- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 10. Françon - Gaugamela /
745-746

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbränningsmotor - Explosionsmotorer - Dieselmotorer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRBRÄNNINGSMOTOR stor betydelse för smärre kraftbehov med billigt bränsle. Ehuru numera tändkulemotorer drivas med såväl råolja som solarolja, benämnas de alltjämt ofta f o t o-g e n m o t o-r e r. Det karakteristiska för dessa motorer är, att bränslet in-sprutas under [-kompressions-slaget-] {+kompressions- slaget+} i en i direkt förbindelse med motorcylindern stående ihålig kula, vilken vid startning uppvärmes till glödhetta medelst blåslam-pa. Då oljan träffar den heta väggen i tändkulan, för- gasas den och antändes. Under motorns gång hålles kulan upphettad genom explosionerna i cylindern. Den typiska tändkulemotorn, se fig. 18, arbetar enl. tvåtaktsprincipen på följ, sätt. Den uppåtgående kolven insuger genom de båda ventilerna i vevhuset luft, som vid nedåtgående svagt komprimeras. Då kolven är i nedre dödpunkten, kommer porten i dess sida i förbindelse med kanalen i cylinderväggen, och den i vevhuset komprimerade luften rusar då ut i cylindern och utdriver förbränningsgaserna genom kanalen till ljuddämparen. (Pilarna ange luftens riktning vid passagen genom kolven.) Då kolven åter går uppåt, komprimeras luften i cylindern, bränsle insprutas automatiskt medelst en kolvpump och förgasas i tändkulan. Den luftblandade gasen bringas genom kompressionen och värmen från tändkulans väggar att vid kolvens översta läge hastigt förbrinna, varvid kolven drives nedåt. Tändningsögon-blicket blir givetvis ej så exakt bestämt som vid elektrisk tändning, och det inträffar vid överbelastning av motorn, att tändkulan blir så varm, att tändningen sker för tidigt, d.v.s. långt innan kolven nått toppläget, varigenom stötar i motorn uppträda. För att förhindra detta bygga vissa firmor sina motorer så, att vid full belastning vatten insprutas i tändkulan för att avkyla densamma. En särskild typ av tändkulemotorer äro motorer med f ö r e x-plosionskammare, vars ändamål är att åstadkomma regelbunden tändning och god förbränning. — Tändkulemotorer byggas oftast med vertikal uppställning och med en el. flera cylindrar. Motorer upp till 500 hkr. ha byggts, men vid så stora kraftbelopp äro dieselmotorer att föredraga på gr. av gynnsammare bränsleförbrukning. De mindre tändkulemotorerna ha i Sverige särsk. som fiskebåtsmotor fått helt revolutionerande betydelse för havsfisket. De användas även i stor utsträckning som hjälpmotorer för segelfartyg (se fig. 19 å pl.) och för stationära ändamål, t.ex. inom småindustrien och lantbruket. Tändkulemotorer äro också föremål för storindustri i Sverige och utgöra en viktig exportartikel. v.S. Dieselmotorer (jfr Rudolf Diesel) äro för-bränningsmaskiner, som likna explosionsmoto-rerna och liksom dessa erhålla sin rörelseenergi genom förbränning av bränslet i själva arbetscylindrarna. De skilja sig från dessa därigenom, att kompressionen drives ända till 25 å 32 kg. pr kvcm., beroende av typ och storlek, varvid luften i cylindern erhåller en så hög temp., 550 å 650° C., att brännoljan, som börjar insprutas omedelbart före kompressionens slut, antändes av sig själv utan hjälp av något tändningsorgan, ss. hos explosionsmoto-rerna. Förbränningen fortsätter därefter lika länge, som insprutningen av olja varar, varigenom någon nämnvärd tryckstegring därunder icke äger rum. Teoretiskt sett och ofta i verkligheten är förbränningstrycket konstant under hela förbränningsperioden och lika med kompressionssluttrycket; därav också namnet liktrycks-el. jämntrycksmotor. Någon explosionsartad förbränning med plötslig tryckstegring, ss. hos explosionsmotorerna, äger således icke här rum. — Den första dieselmotorn byggdes av Maschinenfabrik Augsburg-Nürnberg (M. A. N.) i samarbete med R. Diesel 1893, men den kom aldrig till praktisk användning. Första driftsdugliga dieselmotorn byggdes 1896/97 av samma firma, varefter tillverkningen hastigt ökats beträffande motorernas såväl antal som storlek, först för stationära ändamål och från 1910 även och i ännu snabbare tempo för fartygsdrift. Bortsett från ett par smärre oljebåtar i Ryssland byggdes näml, detta år det första sjögående dieselmotordrivna fartyget ”Vulcanus” om 1,180 tons i Holland, försett med en Werkspoor-fyrtaktmotor om 650 hkr. Det verkliga pionjärfartyget av större typ utgör dock ”Selandia” om 7,500 tons dödvikt, försett med två 1,250 hkr. dieselmotorer av Bur-meister & Wains fabrikat (B. & W.). F.n. förses c:a 60 °/o av alla större fartyg, som byggas, med dieselmotorer. Omedelbart efter det att M.A.N. påbörjat tillverkningen av dieselmotorer, upp- — 745 — — 746 — Fig. 18. Sektion av tändkule-motor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 17 15:13:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-10/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free