FÖRSVÄRANDE OMSTÄNDIGHETER skånska kav.-fördelningen. Däremot skulle ett särskilt flygvapen uppsättas, övningstiden vid inf. skulle vara 195 dagar. Avsikten att söka åstadkomma ett samlande förslag misslyckades, och alla partier, i viss utsträckning även högern, föreslog andra lösningar. 1925 antogs i stället den socialdemokratiska regeringens förslag, som nära anslöt sig till det frisinnade partiets förslag från 1924. Medan alla tidigare reformer gått ut på försvarets stärkande, innebär 1925 års försvarsord-ning ett väsentligt försvagande, som torde kunna uppskattas till % av förutvarande effektiv styrka. Arméfördelningarna minskades från 6 till 4 jämte en ny enhet, övre Norrlands trupper. 17 reg. el. kårer indrogos, och de kvarvarande försvagades betydligt. Samtliga värnpliktige skola ej som tidigare undergå vapenövning, utan blott de som uttagas till linjetjänst (o. % av årskontingenten). övriga tillhöra er-sättningsreserven, som i fredstid gör handräck-ningstjänst. övningstiden vid infanteriet bestämdes till 140 dagar (högre vid specialvapen samt för studenter och likställda). Även flottans och särsk. kustartilleriets personal minskades avsevärt. Bland positiva beslut märkes inrättandet av ett särskilt flygvapen. För att utreda flottans behov av ersättningsbyggnad tillsattes s.å. en kommitté, vars förslag ligger till grund för 1927 års beslut att 1928—33 bygga 1 hangarkryssare, 2 större jagare, 3 ubåtar m.m. Det socialdemokratiska partiet motsatte sig detta. Försvarsordningen 1925, som tillkommit genom vänsterpartiernas samverkan och enl. deras intentioner, har hastigt blivit utsatt för kritik även från upphovsmännens eget håll. Bl.a. har den icke medfört den avsevärda besparing, man räknat med. F. är alltjämt lika omstridd som tidigare. För att propagera för försvarets stärkande bildades redan 1925 ”Riksförbundet för Sveriges försvar”. Högerpartiet har fortfarit att verka för försvarets effektivitet inom 1925 års ram. Inom de frisinnade och socialdemokratiska partierna råder beträffande f. påtaglig splittring, i det mer el. mindre pacifistiska fraktioner bedriva livlig verksamhet för försvarsväsendets avskaffande utan hänsyn till huruvida övriga stater slå in på samma väg (”nationell avrustning”). F. i hela sin vidd är f.n. under utredning i ”1930 års försvarskom-mission”, ordf. P. A. Hansson. E.Ths. Försvarskommissionen 1918 tillsattes i dec. under den Edénska ministären med uppgift att utreda vissa begränsningar av de militära utgifterna. F. upphörde i samband med tillsättandet av Försvarsrevisionen 1919 (se d.o.). E.O.B. Försvarsministe'riet, i Finland motsvarigheten till det sv. Försvarsdep. Försvarsrevisionen 1919 tillsattes i nov. under den Edénska ministären med uppdrag att dels föreslå provisoriska förkortningar av de värnpliktigas, enl. 1914 års härordning fastställda, första tjänstgöringstid, dels upptaga hela försvarsfrågan till utredning, sedan genom frederna och tillkomsten av Nat. förb. de yttre förutsättningarna tagit klarare form. F. avlämnade sitt betänkande i mars 1923. E.O.B. Försvarsväsen. Härunder inbegripes vanl. samtliga anstalter, verk och organisationer m. m., avsedda för ett lands försvar. Ang. deras omfattning och beskaffenhet i olika länder se resp, länders namn. T.H-m. Försvarsväsendets bostadsnämnd, tillsatt 1921, handlägger och avgör frågor rörande tjänstebostäder för officerare och underofficerare samt likställda. E.O.B. Försvarsväsendets lönenämnd, tillsatt 1921, handlägger ärenden rörande officerares, underofficerares och likställdas löneförhållanden samt gör i detta hänseende erforderliga framställningar. E.O.B. Försvarsväsendets underbefälsförbund. 1918 bildades Sv. furirernas riksförbund, vars organ var ”Sv. furirförbundets tidn.”. 1925 ombildades förbundet till F., omfattande allt underbefäl vid armén, marinen och flygvapnet, och i samband därmed ändrades organets namn till ”Sv. underbefälstidn.”, vilken utkommer varje vecka. Till F. äro anslutna underbefälsföreningar vid olika reg. och kårer med tillsammans c:a 4,200 medl. (1930); tillgångarna äro uppdelade i garanti-, nödhjälps- och studiefonderna. F. har särsk. arbetat för civilanställ-ningsfrågans effektiva lösande. Förbundsstyrelsen har sitt säte i Stockholm. E.O.B. Försvårande omständigheter, jur., omständigheter, som enl. lagens anvisningar el. mening äro ägnade att vid domarens utmätning av straffet för ett brott förlägga sagda straff till en högre punkt på straffskalan, än i allm. är fallet vid bestraffandet av samma slag av brott. Exempel å f.o. erbjuder Strafflagen kap. 4, § 3: flera brottsliga handlingar utgöra forts, av ett och samma brott, samt kap. 14, § 36, mom. 1: dråp å skyldeman, maka m.fl. Det hör eljest till undantagen, att Strafflagen uttryckligen angiver, vilka omständigheter som vid straffmätningen böra tilläggas karaktär av försvårande, d.v.s. förskjuta istraffet uppåt. Att avgöra detta är i regel lagt i domarens fria skön, enär nämnda omständigheter äro så mångfaldiga och skiftande, att en uttömmande uppräkning i lag är omöjlig, varjämte en par — 981 — — 982 —