Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbränningsmotor - Explosionsmotorer - Dieselmotorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBRÄNNINGSMOTOR
stor betydelse för smärre kraftbehov med
billigt bränsle. Ehuru numera tändkulemotorer
drivas med såväl råolja som solarolja,
benämnas de alltjämt
ofta f o t
o-g e n m o t
o-r e r. Det
karakteristiska
för dessa
motorer är, att
bränslet
in-sprutas under [-kompressions-slaget-]
{+kompressions-
slaget+} i en i
direkt
förbindelse med
motorcylindern
stående ihålig
kula, vilken
vid startning
uppvärmes till
glödhetta
medelst blåslam-pa. Då oljan
träffar den
heta väggen i
tändkulan, för-
gasas den och antändes. Under motorns
gång hålles kulan upphettad genom
explosionerna i cylindern. Den typiska tändkulemotorn,
se fig. 18, arbetar enl. tvåtaktsprincipen på följ,
sätt. Den uppåtgående kolven insuger genom
de båda ventilerna i vevhuset luft, som vid
nedåtgående svagt komprimeras. Då kolven är i
nedre dödpunkten, kommer porten i dess sida
i förbindelse med kanalen i cylinderväggen, och
den i vevhuset komprimerade luften rusar då
ut i cylindern och utdriver förbränningsgaserna
genom kanalen till ljuddämparen. (Pilarna
ange luftens riktning vid passagen genom kolven.)
Då kolven åter går uppåt, komprimeras luften
i cylindern, bränsle insprutas automatiskt
medelst en kolvpump och förgasas i tändkulan.
Den luftblandade gasen bringas genom
kompressionen och värmen från tändkulans väggar
att vid kolvens översta läge hastigt förbrinna,
varvid kolven drives nedåt.
Tändningsögon-blicket blir givetvis ej så exakt bestämt som
vid elektrisk tändning, och det inträffar vid
överbelastning av motorn, att tändkulan blir
så varm, att tändningen sker för tidigt, d.v.s.
långt innan kolven nått toppläget, varigenom
stötar i motorn uppträda. För att förhindra
detta bygga vissa firmor sina motorer så, att
vid full belastning vatten insprutas i tändkulan
för att avkyla densamma. En särskild typ av
tändkulemotorer äro motorer med f ö r e
x-plosionskammare, vars ändamål är att
åstadkomma regelbunden tändning och god
förbränning. — Tändkulemotorer byggas oftast
med vertikal uppställning och med en el. flera
cylindrar. Motorer upp till 500 hkr. ha byggts,
men vid så stora kraftbelopp äro dieselmotorer
att föredraga på gr. av gynnsammare
bränsleförbrukning. De mindre tändkulemotorerna ha
i Sverige särsk. som fiskebåtsmotor fått helt
revolutionerande betydelse för havsfisket. De
användas även i stor utsträckning som
hjälpmotorer för segelfartyg (se fig. 19 å pl.) och för
stationära ändamål, t.ex. inom småindustrien
och lantbruket. Tändkulemotorer äro också
föremål för storindustri i Sverige och utgöra en
viktig exportartikel. v.S.
Dieselmotorer (jfr Rudolf Diesel) äro
för-bränningsmaskiner, som likna
explosionsmoto-rerna och liksom dessa erhålla sin
rörelseenergi genom förbränning av bränslet i själva
arbetscylindrarna. De skilja sig från dessa
därigenom, att kompressionen drives ända till 25
å 32 kg. pr kvcm., beroende av typ och
storlek, varvid luften i cylindern erhåller en så
hög temp., 550 å 650° C., att brännoljan, som
börjar insprutas omedelbart före
kompressionens slut, antändes av sig själv utan hjälp av
något tändningsorgan, ss. hos
explosionsmoto-rerna. Förbränningen fortsätter därefter lika
länge, som insprutningen av olja varar,
varigenom någon nämnvärd tryckstegring
därunder icke äger rum. Teoretiskt sett och ofta i
verkligheten är förbränningstrycket konstant
under hela förbränningsperioden och lika med
kompressionssluttrycket; därav också namnet
liktrycks-el. jämntrycksmotor.
Någon explosionsartad förbränning med plötslig
tryckstegring, ss. hos explosionsmotorerna, äger
således icke här rum. — Den första
dieselmotorn byggdes av Maschinenfabrik
Augsburg-Nürnberg (M. A. N.) i samarbete med R. Diesel
1893, men den kom aldrig till praktisk
användning. Första driftsdugliga dieselmotorn
byggdes 1896/97 av samma firma, varefter
tillverkningen hastigt ökats beträffande motorernas
såväl antal som storlek, först för stationära
ändamål och från 1910 även och i ännu
snabbare tempo för fartygsdrift. Bortsett från ett par
smärre oljebåtar i Ryssland byggdes näml, detta
år det första sjögående dieselmotordrivna
fartyget ”Vulcanus” om 1,180 tons i Holland,
försett med en Werkspoor-fyrtaktmotor om 650
hkr. Det verkliga pionjärfartyget av större typ
utgör dock ”Selandia” om 7,500 tons dödvikt,
försett med två 1,250 hkr. dieselmotorer av
Bur-meister & Wains fabrikat (B. & W.). F.n. förses
c:a 60 °/o av alla större fartyg, som byggas, med
dieselmotorer. Omedelbart efter det att M.A.N.
påbörjat tillverkningen av dieselmotorer, upp-
— 745 —
— 746 —
Fig. 18. Sektion av
tändkule-motor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
