FÖRENTA STATERNA Republikaner och demokrater. Politiska strider 186 4—9 6. Inbördeskriget, som 1865 ändade med nordstaternas fullst. seger, bringade unionens finanser i oordnmg. Södern var utarmad, och genom Lincolns emancipationsakt av 1862 hade slaveriet där förklarats upphävt. Efter segern var det Lincolns mening att åter upptaga sydstaterna i unionen mot att de erkände denna bestämmelse. Men Lincoln föll 1864 offer för en fanatisk sydstatsmans kula; hans ersättare A. Johnson fick övertaga den föga tacksamma uppgiften att gentemot en seger-drucken representation av nordstatsmän föra talan för den återställda unionens samfällda bästa. Nordstatspolitikerna voro ej nöjda blott med slaveriets avskaffande; åtskilliga republikaner krävde full medborgarrätt för negrerna i sydstaterna, för att dessa skulle upptagas i unionen, samt straffåtgärder mot de tredskan-de sydstaterna. 1'örgäves kämpade Johnson emot, bl.a. genom att använda sitt veto; kongressen drev sin vilja igenom, och negrernas valrätt stadfästes genom 15 :e tillägget till uni-onsförfattningen. Rekonstruktionslagen av 1867 ställde sydstaterna under militärförvaltning, tills 15 :e tillägget antagits. Tvångsregementet, som fyllde hela S. U. G r a n t s presidenttid (1869—77), framtvingade, att sydstaterna an-togo detta tillägg; i spetsen för negrerna och skyddade av militärväldet styrde och ställde tvivelaktiga existenser från nordstaterna (se Carpet-b aggers) i södern. Den inhemska befolkningens opposition häremot tog sig uttryck bl.a. i hemliga sällskap (se K u-K 1 u x-K1 a n) och terroristdåd mot de nya makthavarna; först sedan R. B. Hayes 1877 blivit president och återkallat trupperna från södern, åstadkoms här full ordning. Söderns egna män återtogo makten; på olika sätt lyckades man utestänga negrerna från politiskt inflytande och beröva dem deras valrätt. Genom mangrann uppslutning kring det demokratiska partiet visste man att åter tillförskaffa sig ett visst inflytande inom unionen; sedan väststaterna i huvudsak anslutit sig till republikanerna, var den gamla alliansen mellan the solid south och Tammany hall med anor från Jeffersons dagar återställd. Republikanernas parti var urspr. en allians mellan nordvästerns farmare och nordens merkantilt orienterade befolkning; det hade genom sin hållning i slavfrågan haft ett visst ideellt patos och en viss radikal inställning. Efter kriget undergick detta en förvandling i samband med näringarnas uppsving. Under årtiondena efter kriget gick industrien hastigt framåt, gynnad av en ny protektionistisk tariff av 1862. över huvud var 1870-talet en spekulationens tid, varvid särsk. stora järnvägsbyggen lockade. I dessa företag intresserade sig de ledande republikanerna, och företagens ledare intresserade sig i det republikanska partiet. Republikanerna i härskarställning dominerades av industriella och merkantila intressen. Den korruption av partiledningen, som följde av samgåendet med storfinansen, samt Grants hänsynslösa tillämpande av spoi/s-systemet födde en stark opposition bland partiets s.k. ”liberala” element. I kravet på en reform av förvaltningen (se C i-v i 1 service) samt korruptionens bekämpande hade de ofta gemensamma intressen med demokraterna. Många kvarblevo i partiet och hävdade därinom sin särställning; de republikanska presidenterna Hayes, J. G a r f i e 1 d (1881) och C. A. Arthur (1881—85) motsvarade också i vissa avseenden de liberala önskningarna, bl.a. genom att verksamt befrämja förvaltningsreformen. Men när J. Blai-ne (se denne) nominerades till republikansk presidentkandidat, bröt en stor grupp sig ut ur partiet (the mugwump revolt) och gick vid 1884 års val samman med demokraterna; alliansens kandidat G. C le v e 1 a n d blev vald, men han lyckades knappast genomföra några betydande reformer och besegrades 1888 av republikanen B. H a r r i s o n, under vars tid 1890 en ny protektionistisk tulltariff genomfördes. Motståndet mot tullpolitiken förde än en gång 1893 C 1 e v e 1 a n d till Vita huset. Han genomdrev, att ytterligare ett stort antal ämbeten undandrogos från spoiZs-systemet; 1890 års tulltariff modifierades något. Samhällets omdaning. B i m e t a 1-liststriden och imperialismen 1 896—1 90 1. Under tiden efter inbördeskrigets slut kunde man först inhösta vinsterna av J. Polks landvinningar. En home stead law av 1862 gav de nybyggare, som önskade upptaga land till odling, synnerligen fördelaktiga villkor; gynnad härav och av den manstarka immigrationen från bl.a. Tyskland och Skandinavien blev även the far west lagd under plogen. När 1901 det sista oorganiserade landområdet, Oklahoma blev territorium, hade the frontier försvunnit ur den nordamerikanska historien. Därmed hade också den utveckling, som karakteriserade närmast föregående skeden avslutats. Samtidigt gick industrien framåt som aldrig förr; den blev en storindustri, den spreds till landet s. om de stora sjöarna och blev en faktor att räkna med även i sydstaterna. Invandrarströmmen, som omkring 1890 ändrade karaktär (se spalt 774), kom huvudsaki. industrien till godo; ur de nyin — 813 — — 814 —