Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försäkringsteknik - Försäkringstidskrift, Nordisk - Försäkringsvetenskap - Försäkringsvillkor - Försäkringsvärde, Försäkringsägare - Försäkringsöverinspektören i Finland - Försänkning - Försättningslins - Försättningstecken - Försöksanstalt - Försöksarbete - Försöksdjur - Försöksgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSÄKRINGSTIDSKRIFT
tillämpning. Försäkringsbolag, som driver
livförsäkringsverksamhet, skall varje år inom viss
tid till Försäkringsinspektionen ingiva vissa av
aktuarien utförda försäkringstekniska
redogörelser. Understödsföreningar ha liknande
skyldighet en gång vart 5:e år, likaså sjukkassorna.
För behörighet att utföra ovannämnda
försäkringstekniska beräkningar och utredningar
(”utöva befattning ss. aktuarie vid
livförsäkringsbolag”) gälla särskilda av K. m:t föreskrivna
kompetensvillkor. Th.Dn.
Försäkringstidskrift, Nordisk, kvartalsvis
utkommande tidskr., fr. o. m. 1921 gemensamt
utg. av Den norske Forsikringsforening,
For-sikringsforeningen i Köbenhavn,
Försäkrings-föreningen i Finland samt Sv.
försäkringsför-eningen och Försäkringssällskapet i Göteborg.
F. utgör forts, av ”Försäkringsf öreningens
tidskr. Organ för Sv. försäkringsföreningen”,
som utkom 1878—1920. Som en förelöpare till
såväl sistn. tidskr. som försäkringstidskr.
”Gjal-larhornet” och ”Assurans” kan betraktas ”Sv.
försäkringstidn.”, som utkom 1873 och
redigerades av August Strindberg. Th.Dn.
Försäkringsvetenskap benämnes
sammanfattningen av de sidor av olika vetenskaper, som
avse försäkring. Livförsäkringen är den
för-säkringsgren, som framför de övriga bygger på
vetenskaplig grund: matematik, medicin,
statistik och juridik. Försäkringsmatematiken (se
d. o.), försäkringsmedicinen och
försäkrings-juridiken äro de delar av resp, vetenskaper,
som särsk. avse försäkring och
försäkrings-verksamhet. För försäkringsmatematikens
främjande verka bl. a. regelbundet
sammanträdande internationella aktuariekongresser —
så tidigare även inom försäkringsmedicinen —
samt ett flertal särskilda vetenskapliga tidskr.
Th.Dn.
Försäkringsvillkor, se Försäkring och
F örsäkringsavtal.
Försäkringsvärde, Försäkringsägare, se F ö r
säkring.
Försäkringsöverinspektören i Finland
utövar å statens vägnar den tillsyn över
försäkringsbolagen i Finland, som i Sverige
tillkommer Försäkringsinspektionen (se d. o.). Th.Dn.
Försänkning, uppgrundning, helt el delvis, av
viss farled för att göra den otrafikabel för
fartyg av större djupgående el. för att tvinga in
trafiken i viss kontrollerad ränna. F. utföres
ant. genom att fartyg lastade med sten el. dyl.
sänkas på önskad plats el. ock genom att
vattnet utfylles med sten el. sand till viss höjd.
Inloppen till Stockholm äro sålunda försänkta,
liksom även vissa inlopp till Karlskrona
ör-logshamn. H.S-k.
Försättningslins, se Försatslins.
Försättningstecken, mus., se Förtecken.
Försöksanstalt, se Centralanstalteu
för försöksväsendet på
jordbruksområdet och S k o g s
försök s a n s t a 1 t, Statens.
Försöksarbete, jur., det arbete (borrning,
schaktning m. m.), som inmutaren av en
mineralfyndighet enl. sv. gruvstadgan har att senast
8 mån. (el. inom Norrland 1 år) från
mutse-delns utfärdande och inom 100 m. avstånd från
mutpunkten anställa till fyndighetens
undersökning och blottande. E.K.
Försöksdjur kallas sådana djur, som
användas ss. studieobjekt inom de
experimentalbiolo-giska vetenskaperna. Talrika djurformer
brukas härvid, varvid olika arter väljas alltefter
det vetenskapliga problemets natur. För
cpera-tiva ingrepp (vivisektioner) användas
företrädesvis hund, katt, kanin, apa och groda, men
även t. o. m. encelliga former äro numera
tillgängliga för operationer, vilka ske under
mikroskopet. Inom bakteriologien användas
företrädesvis marsvin, råttor och möss och för
serologiska studier även större djur, framförallt
hästar. För näringsfysiologien ha den
svart-och-vita råttan och vita möss varit av
utomordentlig betydelse. Största delen av vår
kunskap om vitaminerna grundar sig på
uppföd-ningsförsök med dessa djur samt marsvin och
apor. För bestämmande av effektiviteten hos
läkemedel, vilkas styrka ej kan kontrolleras på
kemisk väg, användas i stor utsträckning råttor,
möss och grodor (biologisk standardisering).
Djurstallar för uppfödning av f. finnas numera
i de flesta tidsenliga fysiologiska, biokemiska
och experimentellt medicinska inst. I flera
länder, särsk. England och U. S. A., finnas
betydande avelscentra (”råttfarmar”), där f.
uppfödas efter modernaste näringsfysiologiska
principer. Huru värdefulla än de resultat äro, till
vilka vetenskapen genom experiment med f.
kommit, framstår dock ofta den nackdelen, att
resultaten ej alltid utan vidare kunna överföras
på människan och sålunda komma läkekonsten
tillgodo. De resultat, som erhållas genom
direkta iaktagelser på oss själva, äro alltid de
värdefullaste. Dylika försök anställa också
vetenskapsmännen på sig själva och sina
medhjälpare, i den mån de äro för hälsan ofarliga.
Wk.
Försöksgård, en lantgård, som drives som ett
fullst. jordbruk, men som är inriktad på
utförandet av sådana jordbruksförsök, som kräva
både fältmässiga förhållanden och ständig
tillsyn. Vid f. studeras sålunda problem rörande
dikning och bearbetning, kalkning och gödsling,
sådd och skörd m.m. F. äro alltså icke att
betrakta ss. mönsterjordbruk för erhållandet av
— 995
— 996 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
