Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbränningsmotor - Explosionsmotorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBRÄNNINGSMOTOR
tryckes till alla lager. Vevaxeln är då
genomborrad med en oljekanal, som utmynnar vid
alla ram- och vevstakslager. — Det vid
explosionerna i cylindrarna till väggar och lock
överförda värmet bortledes genom luft- el. v a
t-t enky 1 n in g. Luftkylning användes på
motorcykelmotorer och en stor del flygmotorer,
under det att bilmotorer i regel och båtmotorer
alltid äro vattenkylda. Vid luftkylda motorer
äro cylindrarna och ventilhusen försedda med
kylflänsar, som mångfaldiga kylytan och
sålunda i vinddraget bortleda värmen. Ang.
vatten-kylning se A u t o m o b i 1, sp. 867; ang.
start-ning och reglering av förgasarmotorer se A u
torn o b i 1, sp. 868. Det konstruktiva utförandet
av en fyrcylindrig fyrtaktsbåtmotor med
toppventiler framgår av fig. 12. Insugnings- och
ut-blåsningsventilerna i varje cylinder styras av en
kamaxel, som får sin rörelse från motoraxeln
genom en vertikal hjälpaxel. En sexcylindrig
bilmotor ävenledes med toppventiler — d.v.s.
med ventilerna ovanför kolven — visas i fig.
7 i art. Automobil. I fig. 13 visas en
två-cylindrisk tvåtakts-båtmotor och i fig. 14
samma motor i sektion. Det vanligaste
byggnadssättet är, att cylindrarna ställas efter varandra
Fig. 16. Motorn i fig. 15 i sektion.
i rak linje. Såväl bil- som flygmotorer byggas
dock ej sällan med cylindrarna i V-form. I
fig. 15 visas sålunda en 17-cylindrig, vattenkyld
flygmotor av denna typ och i fig. 16 densamma
i sektion. Ett annat utförande är stjärnmotorn.
vilken typ ofta användes på flygmaskiner. Fig.
17 visar en 14-cylindrig dylik om 140 hkr. Hos
denna motor rotera alla cylindrarna med sina
kolvar runt den stillastående vevaxeln, och
propellern roterar med cylindrarna. Motorns
vikt pr hkr. är för förgasarmotorer lägre än
Fig. 17. Roterande stjärnmotor.
för någon annan motortyp. För flygmaskiner
är detta ett faktum av största betydelse, och
vikten av flygmotorer, inkl, kylare, pumpar etc.,
är endast 0,8—2 kg. pr hkr. Förgasarmotorer
drivas i allm. med bensin (se d.o.).
Bränsleförbrukningen pr effektiv hkr. och tim.
varierar något efter motorstorleken men håller
sig ung. vid 0,26 kg. Genom enkla ändringar
och justeringar på motorn kan motorsprit
användas i vilken bensinmotor som helst, men
förbrukningen pr hkr.-tim. blir på gr. av
spritens lägre värmevärde betydligt större, c:a 0,38
kg. Sprit tål emellertid vida högre
kompression än bensin, varför bränsleförbrukningen i
en motor, från början byggd för spritdrift,
d.v.s. med mindre kompressionsrum, går ned
till c:a 0.30 kg. Med bensol (se d.o.) är
förhållandet likartat; dock är
bränsleförbrukningen i en för bensol byggd motor ej högre
än vid bensinmotorerna. Förgasarmotorer
kunna även drivas med fotogen, om
förbränings-luften förvärmes. Bränslekostnaden kan
härigenom nedbringas, men motorns effekt
minskas, och dess driftsegenskaper bli i allm. ej så
tillfredsställande, emedan motorn gärna
försmutsas. Motorn måste startas med bensin
och bli varm, innan fotogen kan användas.
Sådana motorer måste därför ha dubbla
förgasare, en för bensin och en specialförgasare
för fotogen
3) Tändkulemotorer. Konstruktionen
av en motor för billigare flytande bränslen
utan ovannämnda olägenheter inleddes med
att engelsmannen A k r o y d 1890 gjorde
försök med en motor för drift med fotogen, i
vilken bränslet förgasades och antändes i en
upphettad s.k. tändkula på cylindertoppen.
Denna motortyp har sedan utvecklats och fått
— 743 —
— 744 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
