Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förfalskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRFALSKNING
Fotografi och röntgenbild av en falsk genremålning, tillskriven A. van Ostade.
Röntgenfilmen visar en underliggande målning, föreställande en hönsgård.
d e och
nyttoföremål
av brons
och tenn ha
länge
utnyttjats i alla sina
möjligheter.
Under de
senaste decennierna ha
vävnader börjat
förfalskas i
större
utsträckning. Med
hänsyn till
materialet utgöra
möbler och [-träskulpturer-]
{+träskulptu-
rer+} ett särskilt
område och ett
mycket
vidsträckt sådant.
Samma patineringsmetoder och
behandlingar med syror användas på båda slagen. För
att ge träet dess maskstungna utseende är
be-skjutning med hagel ett klassiskt
tillvägagångssätt, som emellertid hos moderna förfalskare
fått ge vika för det mer raffinerade sättet att
låta verkliga, på träet applicerade maskar
gräva de önskade gångarna. Vanligt är, att man
styckar äkta möbler och fördelar bitarna på
flera imitationer. Skulpturer från
antiken och renässansen i
annat material, särsk. marmor, fordra stor
skicklighet av sina förfalskare. Som mästarna
framför andra framstå två italienare: den under
1800-talets mitt verksamme florentinaren
Bas-tianini (se denne), vilken bl.a. skulpterade en
byst av Savonarola, samt den nutida
bildhuggaren Dossena, vilken med utomordentlig
inlevelse utfört arbeten i renässansstil; dessa
kunna tåla jämförelse med äkta konstverk från
epoken. Givetvis var det ytterst svårt att
skydda sig mot dylika f. Hur man kunnat taga
miste, visar affären med den av Bode till
Kaiser Friedrich-Museum inköpta Florabysten,
ett renässansarbete i vax, vilket av hela den
utomtyska opinionen betecknades som f., men
som genom mikrokemisk undersökning av E.
Raehlmann kunde konstateras som äkta. För
undersökning av skulpturers patina ha de
ultravioletta strålarna varit till nytta.
Det ojämförligt största och mest givande
området utgör f. av målningar. Av nyare
måleri ha de 1929 upptäckta f. av van Gogh
och Millet väckt allmän uppmärksamhet. Den
största marknaden finna dock äldre mästare.
Det är tillräckligt att här nämna tysken Roh-
richs bekanta Cranach-f., av vilka en bild
utgick i 40 ex. Man kan indela förfalskade
målningar i tre grupper: 1) Gamla kopior el.
verkstadsarbeten, vilka utgivas ss. original; dessa
äro dock knappast att anse för f. i eg.
mening. Men när sådana äro 2) försedda med en
gammal mästares sign. el. förbättrade för att
ge intryck av mästerverk, då är egentlig f.
förhanden. 3) Det utpräglade slaget av f.
ut-göres av moderna målningar utförda efter
gamla mästare el. i deras stil och försedda med
deras sign, samt tecken på ålder. Särsk.
åstadkommandet av spåren av tidens arbete utgör
en svårighet för förfalskarna. Olika
förfaringssätt anlitas. Ofta användes en gammal duk
el. pannå; tavlans baksida är då äkta. På
bildytan av en oljemålning åstadkommes det
typiska ålderskännetecken, som färgskiktets
kra-kelering utgör, ant. genom hastig torkning el.
genom att vid förfärdigandet för mycket
sic-kativ tillsättes färgen; i båda fallen uppstå
sprickor. Dessa kan kännaren dock (ev. med
hjälp av mikroskop) skilja från den äkta
sprickbildningen. Även färgens grad av
hårdhet, dess lösbarhet i sprit etc. ge möjlighet att
avslöja f. F. påträffas av olika kvalitet. Ett
mycket enkelt slag, som dock kan narra
mången konstvän, utgör den kromolitografiska
reproduktionen på duk el. pannå. Vid fina f.
får specialforskarens kännedom om den
förfalskade mästarens penselföring m.m. anlitas.
Vid sidan av det intuitiva omdömet framträda
de tekniska undersökningsmetoder, som under
de senaste årtiondena utarbetats. Så gives en
särsk. värdefull hjälp i den av tysken
Raehlmann utvecklade mikrokemiska analysen av
— 893 —
— 894 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>