FÖRENTA STATERNA Kreatursstocken räknade 1920 19,7 mill. hästar, 5,4 mill. mulåsnor, 66,7 mill. nötkreatur, 35 mill. får, 3,5 mill. getter och 59,3 mill. svin. Nedanstående tab. visar fördelningen av nötkreatur, får och svin samt därmed i grova drag även av kött-, fläsk- och ullproduktion samt mejerihanteringen 1920. Tab. 14. Kreatursstocken i U.S.A. 1920. Nötkreatur i 1000-tal G e o g r. områden Slaktdjur Mjölkkor Får i 1000-tal Svin i 1000-tal New Englandstaterna 89 1,231 243 384 Mellanatlantiska stat. 300 3,570 1,098 1,931 Nordöstra Centralstat. 3,078 7,820 5,073 14,183 Nordvästra Central stat. 12,681 7,493 4,950 21,715 Södra Atlantiska stat. 2,089 2,614 1,209 6,536 Sydöstra Centralstat. 1,710 2,840 1,318 6,207 Sydvästra Centralstat. 6,792 3,316 2,909 5,758 Bergstaterna 6,557 1,042 13,207 1,193 Stillahavsstaterna 1,994 1,438 5,026 1,441 Summa 35,288 31,364 35,034 59,346 De viktigaste mjölkboskapsraserna äro låglands, jersey, guernsey och ayrshire; av gödboskap förekomma korthorn, hereford och angus mest. J.C. Skogsbruk. U.S.A:s skogar finnas i två av den skoglösa prärien åtskilda områden, den atlantiska och den pacifika skogsregionen. I den atlantiska skogsregionens nordligaste del erinra klimat och skogstyp rätt mycket om Sydsverige. Barrträden dominera, men lövträd äro rikligt inblandade. Främsta rummet intogs här fordom av veymouthtallen (Pinus strobus), men förrådet av detta utmärkta barrträd har nu genom hänsynslös avverkning nedbragts till en obetydlighet av det urspr. Bl. a. barrträd, som här förekomma, kunna nämnas hemlock (Tsuga canade'nsis) samt ett par granarter (Pi'-cea canade'nsis och P. rubra), vilka äro viktiga som underlag för den till dessa landsdelar koncentrerade massaindustrien. I den atlantiska skogsregionens mellersta del bli lövträden alle-nahärskande (Quercus, Liquida'mbar, Acer, Li-riode'ndron, Casta'nea, m.fl.). Här ha odling och bebyggelse tack vare bördig jordmån och ett gott klimat samt förekomsten av malmer och stenkol fortskridit längst. I skogsregionens s. del bli tallskogar förhärskande, frånsett Mississippiflodens dalgång, där lövskogar dominera. De här växande tallarterna tillhöra gruppen 3-barriga tallar, vilka på gr. av kärnvedens gul-rödaktiga färg pläga benämnas gultallar. Viktigast äro Pinus palu'stris, P. echi-na'ta, P. tæda och P. caribce'a. Till skillnad från den i Rocky mountains växande gultallen (Pinus pondero'sa, western yellow pine) gå dessa tallarter under benämningen ”söderns gul tall” (southern yellow pine). I exporthandeln kallas virket också pitch pine på gr. av dess rikedom på kåda. Härav använder man sig för att av de växande träden tappa kåda, varav genom destillation framställes terpentin (och harts). Av världens produktion av terpentin kommer c:a 80% från dessa tallskogar. — De stundom mycket vidsträckta försumpningarna i detta tallskogsområde samt i Mississippidalen intagas, förutom av diverse lövträd, även av ett ståtligt barrträd, den s.k. sumpcypressen (Taxo'dium di'stichum). Detta träd har den egendomligheten, att det vitt utbredda rotsystemet är försett med uppskjutande luftrötter. I och för sig ett utmärkt trädslag, är det dock i förhållande till tallarterna av underordnad betydelse. — När förrådet av veymouthtall kring Produktion av sågade trävaror (barrträ) 1928. Siffrorna ange 1000-tal standards. Efter Th. Streyffert. sekelskiftet började tryta i den atlantiska skogsregionens nordligaste del, drog sig sågverksindustrien alltmer till sydstaternas gul-tallsskogar, vilka beräknas ha urspr. intagit en areal av o. 50 mill. har. De representerade då världens bästa och lättast tillgängliga förråd av för försågning lämpat barrskogsvirke. Pro duktionen av sågade trävaror nådde sin kulmen i detta skogsområde redan 1909 med 8,7 mill. standards (tall och sumpcypress). Ehuru produktionen därefter sjunkit avsevärt (5,2 mill. standards 1928), kan detta område tillmätas mycket stor framtidsbetydelse för sågverksindustrien. Exporten härifrån är i sjunkande, men fortfarande betydande (440,000 standards 1928). Under senare år har även en lovande massaindustri (sulfatmassa) här vuxit upp. Ledningen i fråga om trävaruproduktionen har emellertid nu övergått till skogarna v. om prärien och särsk. till de å själva Stillahavskusten belägna. Den pacifika skogsregionen visar helt skilda drag i dess närmast kusten belägna de — 843 — — 844 —