Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Församling - Församlingsbladet - Församlingsbok - Församlingsfrihet - Församlingshus (församlingshem) - Församlingsrätt - Församlingsstyrelse - Församlingssyster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSAMLINGSSYSTER
liga förrättningar. Hänvisade till att passivt
låta sig ledas av prästen, kunde de på sin
höjd få deltaga i den ekonomiska
förvaltningen. — Reformationen återupplivade
tanken på de kristnas allmänna prästadöme och
krävde åt lekmännen en aktiv och
medansvarig ställning i f. För Luther var f. det levande
samfund, som skapas av Guds ande genom
Ordet. Dess medl. böra tillse, att Guds ord rätt
förkunnas samt deltaga i kyrkotuktens
utövning. Detta f.-ideal kom närmast sitt
förverkligande i de reformerta kyrkorna med deras
genomförda ordning av f.-ämbeten och
synoder. På luterskt område, särsk. i Tyskland,
kom kyrkoledningen helt i händerna på
landsfursten och teologerna, och f. blev föga mer
än prästens verksamhetsfält. Först på
1800-talet återgavs under inflytande av
kollegialis-men (se d. o.) en viss självständighet åt f. —
I Sverige har f. alltifrån medeltiden i
någon form deltagit i prästval och genom sina
kyrkovärdar förvaltat kyrkans egendom.
Sedan gammalt har f:s präst med dess medl.
hållit sockenstämma, vid vilken både borgerliga
och kyrkliga angelägenheter handlagts.
Kommunallagarna 1862 förläde f:s kyrko- och
skol-ärenden till kyrkostämman, (se d. o.), med
kyrkoherden ss. självskriven ordf. Denna
självskrivenhet upphävdes genom lag om
f.-styrelse % 1930 (se nedan). — Litt.: R. Sohm,
”Kirchenrecht”, 1 (1892); E. Troeltsch,
”Ge-sammelte Schriften”, 1. ”Die Soziallehren der
christlichen Kirchen und Gruppen” (1919); E.
Billing, ”Den sv. folkkyrkan” (i
”Religionsvetenskapliga skrifter”, 15, 1930); ”Sv. kyrkans
årsbok” (1931). A.M-n.
2) Förv. F., k y r k o f ö r s a m 1 i n g, ss.
rättsligt begrepp, är den grundläggande
enheten i Sveriges kyrkliga el. ecklesiastika indel
ning och betecknar å ena sidan ett territoriellt
område, på landsbygden i regel sammanfal
lande med kyrksocken (se Socken), å andra
sidan sammanfattningen av de inom detta
område boende personerna ss. bildande ett
kyrkligt samfund. Dock finnes ett fåtal f.,
som icke äro territoriella, de s. k.
personella f.: i Stockholm Hovförsamlingen,
Tyska och Finska f. samt Skeppsholms f., i
Göteborg Tyska f. och i Karlskrona
Amirali-tets-f., vartill komma de sv. f. utom landet (i
Berlin, Helsingfors, Köpenhamn, London, Oslo
och Paris). En f. bildar ensam el.
tillsammans med en el. flera andra ett pastorat (se
d. o. samt Annexförsamling,
Kapellförsamling och
Moderförsamling). Antalet territoriella f. utgjorde
Vi 1932 2,548.
Genom 1862 års kommunallagstiftning, när
mare bestämt genom förordningen 21/s 1862 om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd,
reglerades den sida av kommunal självstyrelse,
som tillkommer f. ss. kyrklig primärkommun.
Denna författning har fr. o. m. Vi 1932
avlösts av lagen om f.-styrelse % 1930. F ö
r-samlingsstyrelse innebär enl. denna
lag, att varje territoriell f. äger att själv vårda
såväl sina gemensamma kyrkliga
angelägenheter som sitt folk- och fortsätlningsskolväsen
Två el. flera f. el. delar av skilda f. kunna dock
för dessa angelägenheter förenas till en
kyrklig s a m f ä 11 i g h e t (se d. o.). De ange
lägenheter, som här avses, äro i huvudsak
följ.: församlingsvården, folk- och
fortsätt-ningsskolundervisningen, tillsättande och
avskedande av kyrkobetjänte samt lärare vid
folk- och fortsättningsskolor, prästerskapets,
kyrkobeljäntes och skollärares löneförmåner,
kyrkomedels användande, hushållning med och
vård om kyrkans samt f:s för kyrkliga
ändamål och för skolväsendet avsedda egendom,
byggnad och underhåll av kyrka, f.-hus,
skolhus samt boställen för prästerskap,
kyrkobetjänte och skollärare, avgifter till kyrka och
skola, upprättande och underhåll av f.
tillhörigt folkbibi, samt lokal för och avgifter till
sådant bibi. F:s beslutanderätt utövas å
kyrkostämma el. av
kyrkofullmäktige (se d. o.). Förvaltningen och
verkställigheten tillkomma kyrkoråd och
skolråd (se d. o.) samt andra styrelser,
nämnder el. personer, som utses för särskilda
förvaltnings- el. verkställighetsbestyr. E.Spr.
Församlingsbladet utgavs 1902—03 ss.
gratis-bilaga till ”Vårt land” under medverkan av
Sällskapet för främjande av kyrklig själavård,
från 1904 av nämnda sällskap ensamt ss. organ
för ”kristligt kyrkligt församlingsliv”, utgives
sedan 1912 av Sv. kyrkans diakonistyrelse,
fr. o. m. 1921 sammanslaget med ”Evangeliskt
veckoblad” under titeln ”F. Evang.
veckoblad”. S.N.
Församlingsbok, se Kyrkböcker.
Församlingsfrihet, se Föreningsrätt.
Församlingshus (även
församlingshem), lokal för kyrkligt arbete, t. ex.
ungdoms- och understödsverksamhet av olika
slag, församlingsaftnar, syföreningar, stundom
även konfirmationsundervisning och
pastors-exp. De flesta f. i Sverige ha byggts för
gåvo-medel; i en del fall har kyrkostämman
beviljat anslag. Till de äldsta f. höra de i Gävle
(1896) och Lund (1901). A.M-n
Församlingsrätt, se Föreningsrätt.
Församlingsstyrelse, se Församling.
Församlingssyster kallas en kvinna, som
utbildats för kristlig kärleksverksamhet, särsk
— 949 —
— 950 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
