Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förtroendeämbetsmän - Förtrupp - Förtvålning - Förtändning - Förtöja - Förundersökning för villkorlig straffdom - Förutbestämmelse - Förvaltare - Förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRVALTNING
amovibel, Oavsättlig och
Ämbetsman), detta ss. naturlig följd därav, att deras
ämbeten, förtroendesysslorna, stå i
närmaste sammanhang med och beroende av
K. m:ts egen verksamhet ss. statsförvaltningens
huvud. Vid fastställandet av vilka ämbetsmän,
som äro att räkna till f., har ovannämnda
grundlagsstadgande följt
uppräkningsprinci-pen. Uppräkningen ansluter sig därvid till
statsförvaltningens organisation vid tiden för
lagrummets tillkomst och företer därför med
hänsyn till de förändringar, som senare ägt
rum, åtskilliga inkonsekvenser. Ett flertal med
de uppräknade helt likställda ämbetsmän, av
vilka åtskilliga på gr. av särskilda
bestämmelser även äro underkastade förflyttning el.
entledigande, kunna således trots detta icke
räknas till f. i grundlagens mening. De i R. F.
§ 35 angivna f. äro följ.: statsråden,
justitie-kanslern, expeditionscheferna i statsdep., hela
den till Utrikesdep. och dess
förvaltningsområde hörande personalen, cheferna för
kollegierna, varmed — i den historiskt betingade
betydelse, som R. F. med detta begrepp åsyftar
—• avses Kammarkollegium, Statskontoret och
Kommerskollegium (varemot chefen för
Kammarrätten ss. varande domare är oavsättlig),
cheferna för i kollegiernas ställe inrättade
ämbetsverk, varmed avses Arméförvaltniugen
(dess dep. och sjukvårdsstyrelse) och
Marinförvaltningen (efterträdare till de forna
Krigskollegium och Förvaltningen av sjöärendena),
cheferna för Generalpoststyrelsen,
Telegrafstyrelsen, Järnvägsstyrelsen,
Generaltullstyrelsen, Domänstyrelsen, Lantmäteristyrelsen och
Lotsstyrelsen, överståthållaren,
underståthållaren och polismästaren i Stockholm,
landshövdingarna, fältmarskalkar, generaler och
amiraler av alla grader, kommendanter i
fästningarna, Generalstabens officerare,
regementscheferna och cheferna för alla övriga ”särsk. för sig
bestående militära kårer el. bataljoner” samt
chefen för Sjökarteverket. E.Spr.
Förtrupp, bevakningsavd. bestående av
hu-vudsakl. inf. jämte ingenjörtrupp, stundom
även fältart.-avd., vilken avdelas inom
avantgarde (se d. o.). F. marscherar 1 till 2 km.
framför avantgardets huvudstyrka, tryggar
densamma, iståndsätter marschvägen samt stödjer
förtraven, där sådan finnes. F. avdelar
spets i marschriktningen samt s i d o d
e-tachement. E.O.B.
Förtvålning kallas hydrolys (se d. o.) av
estrar och nitriler genom inverkan av syror och
baser. Namnet har uppkommit därigenom att
tvål erhålles som produkt vid sönderdelning
med natronlut av i naturen förekommande
fettämnen, glycerinestrar av högmolekylära
fettsyror. I senare fallet kallas f. även för
s a p o n i f i k a t i o n. Lj.
Förtändning, se Baktändning.
Förtöja, att fastgöra ett fartyg vid land
(kaj), dykdalb el. boj. Förtöjning kallas
de tåg el. kättingar, varmed ett fartyg ligger
förtöjt. Ankra och f. är att fälla ett el. två
ankaren och därefter fastgöra akterstäven vid
land. H.S-k.
Förundersökning för villkorlig
straffdom innebär utredning om för
brott häktad el. tilltalad persons karaktär och
personliga förhållanden i övrigt samt huruvida
skälig anledning finnes att antaga, att han skall
låta sig rätta utan undergående av straff.
Förundersökare förordnas av domstol och bör, för
fullgörande av sitt uppdrag, träda i personlig
förbindelse med den tilltalade, hans hem,
anhöriga och arbetsgivare. Kostnad för f. utgår
av statsmedel. E.S-n.
Förutbestämmelse, se Predestination.
Förvaltare, utövare av förvaltning (se d.o.).
Jfr även Konkursförvaltare.
Förvaltning jur., en inom såväl den privata
som den offentliga rätten flitigt använd
benämning på en mängd sinsemellan mycket
olikartade företeelser. Uttrycket har fått en så
skiftande användning, att något fullt entydigt
allmänt f.-begrepp knappast torde kunna
uppställas. Måhända kunde f. karakteriseras ss. en
rättsenliga och planmässiga handlingar,
beräk-temåls vinnande. Emellertid är denna
definition otvivelaktigt för vid. — När uttrycket
förekommer inom privatlivets och privaträttens
förhållanden, har det dock en bestämdare
innebörd. Det syftemål, på vars vinnande den
rättsenliga, planmäsiga verksamheten riktar sig, är
här alltid ekonomiskt, och f. blir alltså en rad
rättsenlig, planmässig verksamhet för vissa
syf-nade på uppnåendet av ett el. flera ekonomiska
ändamål. Inom den offentliga rätten är
förhållandet helt annorlunda. Endast undantagsvis
är den offentliga f.-verksamhetens slutsyften
rent ekonomiska. Utom den självklara
uppgiften att bereda medborgarna trygghet mot yttre
fiender har man under tidigare kulturskeden
blott velat tilldela staten uppgiften att
upprätthålla och vidaregestalta rättsordningen. I
övriga livsförhållanden må medborgarna sköta sig
Själva utan statens hjälp. En så organiserad
stat, vars enda upgift är att upprätthålla den
yttre och inre friden benämnes en (ren)
rättsstat. Längre fram i tiden utvidgas statens
verksamhet att omfatta främjandet av en mängd
andra syften utöver de nämnda. Staten sörjer
för ungdomens fostran och utbildning, för
näringslivets och kommunikationsväsendets
utveckling, för fattigvård, hälsovård, arbetar-
— 1001 —
— 1002 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
