Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förföljelseidéer - Förgaddring - Förgasa - Förgasare - Förgiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRGADDRING
nessjukdomar, som gå till hälsa, och vid
lättare psykiska rubbningar. T.V.Sn.
Förgaddring, tidigare använd signal för
sammandragande av trupp.
Förgasa, bringa en vätska el. fast kropp i
gasform.
Förgasare, se
Förbränningsmotor.
Förgiftning. 1) Jur., att giva annan gift, så
att han ”får giftet i sig”, t.ex. genom
ned-sväljning, inandning el. insprutning. Som gift
anses ämne, ägnat att även i ringa mängd på
kemisk väg orsaka människors död el. svårare
kroppsskada. Med dylikt gift likställas skadliga
bakteriekulturer. F. av annan i uppsåt att
skada honom och med påföljd att han dör,
bestraffas enl. sv. rätt ss. mord (se d.o.). Blir följden
av sådan f. endast större el. mindre
kroppsskada el. stannar f. vid försök, nedsättes straffet till
lägst straffarbete i 4 år. Även tillredande av
gift i dylikt uppsåt straffas ss. förberedelse
till f., där gärningsmannen icke av egen drift
förstör giftet. F. av saluförda varor (t. ex.
mattor, tapeter, tändstickor) el. annat, t. ex.
vatten, i uppsåt att skada annan till liv el.
hälsa, bestraffas också strängt, om allmän
fara för människors liv el. hälsa därav
uppkommer. E.K.
2) Med. F., intoxikati on, föreligger, då
ett organismen tillfört el. inom densamma
bildat gift (se d.o.) framkallar ett upphävande el.
en rubbning av de normala livsfunktionerna.
En särställning intaga de
matförgiftningar (se d.o.), där sjukdomstillståndet
framkallas av giftämnen, toxiner, som alstras
inom organismen av de med den infekterade
födan tillförda bakterierna. Ur denna synpunkt
kan även varje annan infektionssjukdom
betecknas som f. (jfr Blodförgiftning). En
annan särklass utgöres av de e n d o g e n a f.,
som bero på giftverkan av normala el.
sjukliga ämnesomsättningsprodukter. Ex. härpå
utgöra acetonkropps-f. vid sockersjuka, f. med
produkter från sköldkörteln vid Basedows
sjukdom, urin-f. vid oförmåga hos njurarna (vid
äggvitesjukdomar) att utsöndra de
slaggprodukter, som normalt lämna kroppen med
urinen. De eg., exogena f. framkallas av
syntetiska el. i naturen förekommande gifter,
vilka kunna inkomma i kroppen genom
diges-tionskanalen, genom lungorna (gaser, stoft),
genom sår (bett, styng, insprutningar) el. (som
t.ex. vissa anilinföreningar) intränga genom
oskadad hud.
F. kunna förete en högst skiftande bild. Man
skiljer mellan akuta och kroniska f. En akut
f. vållas i regel av en enstaka, tillräckligt stor
giftdos. Verkan av denna kan inträda mer el.
mindre snabbt. Så inträder t.ex. efter tillförsel
av en större dos cyankalium (c:a 1 gr.) verkan
oerhört hastigt. Efter få sek. faller den
förgiftade med ett skri tillsamman, förlorar
medvetandet, kramper inställa sig, och inom några
min. är han död. I de flesta fall utveckla sig
emellertid f.-symptomen först under loppet av
timmar el. dagar. Vanliga
förgiftningssymptom äro huvudvärk, illamående,
kräk-ningar, kolik, diarré. Påverkan av
nervsystemet kan ge sig tillkänna ant. i form av
förlam-ningsfenomen (efter sömnmedel, morfin m.fl.)
som muskelslapphet, slöhet, dvala,
andnings-förlamning (vilken senare är den omedelbara
dödsorsaken vid många f.) el. genom
retnings-fenomen (t.ex. efter koffein, kamfer), ss. yrsel,
delirier, motorisk oro, muskelryckningar,
kramper; ibland uppträda förlamnings- och
retnings-fenomen sida vid sida, t.ex. kramper under
medvetslöshet (bl.a. vid atropin-f.). Vid många f.
framträda förändringar ifråga om
blodomloppet, enkannerligen hjärtat — ofta är pulsen
mjuk och hastig (t.ex. vid atropin-, morfin- och
kinin-f.), i vissa fall emellertid till att börja med
förlångsammad (digitalis, pilokarpin m.fl.). På
gr. av kontraktion av hudkärlen är hudfärgen
vid en del f. mycket blek (t.ex. efter kokain,
nikotin), i andra fall åter åtm. i början röd på
gr. av kärlutvidgning (morfin, atropin m.fl.).
Utbredda hudblödningar iakttagas bl.a. vid f.
genom ormgift, koloxid, fosfor. Nedsättning i
synförmågan ända till blindhet förekommer t.ex.
vid f. genom kinin, salicylater, metylalkohol,
arsenik, svavelväte m.fl., vid de tre förstn. även
öronsusningar, lomhördhet, dövhet. Ej sällan
är pupillernas storlek karakteristiskt förändrad:
mycket små pupiller t.ex. efter morfin, nikotin,
fysostigmin, starkt vidgade pupiller t.ex. efter
atropin, kokain, oftast vid flugsvamp-f. Tecken
på njurretning äro äggvita och blod i urinen.
Vid svår njurskada upphör urinavsöndringen,
varvid urin-f. uppstår (t.ex. efter sublimat).
Urinen är vid en del f. karakteristiskt färgad, t.ex.
vid f. med kaliumklorat, karbolsyra o.a.
fenoler, anilinderivat, santonin (maskfrö). Vid vissa
f. (t.ex. pilokarpin, morfin, nikotin, antimon)
förefinnes ökad körtelsekretion (spottflöde,
fuktig hud, svettning), vid andra, t.ex. atropin
(bel-ladonna, spikklubba), motsatsen, d.v.s. torr hud
och torra slemhinnor. Mer el. mindre utbredd
etsning av hud, resp, slemhinnor (mun, svalg
etc.) iakttages vid f. med starka syror, alkalier
el. andra frätande ämnen. Kroppstemp. är vid
de flesta icke bakteriella f. åtm. i de tidigare
stadierna (innan komplikationer som t.ex.
lunginflammation inträtt) normal el. blott obetydligt
förhöjd. Hög feber kan man få se vid akut f.
med kokain, resp, zink (gjutarfeber hos zink-
— 903 —
— 904 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
