FÖRFATTARFÖRENINGAR färgpigment, samt av röntgenograferingen. Grafik undersöktes bl. a. med mikroskopets tillhjälp. Den omfattning f.-väsendet tagit nödvändiggör alla vapen i kampen mot detsamma. F.-centraler finnas i de flesta länder Beryktad är Samsons mångsidiga fabrik i Paris. Ingen större konstsamling torde ha undgått inköp av en f. I Sverige minns man köpet av ”den falska koren”, en arkaisk marmorfigur av italiensk fabrikat. De större museerna ha för att vara på den säkra sidan på senare år börjat att vid till dem knutna laboratorier anlita de tekniska undersökningsmetoderna. Vid Nationalmuseum, Stockholm, ha dessa tagits i bruk 1930. Den enskilde samlaren kan vid museiinst. finna specialisternas hjälp. Genom konstbildningens utbredning och den stigande allmänna smaken för samtida konst- och nyttoföremål torde f. efter hand förlora en del av sin marknad. — Litt.: P. Eudel, ”Fälscherkünste” (1909); A. Neuburger, ”Echt oder Fälschung?” (1924). K.E.S. Författarföreningar ha efter hand uppstått i alla kulturländer, där förf, sammanslutit sig för att tillvarataga gemensamma sociala och ekonomiska yrkesintressen samt värna om sina auktorsrättsliga befogenheter. I allm. äro dessa sammanslutningar övervägande ideellt betonade och väsentligen inriktade på att bilda stipendie-, pensions-, sjuk- och under-stödsfonder. Som de äldsta f. kunna nämnas de båda franska: Société des auteurs et com-positeurs dramatiques, grundad 1829 för tillvaratagande av dess medl:s rättigheter gent emot teaterföretagare, och Société des gens de lettres de France, bildad 1838 efter initiativ av L. Desnoyers; med sitt stora medl.-antal och sina betydande fonder i förening med sitt stora inflytande på alla litteraturens och författarrättens områden är den senare att anse som den förnämsta f. i vår tid. Den har också blivit en förebild för andra länders författarorganisationer och var delaktig i de initiativ, vilka omsider ledde till avslutandet av Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk. Tyskland har en mängd f., sammanslutna till Reichsverband des deutschen Schrifttums, som förvaltar och disponerar över de gemensamma stipendie-, sjuk- och understödsfonderna. Den engelska Societg of authors, playwrights and compo-sers grundades 1884 och omfattar ett stort antal engelskspråkiga förf, av alla slag samt tonsättare över hela världen. I U. S. A. har den sin motsvarighet i Authors league of America, som bildades 1912 och bland sina medl. räknar förutom förf, och kompositörer även bildande konstnärer. Förf, i Sverige och i Norge ha bildat sina organisationer 1893. Sveriges författareförening stiftades av C. Snoilsky, C. Lundin, F. Hedberg, V. von Heidenstam, H. Tigerskiöld, G. Nordensvan och P. Staaff. För föreningens organisation och ekonomiska uppbyggande har E. Didring varit synnerligen verksam. Föreningen utdelar ur sina fonder pensioner (f. n. 6) å 500 kr. samt därutöver sjukunderstöd och tillfälliga understöd. Bland dess till o. 215,000 kr. uppgående fonder ingår den av Selma Lagerlöf skänkta Gösta Berling-fonden å c:a 20,000 kr. Ledamotskap i föreningen kan vinnas av sv. medborgare, som på sv. språk utg. 2 originalarbeten av skönlitterärt värde el. av sakligt värde och konstnärlig form el. 2 konstnärligt värdefulla övers, el. ock å sv. teater låtit uppföra ett teaterstycke av litterärt värde. Föreningen hade vid 1931 års slut 266 led. Ordf, är förf. Marika Stiernstedt och sekreterare och jur. ombud advokat U. von Konow. Den Norske Forfatterforening har en understöds- och stipendiefond och en särskild ”driftsfond”, den förra om c:a 450,000 kr., vari ingår en gåva av Knut Hamsun å 25.000 kr., avsedd att utgöra en särskild fond. Ordf, är förf. Ronald Fangen. Föreningen hade vid utgången av 1930 150 medl. Dansk Forfatterforening stiftades 1894 och har en understödsfond å o. 65,000 kr., varav räntorna användas till underhåll och lån åt medl., vilkas antal f. n. utgör 365. Finland har en svenskspråkig och en finskspråkig f. Den förra, Finlands s v e n s k a f ö r-fattareförening, bildades 1919 och hade vid 1930 års slut 87 medl. Dess ändamål är att sammansluta svenskspråkiga förf, i Finland för tillvaratagande av gemensamma ekonomiska och konstnärliga intressen. Föreningen, som årl. utdelar understöd ur R. Ahl-ströms till Helsingfors stad donerade fonder för främjande av sv. litteratur, har ingen egen understödsfond men äger Författaregården i Borgå, skänkt av bokförläggaren och fru H. Schildt och av föreningen upplåten ss fri bostad på livstid åt svenskspråklig förf. Ordf, är förf. Arvid Mörne. Finlands finska f., Suomen kirjailijaliitto, stiftades 1897 och hade vid 1930 års slut 247 medl. samt fonder å c:a 1,000,000 fmk. Ordf, är prof. O. Manninen. Den isländska sammanslutningen, Bandalag Islenskra listamanna, bildades 1928 och består av förf., tonsättare och konstnärer. Ordf, är komponisten Pall Isolfsson. Ovannämnda 6 nordiska föreningar (alltså även den isländska) ha ett gemensamt organ i Nordiska författarrådet, som efter ombildning — 895 — — 896 —