Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förvisning - Förvittring, vittring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRVITTRING
seminarier. — Ang. f. från högre läroanstalt
finnas bestämmelser i kungl. stadga 18/i2 1908
ang. den disciplinära myndigheten över de
studerande vid rikets univ. och Karolinska
medi-ko-kirurgiska inst. samt kungl. stadga % 1921
ang. den disciplinära myndigheten över de
studerande vid Tekniska högsk. Organet för den
disciplinära myndighetens utövning: vid univ.
mindre konsistoriet, vid Karolinska inst. och
Tekniska högsk. kollegienämnden, kan, för
vissa i nämnda författningar närmare angivna
fall, döma studerande till f. från läroanstalten
för viss tid el. för alltid. Beslutet skail
underställas prövning av kanslern för rikets univ.,
resp. Tekniska högsk:s styrelse. Den dömde
kan anföra besvär över mindre konsistoriets,
resp, kollegienämndens beslut hos kanslern,
resp. Tekniska högsk :s styrelse, och över
avgörandet i denna instans kan vardera parten,
d.v.s. disciplinorganet och den dömde, anföra
besvär hos K. m:t i Ecklesiastikdep. F. för
alltid får ej ådömas någon, utan att han av
domstol dömts till påföljd, varom i 2 kap. 19 §
Strafflagen förmäles, el. han, ehuru varnad
och tillrättavisad, i sitt leverne gjort sig känd
för så osedligt föredöme el. så skadlig
inverkan på andra, att det för god ordnings
upprätthållande prövas nödigt att fullst. skilja
honom från läroanstalten. Liknande bestäm
melser gälla för Stockholms och Göteborgs
högsk. ögd.
Förvittring, v i 11 r i n g, är bergarters (och
jordarters) genom klimatets inverkan
framkallade kemiska och mekaniska sönderdelning och
omvandling. Den försiggår inom en närmast
markytan belägen zon av växlande djup, den
s. k. viltringszonen, som genom avvikande färg
brukar skilja sig från det oförvittrade
underlaget. F. är av två slag, mekanisk och kemisk,
oftast dock intimt samverkande. Den
mekaniska f., som blott är en uppluckrings- och
sönderbrytningsprocess, förlöper även efter två
linjer: frostsprängning och solsprängning, och
sker snabbast i sprickrika bergarter.
Frostsprängningens klimatiska förutsättningar
är temp.-växlingar omkr. fryspunkten, då det i
bergarternas otaliga sprickor och
förklyftnings-plan (se F ö r k 1 y f t n i n g) cirkulerande
ne-derbördsvattnet växelvis övergår till is med
relativt större volym än vattnet. På så sätt vidgas
sprickorna och orsakas bergmassans gradvisa
söndersprängning. Frostsprängningen tillhör
därför de polära och kalla tempererade
zonerna samt högfjällsområden, där den ofta är
så gott som ensamrådande. Mäktiga
anhopningar av skarpkantiga block, stenskärvor, grus
och sand utgöra vittringsprodukterna. Där de
genom vatten- el. vindtransport och jordflytning
bortskaffas, fortskrider processen snabbt mot
djupet och orsakar bergens nedbrytning. —
Solsprängningen betingas av ömsevis
stark uppvärmning (instrålning) om dagarna
och avkylning (utstrålning) om nätterna el. m.
a.o. temp.-växlingar (utan tillhjälp av isens
sprängverkan), vilket medför omväxlande
utvidgning och sammandragning hos ytlagren
(men däremot ej hos deras underlag) med
åtföljande sprickbildning och söndergrusning.
Solsprängningen är därför starkast i de
vege-tationslösa ökentrakterna, där temp.-skillnaden
kan uppgå ända till 70° C. om dygnet. Mörka,
värmeabsorberande bergarter angripas mer än
ljusa. Även i detta fall blir resultatet bergens
sönderfallande till block-, grus- och sandmassor,
varav de finare produkterna omhändertagas av
vinderosionen, kvarlämnande en stenöken (se
öken). Solsprängningen är i Fennoskandia
obetydlig. — Den kemiska f. bestämmes till
sin art av klimatets beskaffenhet, till sin
hastighet av bl. a. bergarternas kemiska
sammansättning och deras grad av sprickighet och
mekanisk f. Mörka, s. k. basiska
eruplivbergar-ter undergå vanl. lättare kemisk f. än ljusa,
ki-selsyrerika. Länge ansågs kaolinbildning som
det normala och dominerande i den kemiska
f.-processen. De huvudsaki. av kvarts och silikat
av kalium, natrium, kalcium, magnesium, järn
och aluminium bestående vanliga bergarterna
sönderdelas av cirkulerande kolsyrehalligt
vatten till motsvarande karbonat jämte en del
lös-lig kiselsyra, vilket allt löses och bortföres.
Kvar stanna blott de kemiskt opåverkade
kvartskornen i form av sand samt därjämte
allt aluminium, som övergått till olösliga
kolloi-dala lersubstanser (aluminiumsilikater) av
växlande sammansättning, bl.a. kaolin, och som
utgöra en väsentlig beståndsdel i lerorna. Förr el.
Solsprängning i granit, s.v. Texas, U.S.A.
— 1007 —
— 1008 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
