FÖDELSESTATISTIK Tab. 2. Sverige 1751—1930. Å r Levande födda pr 1,000 in v. Därav utom äktenskap födda i °/o F ödelseöverskott pr 1,000 inv. Flerbörder pr 1,000 barnsbörder Dödfödda pr 1,000 födda Gossar mot 1,000 flickor 1751-60 35,6 2,3 8,4 24,8 1,051 1761-70 34,2 2,6 6,6 25,6 1,053 1771-80 33.0 2,9 4,1 27,6 1,051 1781-90 32,o 3,9 4,o — 27,2 1,054 1791-1800 33,3 5,0 8,o 17,3 28,3 1,058 1801-10 30,9 6,1 2,6 16,6 24,7 .— 1811-20 33,3 6,8 7,5 16.2 24,7 .— 1821-30 34.6 6,6 11,0 15,2 26,2 1831-40 31,6 6,7 8,7 14,8 29,7 1841-50 31,1 8,6 10,6 13,7 31,2 .— 1851-60 32,8 9,1 11.1 14,3 32,3 1861-70 31.4 9,6 11.2 14,8 32,7 1,058 1871-80 30,6 10,4 12,2 14,6 30,8 1,060 1881-90 29,1 10,2 12,1 14.3 27,1 1,060 1891—1900 27'1 10,9 10,8 14.6 25,8 1,063 1901-10 25.8 12,7 10,9 15,0 24,8 1,065 1911-20 22,1 15,0 7,8 14,9 23,9 1,064 1921-25 19,1 14,9 7,1 —- 24,6 1,063 1926-30 15,9 15,9 3,8 — 25,o — Tab. 3. Internationell översikt. Länder Levande födda pr 1,000 inv. Därav utom äktenskapet födda i °/o [-Födelseöverskott-] {+Födelseöver- skott+} pr 1,000 inv. Sverige 1929 15.2 16,2 3.0 Danmark 1929 18,6 10,8 7,3 Finland 1929 22,6 8.1 6,4 Norge 1929 17,3 7,1 5,8 Belgien 1929 18,2 4,6 3,2 Bulgarien 1927 33,1 1,3 12,9 England och Wales 1929 .... 16,2 4,6 2,8 Skottland 1929 19,o 7,7 4,6 Irländska fristaten 1929 19.8 3,2 5,2 Frankrike 1927 18,2 8.4 1,7 Grekland 1925 26,9 1,5 11,7 Italien 1929 25.2 5,1 9,1 Lettland 1929 18.8 8,0 3,8 Litauen 1929 27,1 6,3 10,0 Nederländerna 1929 22,8 1,8 12,1 Portugal 1925 34,2 12,6 14,9 Rumänien 1928. 35,1 9.1 15,3 Schweiz 1929 17,o 4,1 4.6 Spanien 1928 29,6 6,1 11.2 Tjeckoslovakien 1929 22,4 10,9 6,9 Tyskland 1928 18,6 12,2 7,0 Ukraina 1928 37,9 21,4 Ungern 1928 26,1 8,6 9,1 Österrike 1928 17,6 26,3 3,1 R S F S R 43,9 — 25,o S.D.W. Födelsekontroll. Med f. menas numera åtgärder, som gå ut på att medelst bruk av preventivmedel förebygga el. reglera antalet havandeskap efter föräldrarnas egen önskan. I U. S. A. grundades den första anstalten för birth con-trol 1923 av Margaret Sanger; den ger undervisning åt patienter och läkare i preventivmedlens bruk, men söker även fastställa dessas värde och ev. skador. I England utför Malthusian league ett liknande arbete. I Tyskland ha dels sjukkassor, dels Deutsche Arbeitszentrale für Geburtenregelung tagit hand om denna uppgift. I Skandinavien har rörelsen hittills icke fått nå gon fast organisation, ehuru början därtill gjorts i Köpenhamn. — Meningarna äro delade om denna rörelses berättigande, liksom om preventivmedlen över huvud. Motståndarnas farhågor för nativiteten och den sexuella moralen bemötas av anhängarna med hänvisning till ekonomiskt och socialt nödläge, hustruns ut-slitning genom täta barnsängar samt den stigande frekvensen fosterfördrivningar, vilket allt skulle förebyggas el. minskas genom f. Det är ännu för tidigt att döma om denna rörelses verkningar i nämnda avseenden. E.E.-M. Födelsemärke, nævus, kallas medfödda, mer el. mindre upphöjda fläckar el. vårtor, vilka kunna uppträda nästan var som helst på huden, och vilka ofta genom pigmentering (se P i g-m e n t) ha en brun till svart färg. De kunna bestå av tätt lagrade blodkapillärer och ha då, om de äro föga el. icke pigmenterade, en ofta livligt röd färg och kallas eldmärken (se d. o.). I andra fall bildas de av rikliga lymfkapillärer, el. också bestå de huvudskal. av rikliga, stora, svulstlikt lagrade celler. F. kunna vara mjuka till ganska hårda; ofta äro de hårbeklädda. Mera sällan bli de utgångspunkter för ondar-tade svulster (se M e 1 a n o m). Om tillväxt och behandling se E 1 d m ä r k e. T.H-n. Födelse- och dopbok, se Kyrkböcker. Födelseriter. Vid ett barns födelse förekomma hos naturfolken allehanda rituella bruk, avsedda att skydda moder och barn från onda inflytelser. Modern anses ofta oren, varför hon isoleras el. måste föda långt borta från människoboningar. Hon och den nyfödde få genomgå allehanda reningsriter. Då man anser sambandet melan föräldrar och barn vara synnerligen intimt, måste dessa ofta underkasta sig långvarig diet och föra ett noga reglerat levnadssätt någon tid efter födelsen, för att barnet ej må taga skada. En följd av detta betraktelsesätt är den egendomliga seden, att mannen ligger i ”barnsäng”, couvade (se d. o.). G.B-r. Födelsestatistik. F. erhålles vanl. ur de av borgerliga el. kyrkliga myndigheter förda s. k. civil (stånds) registren (se Folkbokföring) I Sverige erhålles f. genom de årl. av pastorsämbetena till Statistiska centralbyrån insända utdragen ur födelse- och dopboken. F. bearbetas vanl. i stor detalj för erhållande av tabeller över födelsefrekvensen (se d. o.) och födelseöverskottet (se d. o.) såväl för landet i dess helhet som för olika städer och provinser (län, härad, kommuner) ävensom för erhållande av fruktsamhetstal (se Fruktsamhet). I Sverige är f. särsk. givande på gr. av födelseböckernas säkra uppgifter om föräldrarnas ålder, gif-termålsdatum, civilstånd m. m. I f. beräknas — 713 — — 714 —