FÖRTENNING f. de kors el. b efter klaven i varje notrads början, som angiva tonarten. I motsats till dessa väsentliga f. kallas de inom stycket förekommande tillfälliga f. även f ö r-sättningstecken (accidentaler). — F. kallas även de siffror och tecken, som ange taktarten. F.S-l. Förtenning, beläggning av ytan å metallföremål med tenn som skydd mot röstning och, vid kärl för förvaring och beredning av födoämnen, till förhindrande av att dessa förorenas genom upplösning av metallen. Kokkärl o. d. av koppar och mässing m. m. förtennas invändigt genom ingnidning av smält tenn med en blånsudd på det upphettade föremålet. Som flussmedel användes salmiakpulver. Vid f. i större skala neddoppas föremålen i ett bad av smält tenn, på samma sätt som sker vid för-zinkning (se d. o.). Efter f. rengöres ytan i pulsmaskin med sågspån, kalk, gips el. kli. Denna metod har sin viktigaste användning vid tillverkning av förtenni plåt för konservindustrien. Smärre föremål av mässing, ss. knappnålar, urkedjor o. d. förtennas genom s. k. vitkokning. Föremålen nedsänkas därvid i en kokhet lösning av vinsten, alun och koksalt med tillsats av metalliskt tenn i finfördelad form. Genom elektrolytisk växelverkan utlöses zink ur mässingen, samtidigt som tenn utfälles på densamma. F. kan vidare utföras på elektrolytisk väg och enl. metallsprutningsförfarandet (se F örzinkning). I.S. Förtida arv. Vad arvlåtaren i livstiden givit bröstarvinge räknas enl. sv. rätt som i förtid uppburet arv efter givaren och avräknas vid arvskifte å mottagarens arvslott, om ej annat av givaren föreskrivits el. får anses åsyftat. Är mottagaren annan arvinge, skall i regel f. a. ej anses föreligga. Som f. a. räknas ej kostnader å barns uppehälle och utbildning enl. föräldrarnas underhållsskyldighet, ej heller sedvanliga skänker, vilkas värde ej står i missförhållande till givarens villkor, överstiger det mottagna f. a. arvingens arvslott, är arvingen icke pliktig återbära skillnaden. F. a. är underkastat gåvoskatt, om värdet överstiger 3,000 kr. från samme givare under 2 år, men skall, om 2 år förflutit från gåvotillfället, icke upptagas i bouppteckning efter givaren. F. a. skall näml, icke återbäras, endast beräknas vid skifte. I 1928 års arvslag benämnes f. a. förskott å arv. — Ett närbesläktat uråldrigt rättsinst. är h e m-följd (se d. o.). E.K. Förtidsbörd, se Foster och Förlossning. Förtidspensionering [-papjo-], se Pension. Förtimring, bergstekn., se F ö r b yg g n a d. Förtoning, vanl. på ganska stort avstånd från en kuststräcka gjord avbildning av denna, avsedd att vara navigatören till ledning vid ”ortbestämning” och särsk. vid ”angöring” d. v. s. då han med sitt fartyg skall ingå i skärgården el. i hamn. F. med därtill hörande uppgifter förekomma i de s. k. seglingsbeskriv-ningarna (t. ex. ”Sv. lots”) och även i en del utländska sjökort. E.Hg. Förtorvning kallas den ofullständiga sönder-delning av växtrester, vilken leder till bildningen av torvjordarter. Den har dels karaktären av en genom organismer av olika slag (bakterier, svampar m.m.) förmedlad ofullständig förbränning (oxidation) av den organiska substansen, dels av en långsamt skeende omvandling utan medverkan av luftens syre. Vid denna sistn. process bildas gasformiga och flytande kolväten, vilka stundom framtränga ur torvmarker-na. Vid jämförelsevis riklig syretillgång bli växtresterna väl sönderdelade, vid svag syretillförsel kunna de bevaras utan nämnvärda förändringar av den organiska strukturen. F. kallas i allm. humifiering, och alllefter torvens grad av sönderdelning talar man om olika humifieringsgrader. Ordet förmultning användes också ehuru ej fullt riktigt ss. synonym för humifieringen. O-d. Förtrav, bevakningsavd., bestående av kav., vilken avdelas inom avantgarde (se d. o.), när tillgången på kav. det medgiver. F. framgår ansatsvis framför den främsta inf.-bevakningen samt utför spaning, beslöjning och terrängundersökning. E.O.B. Förtroenderåd är det i Sverige hävdvunna namnet på ett riksdagspartis styrelse. Av nuv. riksdagspartier ledas alla utom det liberala av f. Antalet ledamöter växlar mellan högst 14 (med suppleanter 17) samt lägst 3. F. finnas även inom riksorganisationerna Bondeförbundet, Sveriges liberala parti samt Frisinnade landsföreningen. Det jämförelsevis manstarka f. utgör i detta fall ett mellanting mellan styrelse och representantförsamling; det sammanträder sällan, dock minst en gång årl., och de eg. styrelsevärven omhänderhavas av mindre arbetsutskott, resp, verkställande utskott. E.Ths. Förtroendesyssla, förtroendeämbete, se Förtroendeämbetsman. Förtroendeämbetsmän, den sedvanliga benämningen på de sv. ämbetsmän, vilka enl. R. F. § 35 kunna entledigas el. förflyttas från sina ämbeten, närhelst K. m:t ”prövar rikets tjänst det fordra”, d. v. s. efter K. m:ts gott-finnande. I motsats till vad som är förhållandet med övriga ämbetsmän äro således f. a m o-vibla (se d. o.) el. avsättliga (jfr In- — 999 — - 1000 —