Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förvittring, vittring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRVITTRING
Förvittrad jämshögsgranit. Jämshög, Blekinge.
J. Carlsson foto.
senare komma dessa huvudprodukter av f. till
avsättning i hav och sjöar, kvartskornen som
sand, lersubstanserna som lera samt karbonaten
(mest kalciumkarbonat) som kalkslam, vilka
sedermera vid hårdnandet övergå till de tre
huvudgrupperna av sedimentära bergarter:
sandsten, lersten och kalksten (se
Sedimentära bergarter). — Den senare tidens
intensiva forskningar i markläran (se d. o.) visar,
att den kemiska f. är en svårutredd och under
olika klimatförhållanden till sin natur starkt
växlande process. De vanliga bergartsmineralen
äro i rent vatten olösliga, men det i
vittrings-zonen cirkulerande vattnet har från luften
upptagit syre, koldioxid, amoniumnitrit (4—5
gånger mer i tropikerna än i tempererade zoner)
och nitrater m. m. samt vid sin passage genom
ytlagret med dess växttäcke ofta ytterligare
koldioxid, humussyror o. a. organiska syror av
reducerande natur. Den kemiska f. i varma
regioner blir i stort sett en oxidationsprocess med
av järn- och manganoxid mörkt rödfärgade
vittringsprodukter, ss. t. ex. laterit (se d. o.),
i tempererade zoner däremot mer en
reduk-tionsprocess med överföring av trevärdiga
järnföreningar till mer vattenlösliga tvåvärdiga, som
utlakas och förläna vittringsprodukterna ljusa
färger. I kalla zoner är den kemiska
f.-pro-cessen, bl. a. på gr. av frånvaro av nämnvärt
växttäcke, utan betydelse. Ofta bestämmande
för det kemiska vitlringsförloppet blir den
hastighet, varmed det avdöda växtavfallet på
markytan oxideras och därmed försvinner. Detta
åter beror av storleksförhållandet mellan temp.
och nederbörd. I kalltempererade regioner, ss.
n. halvklotets stora barrskogsbälte, dit
Fenno-skandia räknas, och särsk. i de n. och fuktiga
delarna försiggår denna oxidation blott
långsamt, bl. a. på gr. av för liten avdunstning och
därav beroende dålig genomluftning av
mat-jordslagret, som tillväxer genom mer el.
min
dre oförmultnat växtavfall (se F ö r n a och H
u-m u s) och inverkar reducerande på
underliggande mineraljord och bergarter (se P o d
sol-v i 11 r i n g). I heta och varmtempererade
trakter däremot är temp. i allm. tillräcklig i
förhållande till nederbörden för en snabbare
oxidation av växtavfallet genom luftens syre,
varför vittringsförlopp av nyss anförd natur där
äro sällsynta. — Inom större delen av jordytan
är nederbörden större än avdunstningen. Härav
alstras en nedåtgående vatleninfiltralion med
utlakning av sallerna i vittringszonens ytlager.
Motsatsen äger rum i torra och varma trakter
med större avdunstning, där genom kapillär
uppsugning en uppåtstigande strömning bildas
med utfällning och anrikning vid markytan av
salter från vittringszonens undre del.
Berghällar och block äro därför i ökentrakter gärna
belagda med en saltkrusta men i det inre ihåliga
el. porösa genom urlakning. En enkel f.-form
är utlösning och bortföring av sådana i vatten
lättlösliga mineral och bergarter som gips och
stensalt, vilka därför blott kunna bestå i
regnfattiga trakter el. under ett skyddande täcke av
ej vattengenomsläppliga lager, t. ex. lersten.
Även karbonatbergarter utlösas raskt av
kolsy-rehaltigt rinnande vatten, ofta under bildning
av grottor och underjordiska flodlopp, mindre
vanliga dock i vårt land. Undermineringen leder
lätt till ovanliggande lagers instörtande med
bildning av doliner och karstlandskap (se
Kar st). — Kännedomen om de nutida för
varje klimattyp karakteristiska
vittringsföre-teelserna gör möjligt att bedöma klimatet under
gångna geologiska tider med tillhjälp av den
under varje sedimentformation, som ju betyder
en transgression över en forntida landyta,
befintliga fossila vittringszonen och dess
beskaffenhet. — Genom nedisningen bortskaffades
från Fennoskandia de massor av lösa
vittringsprodukter, som tidigare sannolikt täckte
berg
— 1009 —
— 1010 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
