FÖRENTA STATERNA under 1,000. — Allteftersom kampen att vinna läsare fortsätter, en genom annonsörer, stor finans och politik med hela det ekonomiska systemet sammankopplad kamp, koncentreras tidn. på allt färre händer; de kunna vara av högst olika politiska åsikter men sammanföras i chains för att tjäna sina enväldiga ägares syften. Det finns 2 stora grupper: Hearst-gruppen, som äger 23 dagliga och 8 söndags-tidn., och Scripps-Howard-gruppen, som äger 26 dagliga tidn. Alla dessa tidn. äro politiskt oavhängiga. Ytterligare finnas 16 grupper, som äga mera än 2 tidn. vardera. Stora nyhetsförmedlingsbyråer tillhöra också detta koncentrationssystem. Den fristående Associated press har sålunda korrespondenter över hela världen, användes av 1,250 tidn., äger 233,000 km. telegraflinjer acb skickar ut 367,000 ord pr dag. United press, en Scripps-Howard-sammanslutning, användes av 1,250 tidn. och äger 225,000 km. telegraflinjer. International news service, en Hearst-sammanslutning, användes av 600 tidn. Även annonsörerna äro organiserade. Tidn. ha skyldighet att publicera korrekta uppgifter om sina uppl:s storlek, och förhållandet mellan annonsörer och press kontrolleras av en Audit bureau of circulation. Annonseringen sker huvudsaki. i masspressen och i en sådan skala, att söndagstidn. stundom bestå av ända till 400 sidor. Genomsnitts-storleken är 200, på vardagar 60—80. Det finns ingen annan presslagstiftning än lagarna ang. litterär äganderätt och ang. smädligt el. kränkande uttryckssätt. Pressens frihet är olika stor i olika stater; i alla äro kommunism, sexuella förhållanden och alkoholism tabu. Det finns endast få utpräglade parti-tidn., men de flesta luta ant. åt den republikanska el. den demokratiska sidan, samtidigt med att de ivrigt betona sin oavhängighet. Det anses finnas 796 oavhängiga tidn., 390 republikanska, 319 demokratiska, 1 socialistisk, 225 oavhängiga republikanska, 130 oavhängiga demokratiska och 1 progressiv republikansk. De oavhängiga tidn. intaga partiståndpunkt endast vid viktiga tillfällen, ss. val, och stundom låta de även då både republikaner o:ch demokrater göra sig hörda. Hela tidn.-pressen är emellertid förenad till försvar för det nuv. ekonomiska och sociala systemet — det finns 1 enda socialistisk tidn. — Det amerikanska tidn.-väsendets princip är, att det är ”tidn:s uppgift att kontrollera staten genom fakta” snarare äh genom att öppet ge uttryck åt och därmed skapa en opinion. Denna ”kontroll genom fakta” består huvudsaki. i att fakta förtigas, förfalskas och förvridas. Pressbyråernas inflytande är härvid ofantligt. Nyhetsavdelning och opinionsavdelning äro till namnet skilda åt i en stor tidn.; i själva verket stå de i intimt samarbete med varandra. Allmänna opinionen dirigeras hu-vudsakl. genom tillrättaläggandet av fakta samt genom småartiklar och kvicka kommentarer, icke som i Europa genom ledande artiklar. Dessa skrivas av bemärkta journalister, t.ex. A. Brisbane i Hearst-pressen, och omtryckas över hela landet. Fundamentala frågor debatteras aldrig; det överlämnas åt tidskr. sådana som ”Nation”, ”New republic” och ”American mercury”. Masspublikationen har blivit den för U. S. A. karakteristiska typen. Man mottager redan bearbetat stoff från en pressbyrå el. bearbetar det själv och använder det för att giva stöd åt en opinion. Huvudmassan av tidn:s innehåll utgöres av annonser, nöjesläsning och sensationer. Den är mera beroende av sina annonsörer än av sina läsare och måste alltså först och främst tillgodose de förras intressen. Det finns undantag, men dessa äro icke många. A.H.K. Litteratur. Kalvinismen, som icke hade mycket till övers för de sköna konsterna, var den drivande andliga kraften under U. S. A:s tidigare utvecklingsskede. Därtill kom, att alla krafter absorberades av den territoriella expansionen och landets uppodling. Dessa omständigheter, kalvinismen och vardagens slit och släp, ha betydligt försenat utvecklingen av en amerikansk litteratur. 1600- och 1700-talen frambragte knappast annat än predikningar och dagböcker, skrivna av arbetets män. Två typiska gestalter framträda bland de övriga: de puritanska prästerna Cotton Mather (1663—1728) och Jona than Edwards (1703—58), förf. tili ”Freedom of the will”, en mycket vederhäf tig framställning av den amerikanska kalvinismen. Kväkaren John W o o 1 m a n s ”Journal” med sitt fromt introspektiva innehåll närmar sig mera verklig litteratur. — Revolutionen markerade en allmän förändring: den drivande kraften blev nu i stället av politisk natur. Crevecoeur (1735—1813) skrev den kultiverade ”Letters of an American farmer” (1782), i vilken man för första gången finner verklig amerikansk nationalism Benjamin Franklin (1706—90) gav uttryck åt amerikanskt självmedvetande och åt den amerikanska klokhets- och strävsamhets-filosofien. Thomas Paine (1737—1809) gav i ”Common sense” en sammanfattning av den revolutionära rörelsen; ”Connecticut wits” bidrog med den satiriska kommentaren. Under inflytande av nya politiska åskådningar — 871 — — 872 —