FÖRSKOLÅLDERN ss. vinsyra, druvsocker el. dyl. Föremål av trä m. m. försilvras genom beläggning med bladsilver L5. Förskansning, äldre benämning på fältbefästning. Förskarp, den undre främsta delen av ett fartygs el. en båts undervattenskropp. Ett markerat f. erhålles genom att låta förskeppets spant bilda små vinklar med fartygets medel-plan. F. är fördelaktigt för ett fartygs mjuka långskeppsrörelser och av särskild betydelse för ett segelfartygs förmåga att ligga bi. T.Hrn. Förskepp, den del av ett fartyg, som är beläget för om halva längden i lastvattenlinjen. Förskiffring är den process, varigenom de kristallina skiffrarna under metamorfosen (omkristalliseringen) erhålla sin skiffrighet (parallellstruktur), framkallad av att tavelfor-miga el. långsträckta mineral intaga en parallell anordning. Den verksamma el. ordnande kraften är ett i jordskorpan ensidigt verkande tryck, vanl. i samband med bergskedjeveck-ning, ibland även förkastningsrörelser o. d. De under kristallisering varande mineralen tvingas därvid att växa ut i riktningen för minsta motståndet, d. v. s. vinkelrätt mot tryckriktningen. — Även eruptivbergarter, som äro fria från all metamorfos, ha stundom undergått en f.-process men i detta fall av primär art, ant. genom inverkan av ensidigt tryck under stelnandet (utkristalliseringen) el. på gr. av magmaströmningar, t. ex. längs kontaktytor, varigenom en parallellorientering hos mineralen uppkommit. Jfr Skiffrighet. G.Fn. Förskingring el. försnillning, jur., ett i Strafflagen, kap. 22, § 11, kriminaliserat för-mögenhetsbrott, bestående däri, att brottslingen rättsstridigt tillägnar sig el. förstör annan tillhörig lösegendom, som han har i sin besittning. Lösegendom, som utgör fungibla saker (se d.o.), myckenhetsgods, kan emellertid icke vara föremål för f. i teknisk mening, enär äganderätten till dylikt alltid följer besittningen, och således besittningshavare och ägare städse äro identiska. Penning-f. straffas av den anledningen icke efter Strafflagen 22:11, utan efter 22:14, ss. trolöshet mot huvudman (se d.o.), såvida icke plikt åvilat penningförskingraren att hålla de anförtrodda medlen skilda från sina egna, vilket alltid är fallet med ämbetsman (se Ämbetsmans förskingring) och mestadels brukar vara förhållandet vid s.k. konsignation (se d.o.). Under det att tjuvnad utgör angrepp å såväl främmande besittning som äganderätt, utgör f. angrepp endast å äganderätt. Av för utsättningen, att godset skall vara i brottslingens besittning, följer även, att rättsstridigt tillägnande av gods, som är utom besittning, faller utanför f. Sådant blir hittegodsdelikt (se d.o.). Vissa särsk. farliga f.-arter äro emellertid i vår rätt överförda till tjuvnad, näml, de i Strafflagen, kap. 20, § 3, mom. 1—4, behandlade fallen, att tjänare, depositarie, frak-tare el. hotellvärd tillägnar sig anförtrott gods. — Litt: E. H. Heimer, ”Om f.-brottet” (1926). ögd. Förskolor för blinda, en i Växjö för Götaland och en i Tomteboda vid Stockholm för Svealand och Norrland, mottaga blinda barn el. barn med nedsatt synförmåga i 7-årsåldern. Dessa skolor avse att bibringa eleverna ett kunskapsmått, motsvarande folkskolans 4 första årsklassers, varefter eleverna överflyttas till inst. å Tomteboda. Skolorna äro upprättade av staten, och omkostnaderna bestridas med statsmedel samt till en mindre del med bidrag från landstingen. G.Ek. Förskolåldern, perioden från födelsen t.o.m. 6:e året, har under de senaste decennierna varit föremål för omfattande forskning bland psykologer, barnläkare, pedagoger och nervläkare. Denna ålder uppvisar det utan all jämförelse snabbaste utvecklingstempot; därför att den kommer först, äga i denna ålder förvärvade skador benägenhet påverka hela den följ utvecklingen. I f. äro sjuklighet och dödlighet synnerligen stora; en avsevärd del av de kroppsliga lyten, som förekomma hos äldre, förvärvas då. Motståndskraften mot sjukdomar kan höjas, lytens uppkomst förhindras. Utvecklingen under denna ålder har i detalj studerats av bl.a. Gesell, Stern, Alfred Adler m.fl. (se Barnpsykologi). Medan f. i äldre kulturer länge saknat nödtorftigt rättsskydd (barns utsättande efter födelsen, särsk. den ena av tvillingar; barnoffer, barnslaveri och barnäktenskap), varav rester än i dag förekomma i Kina och Indien, har kristendomen avskaffat de flesta missbruk av alla slag, men åtm. i vissa religiösa riktningar medfört en betraktelse av barnanaturen som (genom arvsynd) belastad med synd och skuld, som, visserligen framgångsrikt bekämpad fr.o.m. Rousseau (se denne), väsentligen har bidragit att gestalta upp fostran i f. som disciplinär. Ur skoladministra-tiv synpunkt har barnet i f. i stor utsträckning försummats, till dess småbarnsskolor i Frankrike och England, barnträdgårdar (Kindergar-ten) samt Maria Montessoris Casa dei bambini och slutl. de engelska barnkammarskolorna från o. 1918 i England och U.S.A. uppstått, av vilka kindergarten särsk. tillvaratagit f:s självverksamhet (och därigenom kommit att bestämma tendensen i talrika skolreformatoriska uppslag i vårt tidevarv), medan barnkammarskolorna (med därtill knutna psykologiska kli — 953 — — 954 —