Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förmögenhetsrättigheter - Förmögenhetsskatt - Förmörkelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRMÖRKELSE
även det bli av rättsordningen skyddat på
samma sätt som de egentliga f. Ogd.
Förmögenhetsskatt. I äldsta tid utgingo
skatterna i regel som per-capita-skatter. I den
mån en viss skillnad i förmögenhetsställning
inträder, trycker en dylik skatt ojämnt, och
man övergick till skatter graderade efter
förmögenhet, men allteftersom förmögenhet
uppträder i olika former, blir en jämn
skattläggning allt svårare, och f. undantränges av
andra mera differentierade
skatter. F. kvarstår dock
genom tiderna, då
förmögenhet är ett av de
lättast gripbara
kännetecknen på en persons
skatteförmåga. — Avsikten
är, bortsett från tider
av-nöd, icke att
förmögenheten som sådan skall
utgöra den egentliga
skatte-källan, utan
förmögenheten tages endast som norm
vid skattens utmätning,
men förmögenhetens avkastning, inkomsten,
utgör skattekällan. Förmögenheten är dock en
bristfällig norm, emedan dels många personer
kunna ha stor inkomst och betydande
skatteförmåga utan att äga förmögenhet, dels all
förmögenhet icke ger samma inkomst. Numera
förekommer därför f. i regel endast som
komplement till andra skatter, särsk.
inkomstskatten. Genom förmögenhetens beskattning
söker man uppnå att hårdare drabba den
ar-betsfria inkomsten. Detta kan ske på flera
olika sätt. Vanl. undantages därvid den s. k.
bruksförmögenheten (möbler, husgeråd o. d.)
och även annan förmögenhet, som icke
lämnar avkastning och vars värde är svårt att
fastställa (smycken, tavlor, böcker o. d.). Om
lämpligheten av att göra en f. progressiv
råder delade meningar. — F. utgår som
självständig skatt huvudsaki. i ett antal av U.S.A :s
delstater och Schweiz’ kantoner. Använd för
att hårdare drabba den arbetsfria inkomsten
förekommer den flerstädes. Dylik inkomst
kan ant. beskattas efter en högre skala än
arbetsinkomst el. också skatten utmätas direkt
på förmögenheten el. också f. på ett el. annat
sätt påverka inkomstens taxering, ss. hos oss,
där Veo av nettoförmögenheten skall läggas
till den deklarerade inkomsten, innan det
taxerade beloppet framträder. Därigenom
hö-jes den arbetsfria inkomstens belopp genom
ett tekniskt förfarande och blir på denna
omväg hårdare beskattat än arbetsinkomsten. A.Vr.
Förmörkelse kallar man en himlaföreteelse,
vid vilken en lysande himlakropp blir osynlig
el. försvagad för oss, ant. därigenom att en
annan kropp kommer emellan el. att den
skugga, som kastas av någon kropp, gör
himlakroppen osynlig el. dunkel. En sådan f. inträder
varje gång en himlakropp passerar tvärs över
en stjärna (se B e t ä c k n i n g). De för oss
viktigaste f. äro f. av solen och månen.
1) Månförmörkelser inträffa, då
månen vid fullmåne inträder i jordens skugga.
Låt i vidstående fig. S beteckna solen och fg
Fig. 1. Månförmörkelse.
en del av månens bana kring jorden. Då
beteckna CE och DE gränserna för den av solen
kastade kärnskuggan och linjerna DF och CG
gränserna för den s.k. halvskuggan. Om månen
helt och hållet befinner sig inom kärnskuggan,
inträder en t o t a 1 m å n-f., och när månen
befinner sig endast delvis innanför kärnskuggan,
inträffar en partiell må n-f. — Man
finner lätt av figuren, att kärnskuggans längd
förhåller sig till jordens radie, som jordens
avstånd från solen förhåller sig till skillnaden
mellan solens och jordens radier. Härav följer,
att skuggans längd uppgår till approximativt
214 jordradier. Då månens medelavstånd från
jorden uppgår till ung. 60 jordradier, är jordens
kärnskugga alltså mera än 3 gånger längre än
månens avstånd från jorden. Skuggans bredd
fg på månens avstånd uppgår till ung. 2,6
mån-diam., så att månskivan vid en total f.
fullständigt omslutes av kärnskuggan. Man kan
ock härav beräkna en månf:s varaktighet. Om
f är central, vilket betyder, att månen passerar
genom kärnskuggans centrum, varar en total
mån-f. ung. 1 tim. och 40 min. och den partiella
mån-f. ung. 3 tim. och 44 min. Är f. icke
central, är dess varaktighet kortare. — Vid
beräkningen av jordskuggans längd antogo vi, att
solstrålarna fortplanta sig rätlinigt framåt.
Detta är emellertid icke fallet vid strålarnas
passage genom jordens atmosfär. På gr. av
strålarnas brytning vid denna passage blir den
verkliga kärnskuggan, dit intet ljus kommer,
endast ung. 40 jordradier lång och sträcker
sig i fig. 1 till H och når ej fram till månen.
— 937 —
— 938 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
