FÖRENTA STATERNA inst. äro Carnegie inst. och Smithsonian inst. i Washington. Antalet univ., colleges och högre professional schools (tekniska högsk., lantbruks-inst. o.s.v.) uppgick 1928 till 1,071 med 67,209 lärare (52,263 manliga och 14,946 kvinnliga) samt 920,270 lärjungar (564,402 manliga och 355,868 kvinnliga). Bland folkbildningsrörelserna i U.S.A. märkes särsk. den s.k. Chautauqua m o v e-m e n t, en folkhögskolerörelse, som utgått från en 1874 grundad sommarskola i den lilla staden Chautauqua, s.v. om Buffalo. Denna sommarskola hade urspr. närmast till uppgift att utbilda lärare för de kyrkliga söndagsskolorna men utvecklade sig sedan att omfatta flera olika bildningsgrenar och besökes nu årl. av c:a 12,000 personer. Chautauqua-rörelsen anordnar föreläsningsturnéer på den amerikanska landsbygden. A.H.K.;J .C. Tidningspress. Tidn. funnos i Nordamerika redan före frihetskriget. Men först det i sammanhang med denna kamp uppflammande intresset för offentliga angelägenheter kom pressen att skjuta fart och tidn:s antal att hastigt växa. 1776 funnos 37 tidn., 1810 359. Under 1800-talet uppstodo nya produktionskällor, och nya avsättningsområden öppnade sig. Konkurrensen stegrades, och den moderna annonseringen uppstod. Det är betecknande, att den första dagliga tidn. i U. S. A., ”New York advertiser”, var ett annonsblad. Tidn.-ägarna började snart bli mera beroende av annonsö-rerna än av läsarna. För att få annonser måste de driva upp tidn:s uppl., och i denna avsikt grundades kapitalstarka organisationer, som försökte säkra sig de snabbaste nyheterna och som mera lade vikt vid det sensationella än vid det, som verkligen var av betydelse. Joseph Pulitzer (1847—1911), ägare till ”New York World”, hade korrespondenter överallt. James Gordon Bennett d. y. (1841—1918), utg. av ”New York Herald” sände Stanley att söka reda på Livingstone. I the yellow press, ”gula pressen” (se d. o.), överbjöd man varandra i vulgaritet och sen-sationslystnad. Annonsering i stor skala och användandet av trämassepapper möjliggjorde en tidn. till ett pris av 1 cent, en tidn., som excellerade i rubriker och som hellre önskade framkalla sensation än vara nyhetsorgan. Tabloids infördes, ill. tidn., som huvudsaki. lade an på kvinnlig läsekrets. Skoltvånget hade skapat en publik, som kunde läsa. Sedan pressen under 1800-talet dominerats av partipolitiken, vände den sig till denna publik. Resultatet blev den amerikanska masspressen. U. S. A. är ett stort land; följaktligen finnas där också många tidn., till största delen lo kala. 1921 utkommo 427 morgon-, 1,601 afton- och 545 söndagstidn. med en totaluppl. av resp. 10, 18,2 och 19 mill. 1930 voro siffrorna 388, 1,554 och 521 med resp. 14,4, 25,i och 26,9 mill. I samma mån som tidn.-orga-nisationen utvecklats, har alltså tidn:s antal avtagit, under det att däremot spridningen på 9 år ökats från 28 till 40 mill. Söndagstidn. innehålla mera nöjesläsning än de dagliga tidn.; de stå på gränsen mellan tidn. och tidskr. — I denna uppsjö av pressalster finns det några få tidn., som få anses för nationella snarare än lokala. De äro av 3 slag. Först och främst de tidn., som upprätthålla sin 1800-talsprestige — ehuru de ofta äro ganska olika mot vad de voro då — och vända sig till en bildad medelklasspublik, huvudsaki. i de ö. staterna. Sådana äro ”Baltimore Sun” (grundad 1837), en demokratisk Maryland-tidn.; ”Boston Evening transcript” (1830), som läses av New England-intelligensen; ”Spring-field Republican” (1824), ännu en kvarleva från den tid, då New England dominerade; ”Christian Science monitor” (1908), ett självständigt och internationellt, sensationsfritt organ; ”New York Evening post” (1801), en republikansk tidn., som läses av den bildade New York-publiken; ”New York Herald-Tribune” (sammanslagen 1924), den förnämsta republikanska tidn. i landet; ”New York Times” (1851), demokratisk, ansedd som den respektablaste av alla amerikanska tidn. och mycket läst utomlands, samt ”World” (1860), grundad av Pulitzer, demokratisk och en gång den mest kända amerikanska tidn., 1931 övertagen av Scripps-Howard-sammanslutningen och numera ”World-Telegram”. — Den andra gruppen utgöres av tidn., som söka sin läsekrets bland massorna och gå ut i väldiga uppl. Sådana äro ”Chicago Daily tribune” (1847, uppl. 819,847, söndagar l,u mill.), den största tidn. i Middle west, kallar sig själv ”världens största tidn.”; ”New York Daily news” (1920, uppl. 1,3 mill., söndagar 1,6 mill.), en tabloid och den mest sensationsfyllda tidn. i U. S. A.; samt ”New York American” (1882) och ”Daily mirror” (1922, uppl. % mill.), båda utg. av H e a r s t. — Den tredje gruppen omfattar sådana tidn., som äro nationella på gr. av ett specialintresse, t. ex. ”Jewish forward” (1898), som är socialistisk; ”Milwaukee journal” (1882), en jordbrukartidn.; ”Sun” (New York 1837), som specialiserat sig på utländska nyheter och läses i handelskretsar; samt ”Wall Street journal” (1882), en finanstidn. Varje stat och varje stad har åtm. en daglig tidn., likaså många mindre platser. Uppl:s storlek varierar från de ovan anförda siffrorna till — 869 — — 870 —