Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Förargelseväckande beteende
- Föravverkning
- Förband
- Förbandning
- Förbandsplats
- Förbening
- Förberedande undersökning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRAVVERKNING
domstolspraxis jämväl sådana
otuktshandling-ar mot minderårig, vilka icke nått fram till det
stadium, att det strängare straffet för
fullbordad gärning kan ådömas. ögd.
Föravverkning, skogsbr., i allm. en
sammanfattning av alla de huggningar, ss. röjning,
gallring och ljushuggning, vilka inläggas i ett
bestånd under dettas uppväxttid och varigenom
detsamma danas och skötes. De huggningar,
varigenom beståndet sedan skördas, kallas h
u-vudavverkning. Vid skogsindelning
förstås med f. avverkning i bestånd, yngre än %
av den använda omloppstiden. F.A.Bn.
Förband, med., finnas av många olika, vitt
skilda typer. Man kan indela f.: efter
sjukdomen i s å r-f. och b e n b r o 11 s-f.; efter
verkningssättet i t r y c k-f. (för blodstillning),
s t r ä c k-f. och stö d-f. (för benbrott och
ben-sjukdomar); efter det ingående materialet i
vad d-f., g i p s-f., ske n-f., häftplåste r-f.,
z i n k 1 i m-f. F. för längre tids användning,
och därför av mera varaktigt material, avsedda
att korrigera felställningar, verka stödjande el.
k< mprimerande, benämnas bandage (t.ex
läderkorsetter, bråckband, gummistrumpor). —
Bland den stora mångfalden av f. finnas 3
grupper, som ha spec. lekmannaintresse och borde
kunna anläggas av envar: vanliga sår-f.,
våtvarma omslag och
improviserade s t ö d j e-f. vid benbrott. Sår-f:s
viktigaste uppgifter äro att skydda såret från
inträngande föroreningar och mekanisk
skadegörelse, att suga upp avsöndrat sekret samt helst
även bidraga att hålla det sårade partiet i
stillhet. Ett vanligt sår-f. har närmast såret ett
skikt av steril gas, som verkar kraftigt sugande,
därutanför fetvadd, som är ogenomtränglig för
bakterier och vatten; allt fixeras med en ren
binda el. duk. Sterila f.-saker böra finnas i
varje hem och på varje arbetsplats. Ett
praktiskt f. för smärre sår är Svenska arméns
”Första förban d”. Om sterilt f.-material
ej finnes att tillgå, lägges närmast såret
tvätt-rent linne- el. bomullstyg. F. skall ligga stadigt
och ej glida men får ej trycka el. hindra
blodcirkulationen. — Våtvarma omslag ha
ett innersta skikt av gaskompresser el. linne,
fuktade i vatten, borsyrelösning el. Burows
lösning. Utanför det fuktiga skiktet lägges en
ogenomtränglig duk av guttaperkataft, tunn
vaxduk el. i nödfall tjockt papper. Därutanpå
lägges ett lager fetvadd el. ylle, och det hela
sammanhålles med en binda el. duk. — Vid
benbrott bör var och en kunna lägga ett
provisoriskt stödj e-f., så att den skadade
kan bli transportabel till läkare. Vid brott på
en arm el. ett ben måste näml, ofta brottet
fixeras för att lindra de annars avsevärda
ismärtorna under transporten och för att
förebygga uppkomsten av skador på nerver,
blodkärl och hud. Till stödje-f. användes någon
tillgänglig form av spjäla, en käpp, ett
plankstycke, ett kvastskaft el.dyl., som skall vara
så lång, att den går ett stycke förbi de brottet
angränsande ledgångarna. Klädespersedlar
läggas mellan spjälan och huden, så att
tryckskador ej uppstå, varefter den fixeras med bindor,
handdukar el.dyl., så att brottet ej rubbas vid
transporten. Man får dock ej lägga f. så hårt,
att cirkulationen i lemmen blir strypt. — Av de
många f.-typer, den moderna kirurgien
använder, intager gipsförbandet en viktig plats.
Gasbindor impregneras med pulvriserad gips.
Omedelbart innan de skola användas, blötas
de i varmt vatten, varefter de påläggas varv
efter varv och modelleras, så att de få önskad
form, innan gipsen stelnar. — Ang. sträck-f.
se Extension. P.M.S.
Förbandning, bot., se Fasciation.
Förbandsplats, plats för omhändertagande av
sårade. I fält särskiljas hjälp- och
huvudförbandsplatser. Hjälp-f. upprättas på
kort avstånd bakom stridslinjen av
truppförbandens sjukvårdspersonal och i läge, som
om möjligt bör vara skyddat för
infanterield. Huvud-f. upprättas längre bakåt av
sjukvårdskompani. Transporten av sårade från
stridslinjen till hjälp-f. utföres av
bataljonens sjukbärare, från hjälp-f. till huvud-f.
i regel genom sjukvårdskompaniets försorg
Varje f. arbetar med en mottagande och
sorterande, en förbindande och en avsändande
avd.; största vikt bör fästas dels vid ett för
fientlig eld i görligaste mån skyddat läge, dels
vid erhållande av tillräckligt stora utrymmen
(särskild avd. för gasskadade). Arbetet på
samtliga här nämnda f. har till huvudsaklig
uppgift att sätta de sårade i transportabelt
skick och att organisera deras transport bakåt
till fältsjukhus och etappformationer; operativa
ingrepp kunna däremot som regel förekomma
endast undantagsvis. — På örlogsfartyg finnas
som regel två huvud-f. inom pansarskyddad del
av fartyget samt ett variabelt antal hjälp-f. A.-U.
Förbening. Om normal f., se B e n v ä v n a d.
Patologiskt förekommer f. även utan samband
med skelettet, ss. i förkalkningshärdar (se
Förkal k n i n g), i ett flertal svulster, i
inflamma-tionshärdar, efter upprepade tryckskador, ss.
t.ex. ”ridben” i lårbensmuskulaturen hos ryttare,
”exercisben” i skuldermuskulaturen hos
militärer, o. s. v. T.H-n.
Förberedande undersökning, jur.,
förberedelser till anhängiggörelse av brottmål. Se P o 1 i
s-undersökning och
Förundersökning.
— 727 —
— 728 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 17 15:13:59 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-10/0432.html