Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Församlingssyster - Församlinsvård - Försatslins, försättningslins - Försegel - Försegling - Försignal - Försilvring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSAMLINGSVÄRD
för landsförsamlingar. Sedan 1905 utbildas f.
vid Samariterhemmet i Uppsala efter numera i
stort sett samma kurser som för diakonissor.
1929 uppgick antalet invigda f. till 131. S.N.
Församlingsvård innebär en av församlingen
själv under prästerlig ledning el. medverkan
genom frivilliga el. mera fast utformade organ
utövad verksamhet för att inom församlingen
befordra kristen och kyrklig fostran i hem och
skola, i ungdomsarbete av olika slag och
för-samlingsintressets stärkande över huvud samt
fattig- och sjukvård. Urbilden för f. är den
urkristna församlingens gemensamthetsliv i
gemensamma andliga erfarenheter och
gemensamt ansvar för varandra även i yttre
förhållanden. Efter hand övertog kyrkan som
sådan såväl själa- som fattig- och sjukvården,
vilken senare i modern tid huvudsaki. övergått
till stat och kommun. I Tyskland blev
begreppet f. (Gemeindepflege) under 1800-talet
föremål för ivriga utredningar, och
församlingsarbete efter denna linje organiserades i
allt större utsträckning. I Sverige utövas f.
(utom av församlingarnas mera fasta organ)
bl. a. av föreningar för frivilligt kyrkligt
arbete, ss. stifts- och ungdomsråd, diakoniråd.
Stockholms kyrkliga socialråd, samt sakligt
sett av inst. ss. Sv. kyrkans diakonistyrelse,
stadsmissioner och diakonianstalter, ehuru
dessa ej äro resp, församlingars egna organ.
I lagen av 6/b 1930 om församlingsstyrelse
ingår stadgande om f. En av f:s arbetsformer
är även anordnandet av s. k. församling
s-aftnar el. församlingsveckor med
uppbyggliga och församlingsarbetet belysande
föredrag. Jfr Församling,
Församlingshus och Församlingssyster.
— Litt.: O. Holmström, ”Evang.-luthersk f.”
(1898); ”Vår kyrka”, 1 (1912). S.N.
Försatslins, försättningslins, kallas
en lins, som vid fotografering placeras
omedelbart framför objektivet, varigenom dettas
egenskaper kunna inom vissa gränser varieras. Den
kan vara ant. positiv el. negativ. I förra fallet
minskas det brytande systemets resulterande
brännvidd och därmed förstoringen, medan
åter ljusstyrkan ökas. I senare fallet ökas
totala brännvidden och förstoringen men på
bekostnad av ljusstyrkan. N.R-e.
Försegel, vanl. benämning på de snedsegel,
som föras för om förligaste masten.
Uttrycket f. begagnas även i vidsträcktare
bemärkelse för betecknande av alla de segel, som verka
till avfallning. Jfr Segel. T.Hrn.
Försegling. 1) Jur., tillslutande med sigill,
lack el. gummi. F. avser att bevara
innehållet, det tillslutna, och åtnjuter i åtskilliga fail
i sv. rätt straffrättsligt skydd. Främst gäl
ler detta offentlig myndighets (t. ex. utmät
ningsmans) f. Försnillning av gods, som
an-förtrotts åt någon under f., straffas ss. olov
ligt tillgrepp, och stöld ur förseglade brev el.
andra förvaringspersedlar ådrager gärnings
mannen straffarbete. Redan olovligt
öppnande av annans enskilda förseglade brev el
handling medför straff, oftast böter. E.K
2) Enl. 1925 års allmänna poststadga skola
alla assurerade och sådana rekommenderade
brev, vilka innehålla penningar el. andra
värdesaker, förseglas. Användes vanligt s. k.
korskuvert, anbringas ett sigill å brevets mitt
och 4 övriga däromkr., så att de tillsluta
kuvertets flikar. Begagnas s.k. värdekuvert, får
f. verkställas genom 2 sigill. Sigillavtrycken
utföras i lack, och som sigill godkännes
endast sådant, å vilket finnes initialer, namn,
vapen el. dyl. Assurerade paket skola på
likartat sätt förseglas, så att innehållet icke kan
åtkommas utan sigillens förstörande.
Innehåller paketet icke penningar, värdepapper,
guld el. silver, kunna vid f. användas
metallplomber. Sådana kunna även användas för
f. av alla inrikes värdeförsändelser, vilka in
lämnas vid postkontor i Stockholm. T.E-r.
Försignal, signal, uppställd på visst med
hänsyn till tåghastigheten bestämt avstånd från
huvudsignal och angivande dennas ställning
(se Växel- och
signalsäkerhets-anläggning; jfr D i s t a n s p å I e). E.R.S.
Försilvring, beläggning av ett föremål med
silver. Föremål av metall försilvras genom
dels plätering, dels varm, kall, våt el.
galva-nisk f. Vid plätering sammanpressas en
tunn silverplåt med en tjockare plåt av
grundmetallen vid hög temp., varvid pålarna
vällas tillsamman. Materialet utvalsas därefter
till önskad tjocklek och formas genom
pressning. För varm f. bestrykes
metallföremålet med silveramalgam el. med en blandning
av finfördelat silver, salmiak, koksalt och
kvicksilverklorid samt upphettas, då
kvicksilvret och salterna förflyktigas. Kall f. utföres
så, att metallytan ingnides med en fuktig
blandning av silvernitrat, silverklorid, krita
och pottaska el. med silvernitrat och
kaliumcyanid, varvid ett tunt skikt av silver utfälles.
V å t f. sker genom kokning i en lösning a*
silverklorid, vinsten och koksalt. Vid g a 1 v
a-n i s k f. utfälles silver på föremålet ur ett
elektrolytiskt bad, bestående av silver- och
kaliumcyanid i vattenlösning. Föremål av
koppar och kopparlegeringar försilvras vanl. på
galvanisk väg. F. av glas utföres på sam
ma sätt som våt f. av metaller, d. v. s. genom
att silver utreduceras ur en silversaltlösning
under inverkan av organiska reduktionsmedel,
— 951 —
— 952 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
