1881-90 29,1 10,2 12,1 14.3 27,1 1,060
1891—1900 27’1 10,9 10,8 14.6 25,8 1,063
1901-10 25.8 12,7 10,9 15,0 24,8 1,065
1911-20 22,1 15,0 7,8 14,9 23,9 1,064
1921-25 19,1 14,9 7,1 —- 24,6 1,063
1926-30 15,9 15,9 3,8 — 25,o —
Tab. 3. Internationell översikt.
Länder Levande födda pr 1,000 inv. Därav utom äktenskapet födda i °/o [-Födelseöverskott-] {+Födelseöver- skott+} pr 1,000 inv.
Sverige 1929 15.2 16,2 3.0
Danmark 1929 18,6 10,8 7,3
Finland 1929 22,6 8.1 6,4
Norge 1929 17,3 7,1 5,8
Belgien 1929 18,2 4,6 3,2
Bulgarien 1927 33,1 1,3 12,9
England och Wales 1929 .... 16,2 4,6 2,8
Skottland 1929 19,o 7,7 4,6
Irländska fristaten 1929 19.8 3,2 5,2
Frankrike 1927 18,2 8.4 1,7
Grekland 1925 26,9 1,5 11,7
Italien 1929 25.2 5,1 9,1
Lettland 1929 18.8 8,0 3,8
Litauen 1929 27,1 6,3 10,0
Nederländerna 1929 22,8 1,8 12,1
Portugal 1925 34,2 12,6 14,9
Rumänien 1928. 35,1 9.1 15,3
Schweiz 1929 17,o 4,1 4.6
Spanien 1928 29,6 6,1 11.2
Tjeckoslovakien 1929 22,4 10,9 6,9
Tyskland 1928 18,6 12,2 7,0
Ukraina 1928 37,9 21,4
Ungern 1928 26,1 8,6 9,1
Österrike 1928 17,6 26,3 3,1
R S F S R 43,9 — 25,o
S.D.W.
Födelsekontroll. Med f. menas numera
åtgärder, som gå ut på att medelst bruk av
preventivmedel förebygga el. reglera antalet
havandeskap efter föräldrarnas egen önskan. I U. S. A.
grundades den första anstalten för birth
con-trol 1923 av Margaret Sanger; den ger
undervisning åt patienter och läkare i
preventivmedlens bruk, men söker även fastställa dessas
värde och ev. skador. I England utför Malthusian
league ett liknande arbete. I Tyskland ha dels
sjukkassor, dels Deutsche Arbeitszentrale für
Geburtenregelung tagit hand om denna uppgift.
I Skandinavien har rörelsen hittills icke fått nå
gon fast organisation, ehuru början därtill
gjorts i Köpenhamn. — Meningarna äro delade
om denna rörelses berättigande, liksom om
preventivmedlen över huvud. Motståndarnas
farhågor för nativiteten och den sexuella
moralen bemötas av anhängarna med hänvisning till
ekonomiskt och socialt nödläge, hustruns
ut-slitning genom täta barnsängar samt den
stigande frekvensen fosterfördrivningar, vilket allt
skulle förebyggas el. minskas genom f. Det är
ännu för tidigt att döma om denna rörelses
verkningar i nämnda avseenden. E.E.-M.
Födelsemärke, nævus, kallas medfödda, mer
el. mindre upphöjda fläckar el. vårtor, vilka
kunna uppträda nästan var som helst på huden,
och vilka ofta genom pigmentering (se P i
g-m e n t) ha en brun till svart färg. De kunna
bestå av tätt lagrade blodkapillärer och ha då,
om de äro föga el. icke pigmenterade, en ofta
livligt röd färg och kallas eldmärken (se d. o.).
I andra fall bildas de av rikliga lymfkapillärer,
el. också bestå de huvudskal. av rikliga, stora,
svulstlikt lagrade celler. F. kunna vara mjuka
till ganska hårda; ofta äro de hårbeklädda.
Mera sällan bli de utgångspunkter för
ondar-tade svulster (se M e 1 a n o m). Om tillväxt och
behandling se E 1 d m ä r k e. T.H-n.
Födelse- och dopbok, se Kyrkböcker.
Födelseriter. Vid ett barns födelse förekomma
hos naturfolken allehanda rituella bruk,
avsedda att skydda moder och barn från onda
inflytelser. Modern anses ofta oren, varför hon
isoleras el. måste föda långt borta från
människoboningar. Hon och den nyfödde få
genomgå allehanda reningsriter. Då man anser
sambandet melan föräldrar och barn vara
synnerligen intimt, måste dessa ofta underkasta sig
långvarig diet och föra ett noga reglerat
levnadssätt någon tid efter födelsen, för att barnet
ej må taga skada. En följd av detta
betraktelsesätt är den egendomliga seden, att mannen
ligger i ”barnsäng”, couvade (se d. o.). G.B-r.
Födelsestatistik. F. erhålles vanl. ur de av
borgerliga el. kyrkliga myndigheter förda s. k.
civil (stånds) registren (se Folkbokföring)
I Sverige erhålles f. genom de årl. av
pastorsämbetena till Statistiska centralbyrån insända
utdragen ur födelse- och dopboken. F.
bearbetas vanl. i stor detalj för erhållande av
tabeller över födelsefrekvensen (se d. o.) och
födelseöverskottet (se d. o.) såväl för landet i dess
helhet som för olika städer och provinser (län,
härad, kommuner) ävensom för erhållande av
fruktsamhetstal (se Fruktsamhet). I
Sverige är f. särsk. givande på gr. av
födelseböckernas säkra uppgifter om föräldrarnas ålder,
gif-termålsdatum, civilstånd m. m. I f. beräknas
— 713 —
— 714 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
