Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater - Litteratur - Filosofi - Teater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
experimenterandet med formen. På hela detta
stora mellersta litteraturskikt har kritiken
arbetat förädlande. New England har alltid
intellektuellt visat vägen för övriga Amerika, och
den moderna kritiska rörelsen har i huvudsak
kommit därifrån. Den började med Henry
Adams (1838—1918; ”The education of H.
Adams”, 1906—18). Filosoferna William
James (1842—1910) och George
Santa y a n a (f. 1863) ha haft stort inflytande på
litteraturen. H. L. M e n c k e n (f. 1880) har
utövat en betydelsefull verksamhet som
satiriker. Men viktigast ha varit de antiromantiska
”humanisterna”, P. E. M o r e (f. 1864;
”Shel-burne essays”, 1914) och Irving Babbitt
(f. 1865; ”Rousseau and romanticism”, 1919),
som höjt de rent litterära anspråken och väckt
sinnet för tradition. Till stor del på gr. av
denna kritik ha några få verkligt originella
och betydande litterära gestalter framträtt i
U. S. A.: Ezra Pound (f. 1885; ”Cantos”,
1930), T. S. E 1 i o t (f. 1888; ”The waste land”,
1922, ”Ash Wednesday”, 1930) och Er nes t
Hemingway (f. 1898; ”Men without
wo-men”, 1927, ”Fiesta”, 1928). De och några
få andra utgöra det tredje skiktet, vilket
hitintills är ganska tunt. Den amerikanska
litteraturen lider näml, starkt av bristen på tradi
tion och på en verkligt bildad publik. A.H.K.
Filosofi. Den filosofiska forskningen i U. S.
A. hade sin historiska utgångspunkt i
kalvi-nistisk teologi och var från början starkt
religiöst inriktad. Dess första självständiga
tänkare, Samuel Johnson (1696—1772) och
Jonathan Edwards (1703—58), voro
påverkade av Locke och särsk. av Berkeley.
Edwards’ filosofi utmynnade i en augustinskt
färgad metafysik i förening med en strängt
kalvinistisk dogmatik. Upplysningsfilosofien
företräddes av Benjamin Franklin
(1706—90), som i populär form förfäktade en
nyttomoral med anknytning till puritanskt
åskådningssätt. En radikal deism förkunnades
av Thomas Paine (1737—1809), vars
angrepp mot ortodoxien framkallade åtskilliga
heta strider. Under 1800-talets förra halvsekel
fick den romantiska strömningen åtskilliga
litterära företrädare i U. S. A. Främst bland
dessa stod Ralph Waldo E m e r s o .i
(1803—82), en själfull mystiker, vars
transcen-dentalism förenade platoniska tankemotiv med
idéer från den tyska idealismen. Hans
metafysik var panteistisk (se Panteism), och
hans etik uppbars av en radikal individualism.
O. 1870 inträngde den moderna positivismen (se
d. o.) i det nordamerikanska tankelivet.
Darwins utvecklingslära, som fick en framstående
företrädare i biologen Asa Gray (1810—-
88), utövade ett starkt inflytande på filosofien
Motsättningen mellan den naturvetenskapliga
världsuppfattningen och den starka religiösa
traditionen gjorde sig kraftigt gällande. En
modern utvecklingsfilosofi företrädes av J
a-mes Mark Baldwin (f. 1861). Han har
behandlat logiken ur genetisk synpunkt och
sökt att på empirisk basis uppbygga en estetisk
idealism. En radikal empirism har framträtt
i den pragmatiska strömningen, som utgått
från Charles Sanders Peirce (1839—
1924), matematiker och logiker av algebraisk
riktning. Dess främste man, William
James (1842—1910), empirisk psykolog och
banbrytare på religionspsykologiens område,
såg i de vetenskapliga teorierna
arbetsinstrument, vilkas sanningsvärde ligger i deras
förmåga att ”arbeta väl”. Hans metafysiska
ståndpunkt var en pluralism (se d. o.) med
religiöst inslag. En mera naturalistisk
pragmatism företrädes av John D e w e y (f.
1859), även verksam som pedagogisk
teoretiker. Josiah Royce (1866—1916)
utvecklade en idealistisk metafysik, enl. vilken
verkligheten är att fatta som en gemenskap av
personligheter, vilka ingå i en gudomlig
allpersonlighet. I modern amerikansk filosofi
gör sig även en realistisk riktning gällande,
företrädd bl. a. av Fred Woodbridge
(f. 1867) och påverkad av den s. k.
behavioris-men (se d. o.), som vill bannlysa de
subjektiva metoderna från psykologin. Inom den
experimentella psykologien intager U. S. A. en
ledande ställning med namn som W. James,
Stanley Hall, E. B. Titchener och
E. L. T h o r n d i k e. G.A.
Teater. Från början av 1700-talet spelade
resande sällskap i större städer och samhällen.
Teatern motarbetades dock häftigt av
puritanerna. Ännu under det tidigare 1800-talet
dundrade prästerna, även de katolska, mot den från
predikstolen och påbjödo i herdabrev
avhåll-samhet från teaterbesök under fastlagen, d.v.s.
själva högsäsongen. Efter freden i Paris 1783
vågade sig emellertid snart engelska sällskap
över Atlanten. De erbjödo den trevande
inhemska teatern en nyttig och sporrande tävlan,
senare ytterligare stegrad genom de europeiska
st järnturnéer, som med kommunikationernas
utveckling från o. 1840 började genomkorsa
landet. Den inhemska teatern växte sig under
denna tävlan småningom allt starkare och
upplevde under 1800-talets senare hälft sin
blomst-ringstid. Dess första konstnärer av betydelse
voro Thomas Jefferson (1732—1807) och
Elisabeth Granger (1760—1850). Från det tidigare
1800-talet märkas Henry och James Wallack,
Samuel BuHer, Leonora Pincott och Edwin
— 877 —
— 878 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
