Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater - Skogsbruk - Fiske - Kraft- och mineraltillgångar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
för Europa. Produktionen av p a p p e r s m a
s-s a, som 1929 stigit till 4,2 mill. meterton,
kunde ej täcka behovet för den inhemska
förbrukningen av papper, som pr individ räknat är
större än i något annat land. 1929 uppgick
förbrukningen av papper och papp till 12,i mill.
meterton el. hälften av världens totala
förbrukning därav. Både pappersmassa och papper
(förutom massaved) måste importeras.
Huvudparten hämtas från Canada, men även från
Nordeuropa och främst från Sverige äger en
betydande import rum. U.S.A. är nu Sveriges
främste avnämare för pappersmassa. T.Sft.
Fisket var bland det första, som drog
européerna över till Amerika, och under
kolonialtiden var torskfisket på
Newfoundlandbankar-na och utanför New Englands kust en viktig
näringsgren. Torsk, sill och makrill fångas där
fortfarande i stora mängder; Gloucester och
Boston äro de största fiskehamnarna. Sedan
mitten av 1800-talet har ostronfisket utmed
Atlant- och Golfkusten fått stor betydelse och
är nu den viktigaste grenen inom fisket; det
sysselsätter ung. % av alla fiskarna.
Ostronfisket drives särsk. i trakten av Chesapeake
bay, och Baltimore är en av de stora
ostronmarknaderna i världen. I Oregons och
Washingtons floder drives ett betydande laxfiske.
Antalet fiskare uppgår till c:a 100,000 och
värdet av hela fisket till ungefär 100 mill. $,
knappt % av vad farmarna i Kansas fingo för
sin veteskörd 1920. Fisket spelar alltså i
jämförelse med andra näringsgrenar i U.S.A. en
underordnad roll. J-C.
Kraft- och mineraltillgångar. Jämte de stora
vidderna odlingsbar mark och de väldiga
skogarna är det den stora rikedomen på kraft- och
De heldragna, brutna och prickade linjerna beteckna de yttre
gränserna för områden med för närvarande ej brytvärda lager av
stenkol, subbituminösa kol och brunkol.
mineraltillgångar, som under loppet av det sista
årh. gjort U.S.A. till en ekonomisk världsmakt.
Av kol, järn, koppar m.fl. nödvändiga
förutsättningar för den moderna industrien äga U.S.A.
mera inom sina gränser än något annat land.
Ehuru U.S.A. omfatta endast 5,7 % av jordens
landyta och något över 6 % av hela världens
folkmängd, producera de mellan % och % av
de viktigare världsartiklarna. Av de viktigaste
mineralen är det endast tenn, som saknas inom
landet. Bergsbrukets utveckling infaller huvud
sakl. efter mitten på 1800-talet. 1866—70
producerades inom U.S.A. i medeltal 31 mill. ton
kol, 1913 517 mill. ton; 1880 uppgick
järn-malmsproduktionen till 7,2, 1913 till 63 mill. ton.
Tab. 15. U.S.A:s produktion av kol, petroleum
och viktigaste mineral 1929.
i °/o av
1000-tal [-världston-] {+världs-
ton+} produk-
tionen
Stenkol och brunkol .. 546,135 35
Petroleum, rå.... 137,882 68
Järnmalm ............... 75,407 38
Kopparmalm ........ 913 47
Zinkmalm .................. 663 38
Blymalm ................... 587 34
Silver .................. 1,905 23
Guld ................... 66,188 kg. 11
K o 1 började brytas i Pennsylvania 1821, men
någon större omfattning fick ej brytningen
förrän några årtionden senare: i Pennsylvania från
o. 1850, i Ohio och Illinois från o. 1870, i
Kentucky, Indiana, Alabama och Väst-Virginia från
o 1890. Kol finnes i 31 stater, och de
kolförande lagren beräknas ha en utsträckning av
862,000 kvkm. Emellertid innehålla dessa inom
betydande områden endast
obetydligt med kol, och inom ännu
större områden äro de
kolförande lagren täckta av så
mäktiga, icke-kolförande
lagerserier, att brytning f.n. ej
lönar sig. De värdefullaste
förekomsterna från
stenkoistiden finnas inom de ö.
staterna, medan de s. och v.
delarna av U.S.A. visserligen
besitta betydande och lokalt
viktiga, men till kvaliteten
mindervärdiga avlagringar,
hu-vudsakl. brunkol, mer el.
mindre närmande sig stenkol
(subbi-tuminous kol), från krit- och
tertiärperioderna. 1919 hade de
bearbetade kolfälten en
utsträckning av 34,490 kvkm.,
varav 24,150 el. 70% kommo
— 847 —
— 848 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
