Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater - Skogsbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
lar och i det inre, av Rocky mountains
upptagna området. I själva kustbältet faller en
synnerligen riklig nederbörd, vilken i förening
med ett milt klimat givit upphov till världens
yppigaste och virkesrikaste barrskogar. Rocky
mountains’ skogar åter äro av mera ordinär
beskaffenhet och, särsk. söderut, splittrade på
en mångfald skogstrakter, som kläda de
neder-bördsrikare bergspartierna, medan
mellanliggande torra platåland äro skoglösa och
stundom ökenartade. Viktigast av de här växande
barrträden är den förut omnämnda Pinas
pon-dero’sa. I jämförelse med själva kustskogarna
äro Rocky mountains’ skogar av underordnad
betydelse, särsk. genom bristen på
transport-leder. — Viktigaste trädslaget i kustskogarna är
douglas (Pseudotsu’ga taxifo’lia, douglas fir),
som kan nå en höjd av 70—80 m. och en diam,
(vid brösthöjd) av 3 m. Goda urskogsbestånd
av detta trädslag hålla 1,500 till 2,000 kbm.
pr har. Virket är utmärkt för sågade trävaror.
Produktionen härav uppgick 1928 till 4,s mill.
standards. I andra ledet komma hemlock
(Tsuga heterophy’lla), jättecedern (Thuja
gi-ga’nted), ett par cypressarter (Chamæcy’paris
Lawsonia’na och Ch. nootkate’nsis), ett
flertal silvergransarter (A’bies) samt redwood
(Se-quoi’a sempervi’rens). Den senare, som fått
sitt namn av den röda kärnveden, uppnår t.o.m.
än större dimensioner än douglas. Störst av alla
här växande barrträd blir emellertid
Kaliforniens jätteträd, en redivood närstående art
(Se-quoi’a giga’ntea, big tree). Den kan nå ett
100-tal m. i höjd och intill ett 10-tal m. i diam, (vid
brösthöjd) och torde i storlek ej överträffas
av något annat trädslag. Med en livslängd av
intill 4,000 å 5,000 år torde dessa träd vara de
äldsta levande ting på jorden. Deras förekomst
är begränsad till ett fåtal lokaler i Sierra
Nevada, vars skogar bilda en övergångstyp mellan
kustskogarna och Rocky mountains’ skogar. —
Tillgodogörandet av de pacifika kustskogarna
har mycket underlättats genom
Panamakana-lens tillkomst 1914. Närmare 1 mill. standards
fraktas den c:a 10,000 km. långa sjövägen till
U.S.A :s östkust, och stigande kvantiteter finna
sin väg t.o.m. till Europa (143,000 standards
1929). Huvudparten av vad som ej förbrukas
inom det glest befolkade området går
emellertid pr järnväg till de folkrikare staterna i
prä-rieområdet och ö. därom. En betydande export
äger därjämte rum till länderna kring Stilla
havet (c:a 600,000 standards 1929).
Exploateringen sker i samtliga
skogsområden som regel med hjälp av
skogsjärn-vägar. Vanl. framsläpas timret till
järnvägsspåren med ångvinschar, vilka alltefter lokala
förhållanden och behov utbildas till skilda
ty
per. Även i övrigt erbjuder timmertransporten
många varierande former, vid vilka tekniska
hjälpmedel av olika slag tagas i anspråk.
Flott-ning användes föga utanför n.ö. staterna, och
även där får den vika för nya
transportmetoder. Även slädtransport förekommer i n.
skogsområden. Avverkningarna föras i stor skala av
de stora trävarubolagen och som regel utan
hänsynstagande till återväxten och skogarnas
uthålliga avkastning. Ä statsskogarna, som
emellertid äro sämst belägna, iakttagas, så vitt
det är möjligt, skogsvårdens fordringar.
Effektiv skogslagstiftning saknas.
Skogsarealen (produktiv) anges enl. en
officiell beräkning för tiden o. 1920 till 190
mill. har, varav 56 mill. har urskog och 33 mill.
har kalmark. Huvudmassan intages av
barrskog. 141,6 mill. har komma på den atlantiska
skogsregionen och 48,e mill. har på den
pacifika. 36 mill. har ägas av unionen, 4,5 mill.
har av de olika staterna och av kommuner, 201
mill. har av enskilda, varav 149,5 mill. har av
bolag. Enl. samma uppskattning uppgick v i
r-kesförrådet till 21,7 miljarder kbm. (med
bark), varav 11,2 miljarder kbm. ö om prärien,
9,9 miljarder kbm. v. därom. Av det
sågtim-merdugliga barrskogsförrådet, 10,9 miljarder
kbm., beräknades endast 2,4 miljarder kbm.
komma på den atlantiska skogsregionen mot
8,5 miljarder kbm. på den pacifika,
därav enbart på kustskogarna 7,i miljarder kbm.
Den viktigaste delen av virkesförrådet
befinner sig alltså 3,000 å 5,000 km. från de tätast
befolkade landsdelarna, en synnerligen
ogynnsam omständighet. — För åren 1914—22 har
man beräknat avverkningen till 635 mill.
kbm. och förluster genom skogseldar,
insektangrepp etc. till 67 mill. kbm., inalles 702 mill.
kbm. Gentemot detta står en beräkning av
tillväxten på 171 mill. kbm. Samtliga dessa
uppgifter äro emellertid mycket osäkra, vilket
framförallt gäller om de sistn. Otvetydigt är
emellertid, att en högst avsevärd avverkning
utöver tillväxten försiggår. Märkas bör
emellertid, att avverkningen tenderar att minskas,
medan tillväxten går mot en ökning. Intresset för
skogsvård befinner sig i stigande, och
försöksverksamhet samt högre skoglig utbildning
främjas av det allmänna.
Skogsindustrierna ha åtm.
kvantitativt nått en mycket hög utveckling.
Produktionen av sågade trävaror motsvarar o. hälften
av hela världsproduktionen. Den nådde sitt
maximum 1909 med 22,5 mill. standards. 1929
hade den gått ned till 18,4 mill. standards. De
senare åren har exporten överstigit importen
med närmare 1 mill. standards.
Förbrukningen pr inv. är c:a 5 gånger större än medeltalet
— 845 —
— 846 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
