Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förgrening - Förgroning - Förgrund - Förgyllning - Förgätmigej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRGRONING
axlar ovanför varandra (ss. hos Lonice’ra), vid
kollateral vid sidan av varandra (flera
liljeväxter). O.G?
Förgroning. För att påskynda plantornas
utveckling el. trygga utsädets groning brukas i
vissa fall att låta utsädet gro före sådden (el.
sättningen). För potatisodlingen är f. i ljust rum
och i särskilda groningslådor av mycket stor
betydelse, särsk. vid odling av tidig potatis, men
ökar även skörden vid vanlig potatisodling.
Morots- och betfrö förgroddes förr här och
var. Hj.P.
Förgrund kallas i en målning den del av
bildfältet, som tänkes vara närmast åskådaren och
som faller inom gränsen för det tydliga seendet.
I figurbilder försiggår huvudscenen vanl. i f.,
medan bifigurer skjutas in mot mellanplan och
bakgrund (se d.o.). Inom den äldre
landskaps-konsten behandlades f. med större realism än
bakomvarande plan. Sedan frihetsmåleriet lagt
huvudvikten vid studiet av luftens och ljusets
inverkan på föremålen, flyttades synfältet ofta
ett stycke in i terrängen, varför en skissaktig
behandling av f. blev nödvändig. F. livas
stundom av staffagefigurer (se d.o.). G.V.
Förgyllning, beläggning av ett föremål med
guld. F. sker genom beläggning med
bladguld, plätering, kall-f., bränn-f. el. medelst
våt- och galvanisk f. Föremål av trä, skinn
m. m. förgyllas genom beläggning av
bladguld (jfr Bladmetaller). Vid
plätering sammanpressas en tunn
guldplåt med en tjockare plåt av t. ex. koppar el.
mässing vid hög temp. Materialet utvalsas
och formas genom pressning. Arbeten av
pläterat guld benämnas stundom talmi- el.
talloisguld. Vid kallförgyllning
in-gnides en blandning av guldstoft och
finfördelat kol i form av en aska, som erhållits
genom att förbränna linnelappar doppade i
guldkloridlösning. Askan ingnides med en
kork, som fuktats i utspädd saltsyra. Vid
brännförgyllning behandlas
föremålen först med saltpetersyra, tillsatt med
något kvicksilver, varefter de bestrykas med
guldamalgam samt upphettas, då kvicksilvret
och salterna förflyktigas.
Våtförgyllning sker genom kokning i en lösning av
guldklorid och soda el. pottaska. Vid
galvanisk förgyllning utfälles guld på
föremålet ur ett elektrolytiskt bad, vanl.
bestående av guldklorid och cyankalium i
vattenlösning. — Vid vissa arbeten, ss.
restaureringen av förut förgyllda saker, till
målning och till guldskrift, användes äkta
guldbrons, även kallad musselguld el. polerguld,
som erhålles av avfallet vid
bladguldsfram-ställningen. Detta sönderrives med vatten
och utröres med litet gummi och saluföres j
handeln i snäckskal, därav namnet
musselguld. C.-A.N.
Förgätmigej, av Linné använt ss. artnamn
på My oso’tis palu’stris, har efter hans tid i
stor utsträckning anförts ss. namn på hela
släktet M., för vilket man även i våra floror
Förgätmigej, Myosotis palustris.
ofta finner namnen ”ögonblomma” och ”öga”.
F.-släktet, som tillhör fam. strävbladiga
växter, är med sina 40 arter utbrett i Gamla
världens tempererade område och utgöres av
1- el. fleråriga, jämförelsevis små, håriga
örter med i ensidiga, bladlösa, från början
hoprullade knippen samlade, vanl. blå, men även
röda el. vita blommor. Bland Sveriges 7—9
arter äro följ, de allmännaste: M. palu’stris
(M. scorpioi’des), förgätmigej, kärröga, på
stränder och kärrängar; M. arve’nsis, åker-f.,
åkeröga, på åkrar och odlade ställen; M.
stricta (M. micra’ntha), vår-f., fältöga, på
grusmark, backar o. d. I skogar, lundar och
fjälltrakter förekommer täml. allmänt M.
silva’tica, skogs-f., skogsöga, som mycket
liknar M. palustris, och som liksom denna
mycket odlas ss. prydnadsväxt. Den går då ofta
— 907 —
— 908 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
