FÖRSÄKRINGSTIDSKRIFT tillämpning. Försäkringsbolag, som driver livförsäkringsverksamhet, skall varje år inom viss tid till Försäkringsinspektionen ingiva vissa av aktuarien utförda försäkringstekniska redogörelser. Understödsföreningar ha liknande skyldighet en gång vart 5:e år, likaså sjukkassorna. För behörighet att utföra ovannämnda försäkringstekniska beräkningar och utredningar (”utöva befattning ss. aktuarie vid livförsäkringsbolag”) gälla särskilda av K. m:t föreskrivna kompetensvillkor. Th.Dn. Försäkringstidskrift, Nordisk, kvartalsvis utkommande tidskr., fr. o. m. 1921 gemensamt utg. av Den norske Forsikringsforening, For-sikringsforeningen i Köbenhavn, Försäkrings-föreningen i Finland samt Sv. försäkringsför-eningen och Försäkringssällskapet i Göteborg. F. utgör forts, av ”Försäkringsf öreningens tidskr. Organ för Sv. försäkringsföreningen”, som utkom 1878—1920. Som en förelöpare till såväl sistn. tidskr. som försäkringstidskr. ”Gjal-larhornet” och ”Assurans” kan betraktas ”Sv. försäkringstidn.”, som utkom 1873 och redigerades av August Strindberg. Th.Dn. Försäkringsvetenskap benämnes sammanfattningen av de sidor av olika vetenskaper, som avse försäkring. Livförsäkringen är den för-säkringsgren, som framför de övriga bygger på vetenskaplig grund: matematik, medicin, statistik och juridik. Försäkringsmatematiken (se d. o.), försäkringsmedicinen och försäkrings-juridiken äro de delar av resp, vetenskaper, som särsk. avse försäkring och försäkrings-verksamhet. För försäkringsmatematikens främjande verka bl. a. regelbundet sammanträdande internationella aktuariekongresser — så tidigare även inom försäkringsmedicinen — samt ett flertal särskilda vetenskapliga tidskr. Th.Dn. Försäkringsvillkor, se Försäkring och F örsäkringsavtal. Försäkringsvärde, Försäkringsägare, se F ö r säkring. Försäkringsöverinspektören i Finland utövar å statens vägnar den tillsyn över försäkringsbolagen i Finland, som i Sverige tillkommer Försäkringsinspektionen (se d. o.). Th.Dn. Försänkning, uppgrundning, helt el delvis, av viss farled för att göra den otrafikabel för fartyg av större djupgående el. för att tvinga in trafiken i viss kontrollerad ränna. F. utföres ant. genom att fartyg lastade med sten el. dyl. sänkas på önskad plats el. ock genom att vattnet utfylles med sten el. sand till viss höjd. Inloppen till Stockholm äro sålunda försänkta, liksom även vissa inlopp till Karlskrona ör-logshamn. H.S-k. Försättningslins, se Försatslins. Försättningstecken, mus., se Förtecken. Försöksanstalt, se Centralanstalteu för försöksväsendet på jordbruksområdet och S k o g s försök s a n s t a 1 t, Statens. Försöksarbete, jur., det arbete (borrning, schaktning m. m.), som inmutaren av en mineralfyndighet enl. sv. gruvstadgan har att senast 8 mån. (el. inom Norrland 1 år) från mutse-delns utfärdande och inom 100 m. avstånd från mutpunkten anställa till fyndighetens undersökning och blottande. E.K. Försöksdjur kallas sådana djur, som användas ss. studieobjekt inom de experimentalbiolo-giska vetenskaperna. Talrika djurformer brukas härvid, varvid olika arter väljas alltefter det vetenskapliga problemets natur. För cpera-tiva ingrepp (vivisektioner) användas företrädesvis hund, katt, kanin, apa och groda, men även t. o. m. encelliga former äro numera tillgängliga för operationer, vilka ske under mikroskopet. Inom bakteriologien användas företrädesvis marsvin, råttor och möss och för serologiska studier även större djur, framförallt hästar. För näringsfysiologien ha den svart-och-vita råttan och vita möss varit av utomordentlig betydelse. Största delen av vår kunskap om vitaminerna grundar sig på uppföd-ningsförsök med dessa djur samt marsvin och apor. För bestämmande av effektiviteten hos läkemedel, vilkas styrka ej kan kontrolleras på kemisk väg, användas i stor utsträckning råttor, möss och grodor (biologisk standardisering). Djurstallar för uppfödning av f. finnas numera i de flesta tidsenliga fysiologiska, biokemiska och experimentellt medicinska inst. I flera länder, särsk. England och U. S. A., finnas betydande avelscentra (”råttfarmar”), där f. uppfödas efter modernaste näringsfysiologiska principer. Huru värdefulla än de resultat äro, till vilka vetenskapen genom experiment med f. kommit, framstår dock ofta den nackdelen, att resultaten ej alltid utan vidare kunna överföras på människan och sålunda komma läkekonsten tillgodo. De resultat, som erhållas genom direkta iaktagelser på oss själva, äro alltid de värdefullaste. Dylika försök anställa också vetenskapsmännen på sig själva och sina medhjälpare, i den mån de äro för hälsan ofarliga. Wk. Försöksgård, en lantgård, som drives som ett fullst. jordbruk, men som är inriktad på utförandet av sådana jordbruksförsök, som kräva både fältmässiga förhållanden och ständig tillsyn. Vid f. studeras sålunda problem rörande dikning och bearbetning, kalkning och gödsling, sådd och skörd m.m. F. äro alltså icke att betrakta ss. mönsterjordbruk för erhållandet av — 995 — 996 —