Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater - Undervisningsväsen - Tidningspress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
inst. äro Carnegie inst. och Smithsonian inst. i
Washington. Antalet univ., colleges och högre
professional schools (tekniska högsk.,
lantbruks-inst. o.s.v.) uppgick 1928 till 1,071 med 67,209
lärare (52,263 manliga och 14,946 kvinnliga)
samt 920,270 lärjungar (564,402 manliga och
355,868 kvinnliga).
Bland folkbildningsrörelserna i U.S.A.
märkes särsk. den s.k. Chautauqua m o v
e-m e n t, en folkhögskolerörelse, som utgått från
en 1874 grundad sommarskola i den lilla
staden Chautauqua, s.v. om Buffalo. Denna
sommarskola hade urspr. närmast till uppgift att
utbilda lärare för de kyrkliga söndagsskolorna
men utvecklade sig sedan att omfatta flera
olika bildningsgrenar och besökes nu årl. av
c:a 12,000 personer. Chautauqua-rörelsen
anordnar föreläsningsturnéer på den
amerikanska landsbygden. A.H.K.;J .C.
Tidningspress. Tidn. funnos i Nordamerika
redan före frihetskriget. Men först det i
sammanhang med denna kamp uppflammande
intresset för offentliga angelägenheter kom
pressen att skjuta fart och tidn:s antal att hastigt
växa. 1776 funnos 37 tidn., 1810 359. Under
1800-talet uppstodo nya produktionskällor,
och nya avsättningsområden öppnade sig.
Konkurrensen stegrades, och den moderna
annonseringen uppstod. Det är betecknande, att
den första dagliga tidn. i U. S. A., ”New York
advertiser”, var ett annonsblad. Tidn.-ägarna
började snart bli mera beroende av
annonsö-rerna än av läsarna. För att få annonser
måste de driva upp tidn:s uppl., och i denna
avsikt grundades kapitalstarka organisationer,
som försökte säkra sig de snabbaste
nyheterna och som mera lade vikt vid det
sensationella än vid det, som verkligen var av
betydelse. Joseph Pulitzer (1847—1911),
ägare till ”New York World”, hade
korrespondenter överallt. James Gordon Bennett
d. y. (1841—1918), utg. av ”New York Herald”
sände Stanley att söka reda på Livingstone.
I the yellow press, ”gula pressen” (se d. o.),
överbjöd man varandra i vulgaritet och
sen-sationslystnad. Annonsering i stor skala och
användandet av trämassepapper möjliggjorde
en tidn. till ett pris av 1 cent, en tidn., som
excellerade i rubriker och som hellre önskade
framkalla sensation än vara nyhetsorgan.
Tabloids infördes, ill. tidn., som huvudsaki.
lade an på kvinnlig läsekrets. Skoltvånget
hade skapat en publik, som kunde läsa.
Sedan pressen under 1800-talet dominerats av
partipolitiken, vände den sig till denna publik.
Resultatet blev den amerikanska masspressen.
U. S. A. är ett stort land; följaktligen finnas
där också många tidn., till största delen
lo
kala. 1921 utkommo 427 morgon-, 1,601
afton- och 545 söndagstidn. med en totaluppl.
av resp. 10, 18,2 och 19 mill. 1930 voro
siffrorna 388, 1,554 och 521 med resp. 14,4, 25,i
och 26,9 mill. I samma mån som
tidn.-orga-nisationen utvecklats, har alltså tidn:s antal
avtagit, under det att däremot spridningen på
9 år ökats från 28 till 40 mill. Söndagstidn.
innehålla mera nöjesläsning än de dagliga
tidn.; de stå på gränsen mellan tidn. och
tidskr. — I denna uppsjö av pressalster finns
det några få tidn., som få anses för nationella
snarare än lokala. De äro av 3 slag. Först
och främst de tidn., som upprätthålla sin
1800-talsprestige — ehuru de ofta äro ganska
olika mot vad de voro då — och vända sig
till en bildad medelklasspublik, huvudsaki. i
de ö. staterna. Sådana äro ”Baltimore Sun”
(grundad 1837), en demokratisk
Maryland-tidn.; ”Boston Evening transcript” (1830), som
läses av New England-intelligensen;
”Spring-field Republican” (1824), ännu en kvarleva
från den tid, då New England dominerade;
”Christian Science monitor” (1908), ett
självständigt och internationellt, sensationsfritt
organ; ”New York Evening post” (1801), en
republikansk tidn., som läses av den bildade
New York-publiken; ”New York
Herald-Tribune” (sammanslagen 1924), den förnämsta
republikanska tidn. i landet; ”New York
Times” (1851), demokratisk, ansedd som den
respektablaste av alla amerikanska tidn. och
mycket läst utomlands, samt ”World” (1860),
grundad av Pulitzer, demokratisk och en gång
den mest kända amerikanska tidn., 1931
övertagen av Scripps-Howard-sammanslutningen
och numera ”World-Telegram”. — Den andra
gruppen utgöres av tidn., som söka sin
läsekrets bland massorna och gå ut i väldiga uppl.
Sådana äro ”Chicago Daily tribune” (1847,
uppl. 819,847, söndagar l,u mill.), den största
tidn. i Middle west, kallar sig själv ”världens
största tidn.”; ”New York Daily news” (1920,
uppl. 1,3 mill., söndagar 1,6 mill.), en tabloid
och den mest sensationsfyllda tidn. i U. S. A.;
samt ”New York American” (1882) och ”Daily
mirror” (1922, uppl. % mill.), båda utg. av
H e a r s t. — Den tredje gruppen omfattar
sådana tidn., som äro nationella på gr. av ett
specialintresse, t. ex. ”Jewish forward” (1898),
som är socialistisk; ”Milwaukee journal”
(1882), en jordbrukartidn.; ”Sun” (New York
1837), som specialiserat sig på utländska
nyheter och läses i handelskretsar; samt ”Wall
Street journal” (1882), en finanstidn. Varje
stat och varje stad har åtm. en daglig tidn.,
likaså många mindre platser. Uppl:s storlek
varierar från de ovan anförda siffrorna till
— 869 —
— 870 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
