Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gabelsberger, Franz Xaver - Gabès - Gabli - Gabillon, Ludwig - Gabinius, ätt - Gabirol, Salomo - Gablenz, Ludwig Karl Wilhelm von - Gablonz an der Neisse - Gabon, Gabun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GABON
i ”Anleitung zur deutschen Rede-Zeichen-Kunst”
(nytr. 1904; därtill ”Stenographische
Lesebiblio-thek”, 1838; nytr.
1904); vissa
förbättringar till systemet
framlades 1843 i
”Neue
Vervollkom-menungen in der
deutschen Rede-zeich
enkunst” (nytr. 1904).
Om systemet se S
tett o g r a f i. G. erhöll
1829 sin regerings
uppdrag att utbilda
debattstenografer och
blev 1840 chef för
bajerska riksdagens stenografbyrå. — Sedan
1902 finnes i München ett G.-museum, och
talrika föreningar av anhängare till G. existera
såväl i Tyskland som annorstädes. — Litt: J.
Alteneder, ”F. X. G.” (1902); R. Dowerg,
”Ent-wickelungsgeschichte des Gabelsbergerschen
Systems” (1915). W.N.
Gabès [-bä’s], huvudort i prov. Arad,
Tunisien, vid Gabèsviken (Lilla Syrten); 15,119 inv.
Gabès.
(1926 ). Ändstation på järnvägen Sfax—G.;
fransk garnison. Handel med dadlar,
esparto-gräs, ull, olja, säd, hudar m.m. H.Bm.
Ga’bii, fornlatinsk stad på en tuffklippa på
kampagnan ö. om Rom. invid den nu torrlagda
kratersjön Lago di Castigliano. Viktiga fynd
från tidig järnålder. Staden var berömd och
självständig under den romerska konungatiden.
Senare övergavs den och ersattes av en
obetydlig köping nedom stadsklippan. Från denna
härrör en kvarstående stor tempelruin. G:s
stadsklippa var under årh. omkr. Kr. f. ett av
de viktigaste stenbrotten kring Rom (Augustus’
forum, Tabularium m. fl. byggen av sten från
G.). Ax.Bs.
Gabillon [gabijå’], L u d w i g, tysk
skådespelare (1828—96), från 1853 anställd vid
Burg-teatern i Wien, sedan 1875 också som regissör.
G. var en intressant och temperamentsfull
fram-ställare av mörk lidelse och bunden kraft. G.
2) m. Zerline G., f. Würzburg (1835—92),
från 1853 anställd vid Burgteatern, där hennes
framställningar särsk. inom komedien ansågos
mönstergilla. G.K-g.
Gabi’nius, romersk plebejisk ätt. 1) A u 1 u s
G. (d. 48 f. Kr.), förskaffade ss. folktribun 67
f. Kr. Pompejus överkommandot i kriget mot
sjörövarna. Legat 66, konsul 58, ståthållare
över Syrien 57, efter några år anklagad för
utsugning och dömd till landsflykt. Benådad 49
av Cæsar företog G. ett misslyckat fälttåg mot
illyrierna. W.N.
Gabirol, S a 1 o m o ben Jehuda ibn,
spanskjudisk skald och filosof (1022—58), diktade på
hebreiska världslig kärleks- och reflexionslyrik
samt religiösa hymner, som alltjämt ingå i de
judiska högtidernas liturgi. G:s dikter äro utg.
av Ch. N. Bialik (4 bd, 1924 ff.). Under pseud.
Avicebron skrev G. på arabiska ”Mekor
chajim” (”Livets källa”), en nyplatonsk traktat
om materia och form, som i latinsk övers, (o.
1150) blev av stor betydelse för skolastiken,
accepterad av franciskanerna, bekämpad av
do-minikanerna. C.V.J.
Ga’blenz, L u d w i g Karl Wilhelm von,
friherre, österrikisk militär (1814—74), inträdde
i österrikiska armén 1833, deltog med
utmärkelse i 1848 och 1859 års fälttåg i Italien och
blev 1863 chef för 6:e armékåren. Med denna
deltog han i 1864 års danska fälttåg och vann
bl. a. segern vid Vejle 8/s s. å. Ståthållare i
Hol-stein 1865—66, måste G. sistn. år utrymma
Hol-stein, men blev chef för 10 :e armékåren, med
vilken han slog preussarna vid Tratenau 27/s.
Avsked 1871. E.Bz.
Ga’blonz an der Neisse [-blånts an där
naTso], tj. Jablonec nad Nisou, stad i n.
Böh-men, Tjeckoslovakien, vid Neisse, s. ö. om
Reichenberg (Liberic); 33,855 inv. (1930). G.
är medelpunkten för en betydande industri
(främst hemindustri) i glas- och bijouterivaror;
dessutom textil- och maskinfabriker. S.
Gabon [gabå’], G a b u n, koloni i Franska
Uppslagsbok. X. — 1025 —
33
— 1026 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
