Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förgiftning - Förgrav - Förgrening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRGRENING
gjutare). Hos havande kvinnor inträder vid
svår f. ofta abort. — Kronisk f. kan
uppkomma, då små giftdoser under längre tid
tillföras organismen. Om giftets utskiljande från
kroppen sker långsammare än dess upptagande,
sker en anhopning av detsamma (kumulation),
som förr el. senare leder till f. (t.ex.
stryknin-el. digitalismedikation under längre tid). I
regel komma dock de kroniska f. till stånd
därigenom, att den i och för sig omärkliga
skadegörelsen genom en var liten giftdos ej hinner
att repareras, förrän nästa giftdos framkallar
sin skadegörelse. På så sätt sker en summation
av skadegörelserna, som småningom ger sig
tillkänna i den kroniska f:s symptom (ex.: bly,
kvicksilver, morfin, kokain, alkohol m.fl.).
Symptombilden avviker i regel väsentligt från
den vid akut f. med samma gift (jfr t.ex.
kronisk alkoholism och akut rus).
Många f. äro avsiktliga. Enl. en tysk statistik
(1909—13) äga c:a 20 °/o av självmorden rum
genom f. (vanligaste giften härvidlag äro
lys-gas, lysol, cyankalium, morfin, sömnmedel,
frätande syror, sublimat). Giftmord äro numera
relativt sällsynta. I fosterfördrivningssyfte
intagna gifter (t.ex. bly, fosfor, mjöldryga,
sali-cylsyra, sävenbomolja, fysostigmin, pilokarpin)
framkalla ofta livsfarliga f. — De flesta f. äro
dock oavsiktliga. Risk för f. föreligger på de
mest skilda områden av mänskligt liv. Så kan
f. uppstå genom bett el. styng av giftiga djur,
liksom genom förtäring av giftiga svampar el.
växtdelar. I hem och hushåll finnas åtskilliga
f.-möjligheter, bl.a. genom lysgas, kolos, giftiga
tapeter och färger (arsenik, bly), förväxling av
drycker med lut, syror m.m. Kosmetiska
preparat innehålla ej sällan farliga tillsatser av
giftämnen. Missbruk av njutningsmedel
(alkohol, nikotin m.fl.) leder till f. Många
människor äro vid sin yrkesutövning utsatta för
f.-risker (bly, kvicksilver, anilinföreningar,
koloxid, bensin etc.). Ett ej ringa antal f. beror
på förväxling, felaktig dosering el. på annat
sätt oriktigt handhavande av läkemedel. Vissa
individer förete en abnorm känslighet
(idio-synkrasi) för visst ämne (t.ex. kinin, jod). De
bli förgiftade genom doser, som eljes ej
framkalla f.-symtom. — En särskild klass av f. äro
de, som uppstå vid bruket av narkotiska
ämnen (opium, morfin, kokain m.fl.) som
njutningsmedel. — F. kunna uppträda som mass-f.
Hit höra krigsgas-f., ergotismepidemier, f.
genom blyhaltigt vattenledningsvatten,
arsenik-haltigt öl (en epidemi om mer än 3,000 fall i
England 1900).
Till belysning av f:s frekvens föreligga ej
andra siffror än de, som stamma från
sjukhusens rapporter om där vårdade f.-fall. Enl.
Medicinalstyrelsens statistik behandlades under
5-årsperioden 1925—29 på sv. sjukhus pr år i
medeltal följ, antal f.:
arsenik .......................... 5 fall
sublimat ........................ 11 „
andra metallsorter............. 6 „
karbolsyra o.d................ 7 „
alkohol ......................... 20 .,
metylalkohol ..................... 4 „
morfin, opium ................... 10 „
sömnmedel ....................... 55 „
kolos ........................... 24 „
lysgas .......................... 43 „
saltsyra, salpetersyra .. 7 „
andra syror och alkalier 38 „
ormbett...................... 190 „
andra förgiftningar .... 71 „
F. äro ofta allvarliga sjukdomstillstånd, som
kräva snar läkarhjälp. Behandlingen
går i akuta fall vanl. i första hand ut på att i
möjligaste mån oskadliggöra giftet. I
digestions-kanalen befintligt sådant undanskaffas genom
framkallande av kräkning (kräkmedel,
svalgretning) el. magsköljning samt laxering; vid gas-f.
frisk luft, ev. konstgjord andning: vidare kan i
många fall lämpligt motgift (se d.o.) givas.
Hotande förlamning av andning el. blodomlopp
behandlas med stimulerande medel (kamfer,
koffein o.d.); kramper, smärtor o.a.
retnings-symtom dämpas med lämpliga medikament. I
övrigt hänvisas beträffande behandlingen av
de olika f. till resp, uppslagsord (stryknin,
morfin etc.). J.G.A.
Förgrav, krigsv., en framför yttergraven
anlagd grav, vanl. av trekantig profil; användes
förr särsk. för att dölja hinder. A.W.G.
Förgrening sker hos växter på olika sätt,
genom diko t omi (se d. o.), då de genom
delning av den ursprungliga
vegetationspunk-ten bildade grenarna äro likvärdiga
sinsemellan och med den ursprungliga växtdelen
(alger, levermossor, lummerväxter), genom
m o n o p o d i a 1 f., då vid sidan av den
förblivande terminala uppstå nya
vegetations-punkter, vilka växa ut i akropetal (se d. o.)
följd (fräkenväxter, barrträd, lövträd m. fl.),
el. genom s y m p o d i a 1 f., då en vid sidan
av skottspetsen anlagd sidogren växer ut i
moderaxelns riktning och tränger den förra
åt sidan (rotstockar hos många
enhjärlbladi-ga växter, skott hos vinrankan, blombärande
skott hos Solana’cece, många blomställningar
m. m.). Hos högre växter är f. normal,
då en ny gren uppstår i vecket av ett blad,
a n o m a 1, då en sådan, t. ex. vid bildningen
av vissa adventivskott, uppkommer
oberoende av detta; vid ser ial f. bildas flera skott-
— 905 —
— 906 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
