Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förtecken - Förtenning - Förtida arv - Förtidsbörd - Förtidspensionering - Förtimring - Förtoning - Förtorvning - Förtrav - Förtroenderåd - Förtroendesyssla, förtroendeämbete - Förtroendeämbetsmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRTENNING
f. de kors el. b efter klaven i varje notrads
början, som angiva tonarten. I motsats till
dessa väsentliga f. kallas de inom stycket
förekommande tillfälliga f. även f ö
r-sättningstecken (accidentaler). — F.
kallas även de siffror och tecken, som ange
taktarten. F.S-l.
Förtenning, beläggning av ytan å
metallföremål med tenn som skydd mot röstning och,
vid kärl för förvaring och beredning av
födoämnen, till förhindrande av att dessa förorenas
genom upplösning av metallen. Kokkärl o. d.
av koppar och mässing m. m. förtennas
invändigt genom ingnidning av smält tenn med en
blånsudd på det upphettade föremålet. Som
flussmedel användes salmiakpulver. Vid f. i
större skala neddoppas föremålen i ett bad av
smält tenn, på samma sätt som sker vid
för-zinkning (se d. o.). Efter f. rengöres ytan i
pulsmaskin med sågspån, kalk, gips el. kli.
Denna metod har sin viktigaste användning vid
tillverkning av förtenni plåt för
konservindustrien. Smärre föremål av mässing, ss. knappnålar,
urkedjor o. d. förtennas genom s. k. vitkokning.
Föremålen nedsänkas därvid i en kokhet
lösning av vinsten, alun och koksalt med tillsats
av metalliskt tenn i finfördelad form. Genom
elektrolytisk växelverkan utlöses zink ur
mässingen, samtidigt som tenn utfälles på
densamma. F. kan vidare utföras på elektrolytisk
väg och enl. metallsprutningsförfarandet (se
F örzinkning). I.S.
Förtida arv. Vad arvlåtaren i livstiden givit
bröstarvinge räknas enl. sv. rätt som i förtid
uppburet arv efter givaren och avräknas vid
arvskifte å mottagarens arvslott, om ej annat
av givaren föreskrivits el. får anses åsyftat. Är
mottagaren annan arvinge, skall i regel f. a.
ej anses föreligga. Som f. a. räknas ej kostnader
å barns uppehälle och utbildning enl.
föräldrarnas underhållsskyldighet, ej heller sedvanliga
skänker, vilkas värde ej står i missförhållande
till givarens villkor, överstiger det mottagna
f. a. arvingens arvslott, är arvingen icke
pliktig återbära skillnaden. F. a. är underkastat
gåvoskatt, om värdet överstiger 3,000 kr. från
samme givare under 2 år, men skall, om 2 år
förflutit från gåvotillfället, icke upptagas i
bouppteckning efter givaren. F. a. skall näml,
icke återbäras, endast beräknas vid skifte. I
1928 års arvslag benämnes f. a. förskott å arv.
— Ett närbesläktat uråldrigt rättsinst. är h e
m-följd (se d. o.). E.K.
Förtidsbörd, se Foster och
Förlossning.
Förtidspensionering [-papjo-], se
Pension.
Förtimring, bergstekn., se F ö r b yg g n a d.
Förtoning, vanl. på ganska stort avstånd
från en kuststräcka gjord avbildning av denna,
avsedd att vara navigatören till ledning vid
”ortbestämning” och särsk. vid ”angöring”
d. v. s. då han med sitt fartyg skall ingå i
skärgården el. i hamn. F. med därtill hörande
uppgifter förekomma i de s. k.
seglingsbeskriv-ningarna (t. ex. ”Sv. lots”) och även i en del
utländska sjökort. E.Hg.
Förtorvning kallas den ofullständiga
sönder-delning av växtrester, vilken leder till bildningen
av torvjordarter. Den har dels karaktären av
en genom organismer av olika slag (bakterier,
svampar m.m.) förmedlad ofullständig
förbränning (oxidation) av den organiska substansen,
dels av en långsamt skeende omvandling utan
medverkan av luftens syre. Vid denna sistn.
process bildas gasformiga och flytande
kolväten, vilka stundom framtränga ur
torvmarker-na. Vid jämförelsevis riklig syretillgång bli
växtresterna väl sönderdelade, vid svag
syretillförsel kunna de bevaras utan nämnvärda
förändringar av den organiska strukturen. F.
kallas i allm. humifiering, och alllefter
torvens grad av sönderdelning talar man om
olika humifieringsgrader. Ordet förmultning
användes också ehuru ej fullt riktigt ss.
synonym för humifieringen. O-d.
Förtrav, bevakningsavd., bestående av kav.,
vilken avdelas inom avantgarde (se d. o.), när
tillgången på kav. det medgiver. F. framgår
ansatsvis framför den främsta inf.-bevakningen
samt utför spaning, beslöjning och
terrängundersökning. E.O.B.
Förtroenderåd är det i Sverige hävdvunna
namnet på ett riksdagspartis styrelse. Av nuv.
riksdagspartier ledas alla utom det liberala av
f. Antalet ledamöter växlar mellan högst 14
(med suppleanter 17) samt lägst 3. F. finnas
även inom riksorganisationerna
Bondeförbundet, Sveriges liberala parti samt Frisinnade
landsföreningen. Det jämförelsevis manstarka
f. utgör i detta fall ett mellanting mellan
styrelse och representantförsamling; det
sammanträder sällan, dock minst en gång årl., och de
eg. styrelsevärven omhänderhavas av mindre
arbetsutskott, resp, verkställande utskott. E.Ths.
Förtroendesyssla, förtroendeämbete,
se Förtroendeämbetsman.
Förtroendeämbetsmän, den sedvanliga
benämningen på de sv. ämbetsmän, vilka enl.
R. F. § 35 kunna entledigas el. förflyttas från
sina ämbeten, närhelst K. m:t ”prövar rikets
tjänst det fordra”, d. v. s. efter K. m:ts
gott-finnande. I motsats till vad som är
förhållandet med övriga ämbetsmän äro således f. a m
o-vibla (se d. o.) el. avsättliga (jfr In-
— 999 —
- 1000 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
