Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater - Jordbruk - Skogsbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
Kreatursstocken räknade 1920 19,7 mill.
hästar, 5,4 mill. mulåsnor, 66,7 mill. nötkreatur,
35 mill. får, 3,5 mill. getter och 59,3 mill. svin.
Nedanstående tab. visar fördelningen av
nötkreatur, får och svin samt därmed i grova
drag även av kött-, fläsk- och ullproduktion
samt mejerihanteringen 1920.
Tab. 14. Kreatursstocken i U.S.A. 1920.
Nötkreatur
i 1000-tal
G e o g r. områden Slaktdjur Mjölkkor Får i 1000-tal Svin i 1000-tal
New Englandstaterna 89 1,231 243 384
Mellanatlantiska stat. 300 3,570 1,098 1,931
Nordöstra Centralstat. 3,078 7,820 5,073 14,183
Nordvästra Central stat. 12,681 7,493 4,950 21,715
Södra Atlantiska stat. 2,089 2,614 1,209 6,536
Sydöstra Centralstat. 1,710 2,840 1,318 6,207
Sydvästra Centralstat. 6,792 3,316 2,909 5,758
Bergstaterna 6,557 1,042 13,207 1,193
Stillahavsstaterna 1,994 1,438 5,026 1,441
Summa 35,288 31,364 35,034 59,346
De viktigaste mjölkboskapsraserna äro
låglands, jersey, guernsey och ayrshire; av
gödboskap förekomma korthorn, hereford och
angus mest. J.C.
Skogsbruk. U.S.A:s skogar finnas i två av
den skoglösa prärien åtskilda områden, den
atlantiska och den pacifika skogsregionen. I
den atlantiska skogsregionens nordligaste
del erinra klimat och skogstyp rätt mycket om
Sydsverige. Barrträden dominera, men lövträd
äro rikligt inblandade. Främsta rummet intogs
här fordom av veymouthtallen (Pinus strobus),
men förrådet av detta utmärkta barrträd har
nu genom hänsynslös avverkning nedbragts till
en obetydlighet av det urspr. Bl. a. barrträd,
som här förekomma, kunna nämnas hemlock
(Tsuga canade’nsis) samt ett par granarter
(Pi’-cea canade’nsis och P. rubra), vilka äro viktiga
som underlag för den till dessa landsdelar
koncentrerade massaindustrien. I den atlantiska
skogsregionens mellersta del bli lövträden
alle-nahärskande (Quercus, Liquida’mbar, Acer,
Li-riode’ndron, Casta’nea, m.fl.). Här ha odling
och bebyggelse tack vare bördig jordmån och
ett gott klimat samt förekomsten av malmer
och stenkol fortskridit längst. I skogsregionens
s. del bli tallskogar förhärskande, frånsett
Mississippiflodens dalgång, där lövskogar
dominera. De här växande tallarterna tillhöra
gruppen 3-barriga tallar, vilka på gr. av
kärnvedens gul-rödaktiga färg pläga benämnas
gultallar. Viktigast äro Pinus palu’stris, P.
echi-na’ta, P. tæda och P. caribce’a. Till skillnad
från den i Rocky mountains växande gultallen
(Pinus pondero’sa, western yellow pine) gå
dessa tallarter under benämningen ”söderns
gul
tall” (southern yellow pine). I exporthandeln
kallas virket också pitch pine på gr. av dess
rikedom på kåda. Härav använder man sig för
att av de växande träden tappa kåda, varav
genom destillation framställes terpentin (och
harts). Av världens produktion av terpentin
kommer c:a 80% från dessa tallskogar. — De
stundom mycket vidsträckta försumpningarna
i detta tallskogsområde samt i Mississippidalen
intagas, förutom av diverse lövträd, även av
ett ståtligt barrträd, den s.k. sumpcypressen
(Taxo’dium di’stichum). Detta träd har den
egendomligheten, att det vitt utbredda
rotsystemet är försett med uppskjutande luftrötter. I
och för sig ett utmärkt trädslag, är det dock i
förhållande till tallarterna av underordnad
betydelse. — När förrådet av veymouthtall kring
Produktion av sågade trävaror (barrträ) 1928.
Siffrorna ange 1000-tal standards. Efter Th.
Streyffert.
sekelskiftet började tryta i den atlantiska
skogsregionens nordligaste del, drog sig
sågverksindustrien alltmer till sydstaternas
gul-tallsskogar, vilka beräknas ha urspr. intagit en
areal av o. 50 mill. har. De representerade då
världens bästa och lättast tillgängliga förråd
av för försågning lämpat barrskogsvirke. Pro
duktionen av sågade trävaror nådde sin kulmen
i detta skogsområde redan 1909 med 8,7 mill.
standards (tall och sumpcypress). Ehuru
produktionen därefter sjunkit avsevärt (5,2 mill.
standards 1928), kan detta område tillmätas
mycket stor framtidsbetydelse för
sågverksindustrien. Exporten härifrån är i sjunkande,
men fortfarande betydande (440,000 standards
1928). Under senare år har även en lovande
massaindustri (sulfatmassa) här vuxit upp.
Ledningen i fråga om trävaruproduktionen har
emellertid nu övergått till skogarna v. om
prärien och särsk. till de å själva Stillahavskusten
belägna.
Den pacifika skogsregionen visar helt
skilda drag i dess närmast kusten belägna
de
— 843 —
— 844 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
