Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fönster - Fönsterskatt - För - Föra - Förankring - Förare - Förargelseväckande beteende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRARGELSEVÄCKANDE BETEENDE
formning av själva f:s enskildheter, t. ex.
kyrkornas rosverk (se d. o.), där glasmåleriet
spelat stor roll (se Glasmålning). Under
renässansen och de därpå följande stilepokerna
fram till vår tid har intresset för f:s dekorativa
utsmyckning väsentligen koncentrerat sig på
den yttre omfattningen, varvid i regel antika
motiv varit ledande. I våra dagar visa sådana
utsmyckningar tendens att helt vika för ett
rationellt framhävande av f:s nyttovärde. Till
denna utveckling medverkar även det
förhållandet, att det stående rektangulära f., för
vilket dessa omfattningar proportionerats,
numera tack vare större konstruktiva möjligheter
ofta ersättes av det liggande. Detta moderna
liggande f. utsträckes icke sällan över hela
fasadens bredd, och den frigörelse från
traditionella former, som därvid kommer till
uttryck, synes vara av stilbildande betydelse (se
F u n k t i o n a 1 i s m). G.W.IV.
Fönsterskatt, tidigare använd skatteform,
har vanl. utgått ss. d ö r r- och
fönsterskatt. Man utgick ifrån att en byggnad
med många fönster och dörrar var mera värd
än en med färre; genom beskattning efter
antalet skulle skatten komma att utgå efter
värdet och då också efter den inkomst, den gav
ägaren. F. kan sägas vara en skatt på luft
och ljus. — F. ledde till att byggmästarna
sökte inskränka antalet fönster el. — i de fall
då skatten icke tog hänsyn till öppningarnas
storlek —till byggandet av större, men färre
fönster. — F. infördes i England 1696 ss.
ersättning för den ett par år tidigare avskaffade
härdskatten, för att de, som åsatte skatten, ej
skulle behöva intränga i bostaden. Den
ändrades flera gånger, gjordes progressiv efter
antalet fönster och upphävdes 1851. Den gav i
början på 1800-talet 2 mill. £. — I Frankrike
infördes f. år VII (1798) och kvarstod ända
till 1918 (formellt avskaffad 1892). Den
utgick än som kvotient-, än som
repartitions-skatt och var olika alltefter ortens folkmängd,
husets storlek och öppningens art. — I
Sverige utgick f. enl. 1743 års
bevillningsförord-ning med 16 öre pr fönsterluft i Stockholm
och mindre på mindre orter samt med 3 öre
för allmogen och befrielse för manskapet i
armén. I 1789 års förordning graderades f.
även efter fönstrens storlek, och bestämmelsen
kvarstod i 1800 års förordning. F. avskaffades
1809. A.Vr.
För, ett fartygs främsta del i motsats till
dess akter. F. användes i sammansättningar
för att angiva belägenhet el. riktning, ss.
förrum, f ö r u t = i fören el. i förens riktning,
för i f r å n = i riktning från fören mot
aktern, för ö v e r = i riktning från aktern
mot fören. Se även Förpik, Försegel
m. fl. T.Hrn.
Föra, s:n på n. Öland, Åkerbo hd, Kalmar
län, n. ö. om Borgholm; 42,45 kvkm., därav
42,27 land; 772 inv. (1931; 18 inv. pr kvkm.);
9,84 kvkm. åker (1927; 23,3% av landarealen),
0,30 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Persnäs
och F., Ölands n. kontrakt, Växjö stift. J.C.
Förankring, anordning för sammanhållande
av byggnadsdelar, i allm. bestående av en
järnstång el. ett plattjärn med ögla, vari en
kortare stav, sluten, instickes. Sålunda
sam-manhålles två motstående jämnlöpande murar
i en byggnad genom att vissa tvärgående
bjälkar el. balkar i båda ändarna förses med
dylika anordningar, varvid den längsgående delen
fästes i bjälken med skruvar el. spikar, i
bal-ken medelst nitar (fig. 1). Sluten kan döljas
i murverket el. ligga fritt utanpå detsamma. I
senare fallet göres den ofta ornerad (fig. 2).
Stundom ersättes den stavformiga sluten av
en gjutjärnsplatta. Valvankare inläggas i
Förankring, fig 1—4.
en valvbåge för att upptaga valvets sidotryck
och förhindra, att de murdelar el. pelare, som
uppbära valvet, skjutas åt sidan (fig. 3).
Sträckankare avse att sammanhålla en
byggnads yttermurar i längdriktningen; de
inläggas våningsvis samt förses med slutar i
byggnadens hörn. Större gesimser förankras
genom i under liggande mur anbragta lodräta
ankar järn (fig. 4). G.W.W.
Förare, lägre befälsgrad vid inf. från nya
tidens början till 1700-talets slut. F., som
tillhörde fänikans (kompaniets) stab, svarade i
allm. för trossen, för marschvägens
uppröjande och för utseende av lägerplatser. T.H-m.
Förargelseväckande beteende, jur., en grupp
brottsliga handlingar, som huvudsaki. utgöra
angrepp på den allmänna sedlighets- och
anständighetskänslan. Huvudstadgandet är
Strafflagen, kap. 18, § 13, mom. 1, vilket lagrum
kriminaliserar spridande, saluhållande el.
utbjudande av skrift, målning el. teckning, som
sårar tukt och sedlighet, varjämte allmänt
stadgas straff för den, som ”genom annan
gärning sårar tukt och sedlighet, så att allmänt
förargelse el. fara för andras förförelse därav
kommer”. Efter nämnda lagrum bestraffar
— 725 —
— 726 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
