Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försilvring - Förskansning - Förskarp - Förskepp - Förskiffring - Förskingring el. försnillning - Förskolor för blinda - Förskolåldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSKOLÅLDERN
ss. vinsyra, druvsocker el. dyl. Föremål av
trä m. m. försilvras genom beläggning med
bladsilver L5.
Förskansning, äldre benämning på
fältbefästning.
Förskarp, den undre främsta delen av ett
fartygs el. en båts undervattenskropp. Ett
markerat f. erhålles genom att låta förskeppets
spant bilda små vinklar med fartygets
medel-plan. F. är fördelaktigt för ett fartygs mjuka
långskeppsrörelser och av särskild betydelse
för ett segelfartygs förmåga att ligga bi. T.Hrn.
Förskepp, den del av ett fartyg, som är
beläget för om halva längden i lastvattenlinjen.
Förskiffring är den process, varigenom de
kristallina skiffrarna under metamorfosen
(omkristalliseringen) erhålla sin skiffrighet
(parallellstruktur), framkallad av att
tavelfor-miga el. långsträckta mineral intaga en
parallell anordning. Den verksamma el. ordnande
kraften är ett i jordskorpan ensidigt
verkande tryck, vanl. i samband med
bergskedjeveck-ning, ibland även förkastningsrörelser o. d. De
under kristallisering varande mineralen
tvingas därvid att växa ut i riktningen för minsta
motståndet, d. v. s. vinkelrätt mot
tryckriktningen. — Även eruptivbergarter, som äro fria
från all metamorfos, ha stundom undergått en
f.-process men i detta fall av primär art,
ant. genom inverkan av ensidigt tryck under
stelnandet (utkristalliseringen) el. på gr. av
magmaströmningar, t. ex. längs kontaktytor,
varigenom en parallellorientering hos
mineralen uppkommit. Jfr Skiffrighet. G.Fn.
Förskingring el. försnillning, jur., ett
i Strafflagen, kap. 22, § 11, kriminaliserat
för-mögenhetsbrott, bestående däri, att brottslingen
rättsstridigt tillägnar sig el. förstör annan
tillhörig lösegendom, som han har i sin besittning.
Lösegendom, som utgör fungibla saker (se d.o.),
myckenhetsgods, kan emellertid icke vara
föremål för f. i teknisk mening, enär äganderätten
till dylikt alltid följer besittningen, och således
besittningshavare och ägare städse äro
identiska. Penning-f. straffas av den anledningen icke
efter Strafflagen 22:11, utan efter 22:14, ss.
trolöshet mot huvudman (se d.o.), såvida icke plikt
åvilat penningförskingraren att hålla de
anförtrodda medlen skilda från sina egna, vilket
alltid är fallet med ämbetsman (se
Ämbetsmans förskingring) och mestadels
brukar vara förhållandet vid s.k. konsignation
(se d.o.). Under det att tjuvnad utgör angrepp
å såväl främmande besittning som äganderätt,
utgör f. angrepp endast å äganderätt. Av för
utsättningen, att godset skall vara i
brottslingens besittning, följer även, att rättsstridigt
tillägnande av gods, som är utom besittning,
faller utanför f. Sådant blir hittegodsdelikt
(se d.o.). Vissa särsk. farliga f.-arter äro
emellertid i vår rätt överförda till tjuvnad, näml,
de i Strafflagen, kap. 20, § 3, mom. 1—4,
behandlade fallen, att tjänare, depositarie,
frak-tare el. hotellvärd tillägnar sig anförtrott gods.
— Litt: E. H. Heimer, ”Om f.-brottet” (1926).
ögd.
Förskolor för blinda, en i Växjö för
Götaland och en i Tomteboda vid Stockholm för
Svealand och Norrland, mottaga blinda barn
el. barn med nedsatt synförmåga i 7-årsåldern.
Dessa skolor avse att bibringa eleverna ett
kunskapsmått, motsvarande folkskolans 4
första årsklassers, varefter eleverna
överflyttas till inst. å Tomteboda. Skolorna äro
upprättade av staten, och omkostnaderna
bestridas med statsmedel samt till en mindre del
med bidrag från landstingen. G.Ek.
Förskolåldern, perioden från födelsen t.o.m.
6:e året, har under de senaste decennierna
varit föremål för omfattande forskning bland
psykologer, barnläkare, pedagoger och
nervläkare. Denna ålder uppvisar det utan all
jämförelse snabbaste utvecklingstempot; därför att
den kommer först, äga i denna ålder
förvärvade skador benägenhet påverka hela den följ
utvecklingen. I f. äro sjuklighet och dödlighet
synnerligen stora; en avsevärd del av de
kroppsliga lyten, som förekomma hos äldre,
förvärvas då. Motståndskraften mot sjukdomar
kan höjas, lytens uppkomst förhindras.
Utvecklingen under denna ålder har i detalj
studerats av bl.a. Gesell, Stern, Alfred Adler m.fl.
(se Barnpsykologi). Medan f. i äldre
kulturer länge saknat nödtorftigt rättsskydd (barns
utsättande efter födelsen, särsk. den ena av
tvillingar; barnoffer, barnslaveri och
barnäktenskap), varav rester än i dag förekomma i
Kina och Indien, har kristendomen avskaffat
de flesta missbruk av alla slag, men åtm. i
vissa religiösa riktningar medfört en betraktelse
av barnanaturen som (genom arvsynd)
belastad med synd och skuld, som, visserligen
framgångsrikt bekämpad fr.o.m. Rousseau (se
denne), väsentligen har bidragit att gestalta upp
fostran i f. som disciplinär. Ur
skoladministra-tiv synpunkt har barnet i f. i stor utsträckning
försummats, till dess småbarnsskolor i
Frankrike och England, barnträdgårdar
(Kindergar-ten) samt Maria Montessoris Casa dei bambini
och slutl. de engelska barnkammarskolorna
från o. 1918 i England och U.S.A. uppstått, av
vilka kindergarten särsk. tillvaratagit f:s
självverksamhet (och därigenom kommit att
bestämma tendensen i talrika skolreformatoriska
uppslag i vårt tidevarv), medan
barnkammarskolorna (med därtill knutna psykologiska
kli
— 953 —
— 954 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
