FÖRENTA STATERNA för Europa. Produktionen av p a p p e r s m a s-s a, som 1929 stigit till 4,2 mill. meterton, kunde ej täcka behovet för den inhemska förbrukningen av papper, som pr individ räknat är större än i något annat land. 1929 uppgick förbrukningen av papper och papp till 12,i mill. meterton el. hälften av världens totala förbrukning därav. Både pappersmassa och papper (förutom massaved) måste importeras. Huvudparten hämtas från Canada, men även från Nordeuropa och främst från Sverige äger en betydande import rum. U.S.A. är nu Sveriges främste avnämare för pappersmassa. T.Sft. Fisket var bland det första, som drog européerna över till Amerika, och under kolonialtiden var torskfisket på Newfoundlandbankar-na och utanför New Englands kust en viktig näringsgren. Torsk, sill och makrill fångas där fortfarande i stora mängder; Gloucester och Boston äro de största fiskehamnarna. Sedan mitten av 1800-talet har ostronfisket utmed Atlant- och Golfkusten fått stor betydelse och är nu den viktigaste grenen inom fisket; det sysselsätter ung. % av alla fiskarna. Ostronfisket drives särsk. i trakten av Chesapeake bay, och Baltimore är en av de stora ostronmarknaderna i världen. I Oregons och Washingtons floder drives ett betydande laxfiske. Antalet fiskare uppgår till c:a 100,000 och värdet av hela fisket till ungefär 100 mill. $, knappt % av vad farmarna i Kansas fingo för sin veteskörd 1920. Fisket spelar alltså i jämförelse med andra näringsgrenar i U.S.A. en underordnad roll. J-C. Kraft- och mineraltillgångar. Jämte de stora vidderna odlingsbar mark och de väldiga skogarna är det den stora rikedomen på kraft- och De heldragna, brutna och prickade linjerna beteckna de yttre gränserna för områden med för närvarande ej brytvärda lager av stenkol, subbituminösa kol och brunkol. mineraltillgångar, som under loppet av det sista årh. gjort U.S.A. till en ekonomisk världsmakt. Av kol, järn, koppar m.fl. nödvändiga förutsättningar för den moderna industrien äga U.S.A. mera inom sina gränser än något annat land. Ehuru U.S.A. omfatta endast 5,7 % av jordens landyta och något över 6 % av hela världens folkmängd, producera de mellan % och % av de viktigare världsartiklarna. Av de viktigaste mineralen är det endast tenn, som saknas inom landet. Bergsbrukets utveckling infaller huvud sakl. efter mitten på 1800-talet. 1866—70 producerades inom U.S.A. i medeltal 31 mill. ton kol, 1913 517 mill. ton; 1880 uppgick järn-malmsproduktionen till 7,2, 1913 till 63 mill. ton. Tab. 15. U.S.A:s produktion av kol, petroleum och viktigaste mineral 1929. i °/o av 1000-tal [-världston-] {+världs- ton+} produk- tionen Stenkol och brunkol .. 546,135 35 Petroleum, rå.... 137,882 68 Järnmalm ............... 75,407 38 Kopparmalm ........ 913 47 Zinkmalm .................. 663 38 Blymalm ................... 587 34 Silver .................. 1,905 23 Guld ................... 66,188 kg. 11 K o 1 började brytas i Pennsylvania 1821, men någon större omfattning fick ej brytningen förrän några årtionden senare: i Pennsylvania från o. 1850, i Ohio och Illinois från o. 1870, i Kentucky, Indiana, Alabama och Väst-Virginia från o 1890. Kol finnes i 31 stater, och de kolförande lagren beräknas ha en utsträckning av 862,000 kvkm. Emellertid innehålla dessa inom betydande områden endast obetydligt med kol, och inom ännu större områden äro de kolförande lagren täckta av så mäktiga, icke-kolförande lagerserier, att brytning f.n. ej lönar sig. De värdefullaste förekomsterna från stenkoistiden finnas inom de ö. staterna, medan de s. och v. delarna av U.S.A. visserligen besitta betydande och lokalt viktiga, men till kvaliteten mindervärdiga avlagringar, hu-vudsakl. brunkol, mer el. mindre närmande sig stenkol (subbi-tuminous kol), från krit- och tertiärperioderna. 1919 hade de bearbetade kolfälten en utsträckning av 34,490 kvkm., varav 24,150 el. 70% kommo — 847 — — 848 —