Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater - Tidningspress - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
under 1,000. — Allteftersom kampen att vinna
läsare fortsätter, en genom annonsörer, stor
finans och politik med hela det ekonomiska
systemet sammankopplad kamp, koncentreras
tidn. på allt färre händer; de kunna vara av
högst olika politiska åsikter men
sammanföras i chains för att tjäna sina enväldiga ägares
syften. Det finns 2 stora grupper:
Hearst-gruppen, som äger 23 dagliga och 8
söndags-tidn., och Scripps-Howard-gruppen, som äger
26 dagliga tidn. Alla dessa tidn. äro politiskt
oavhängiga. Ytterligare finnas 16 grupper,
som äga mera än 2 tidn. vardera. Stora
nyhetsförmedlingsbyråer
tillhöra också detta koncentrationssystem. Den
fristående Associated press har sålunda
korrespondenter över hela världen, användes av
1,250 tidn., äger 233,000 km. telegraflinjer
acb skickar ut 367,000 ord pr dag. United
press, en Scripps-Howard-sammanslutning,
användes av 1,250 tidn. och äger 225,000 km.
telegraflinjer. International news service, en
Hearst-sammanslutning, användes av 600 tidn.
Även annonsörerna äro organiserade.
Tidn. ha skyldighet att publicera korrekta
uppgifter om sina uppl:s storlek, och
förhållandet mellan annonsörer och press
kontrolleras av en Audit bureau of circulation.
Annonseringen sker huvudsaki. i masspressen
och i en sådan skala, att söndagstidn. stundom
bestå av ända till 400 sidor.
Genomsnitts-storleken är 200, på vardagar 60—80. Det
finns ingen annan presslagstiftning än
lagarna ang. litterär äganderätt och ang.
smädligt el. kränkande uttryckssätt. Pressens frihet
är olika stor i olika stater; i alla äro
kommunism, sexuella förhållanden och alkoholism
tabu. Det finns endast få utpräglade
parti-tidn., men de flesta luta ant. åt den
republikanska el. den demokratiska sidan, samtidigt
med att de ivrigt betona sin oavhängighet.
Det anses finnas 796 oavhängiga tidn., 390
republikanska, 319 demokratiska, 1 socialistisk,
225 oavhängiga republikanska, 130
oavhängiga demokratiska och 1 progressiv
republikansk. De oavhängiga tidn. intaga
partiståndpunkt endast vid viktiga tillfällen, ss. val, och
stundom låta de även då både republikaner
o:ch demokrater göra sig hörda. Hela
tidn.-pressen är emellertid förenad till försvar för
det nuv. ekonomiska och sociala systemet —
det finns 1 enda socialistisk tidn. — Det
amerikanska tidn.-väsendets princip är, att det är
”tidn:s uppgift att kontrollera staten genom
fakta” snarare äh genom att öppet ge uttryck
åt och därmed skapa en opinion. Denna
”kontroll genom fakta” består huvudsaki. i
att fakta förtigas, förfalskas och förvridas.
Pressbyråernas inflytande är härvid ofantligt.
Nyhetsavdelning och opinionsavdelning äro
till namnet skilda åt i en stor tidn.; i
själva verket stå de i intimt samarbete med
varandra. Allmänna opinionen dirigeras
hu-vudsakl. genom tillrättaläggandet av fakta
samt genom småartiklar och kvicka
kommentarer, icke som i Europa genom ledande
artiklar. Dessa skrivas av bemärkta journalister, t.ex.
A. Brisbane i Hearst-pressen, och omtryckas
över hela landet. Fundamentala frågor
debatteras aldrig; det överlämnas åt tidskr.
sådana som ”Nation”, ”New republic” och
”American mercury”. Masspublikationen har
blivit den för U. S. A. karakteristiska typen.
Man mottager redan bearbetat stoff från en
pressbyrå el. bearbetar det själv och
använder det för att giva stöd åt en opinion.
Huvudmassan av tidn:s innehåll utgöres av
annonser, nöjesläsning och sensationer. Den är
mera beroende av sina annonsörer än av sina
läsare och måste alltså först och främst
tillgodose de förras intressen. Det finns
undantag, men dessa äro icke många. A.H.K.
Litteratur. Kalvinismen, som icke hade
mycket till övers för de sköna konsterna, var den
drivande andliga kraften under U. S. A:s
tidigare utvecklingsskede. Därtill kom, att alla
krafter absorberades av den territoriella
expansionen och landets uppodling. Dessa
omständigheter, kalvinismen och vardagens
slit och släp, ha betydligt försenat
utvecklingen av en amerikansk litteratur. 1600- och
1700-talen frambragte knappast annat än
predikningar och dagböcker, skrivna av
arbetets män. Två typiska gestalter framträda
bland de övriga: de puritanska prästerna
Cotton Mather (1663—1728) och Jona
than Edwards (1703—58), förf. tili
”Freedom of the will”, en mycket vederhäf
tig framställning av den amerikanska
kalvinismen. Kväkaren John W o o 1 m a n s
”Journal” med sitt fromt introspektiva
innehåll närmar sig mera verklig litteratur. —
Revolutionen markerade en allmän förändring:
den drivande kraften blev nu i stället av
politisk natur. Crevecoeur (1735—1813)
skrev den kultiverade ”Letters of an
American farmer” (1782), i vilken man för första
gången finner verklig amerikansk nationalism
Benjamin Franklin (1706—90) gav
uttryck åt amerikanskt självmedvetande och åt
den amerikanska klokhets- och
strävsamhets-filosofien. Thomas Paine (1737—1809)
gav i ”Common sense” en sammanfattning av
den revolutionära rörelsen; ”Connecticut wits”
bidrog med den satiriska kommentaren.
Under inflytande av nya politiska åskådningar
— 871 —
— 872 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
