GADD G:s uppblandning med främmande element. G:s område var fruktbart. — 2) Syrisk gud (Omnämnd även i Jes. 65:11), lyckogud, med vilken stammen G. torde sammanhänga; möjl. har G. varit stammens specielle skyddsgud. — 3) Profet på Davids tid och dennes rådgivare (1 Sam. 22:5, 2 Sam. 24:11 m.fl. ställen), enl. 1 Krön. 29:29 förf, till en historia över Da vids tid. G.Bsm. Gad, Jakob M a r i u s Elieser Kristian, dansk politiker (1827—1902), Cand. polit. 1854, chef för Statistisk Bureau 1878, för finansministeriets 2:a revisionsdep. 1895, har nedlagt ett stort arbete för främjande av den danska statistikens utveckling. Medl. av Folketinget 1858 —76 och 1879—95, tillhörde G. till författnings-reformen 1866 de nationalliberala, därefter mel-lanpartiet, vars ledare han var, och efter detta partis upplösning 1876 högern. G. var en praktisk och administrativ förmåga men spelade ingen avgörande roll i dansk politik. Fl.D. Gad, Gottlieb Ernst Clausen, dansk bokförläggare (1830—1906), öppnade 1855 bokhandel med förlag i Köpenhamn, G. E. C. G a d s Boghandel og Forlag, varifrån utgavs ett stort antal betydande verk (särsk. märkas J P. Trap, ”Danmark”, 4 Udg., 9 bd, 1920—30, skönlitterära och historiska arbeten, tidskr. m. m.). Varm skandinav, ivrade G. för utbredning av sv. och norsk litteratur i Danmark. I den danska bokhandelsvärlden intog G. ett bemärkt rum; univ.-bokhandlare sedan 1882, redigerade han 1851—1901 ”Dansk Bogfortegnelse”. — Litt.: C. A. Clemmensen, ”G. E. C. G. 1830—1930” (1930). W.N. Ga'dara, hellenistisk stad i öst jordanlandet, s.* om Jarmuk. G. hörde till Dekapolis (se d.o.), och dess område synes ha nått ända fram till Gen-nesaret. I Matt. 8:28 omtalas ”gadarenernas land”, där dock den äldre traditionen i Mark. 5:1 har ”gerasenernas land” (jfr Gerasa); Josefos omtalar ett annat G., Peréens huvudstad. G.Bsm. Gadd. 1) Numera föga använd benämning på ormarnas tunga. — 2) Den apparat, med vilken gaddsteklarna (se d. o.) sticka. Gadd, Hemming, militär (1837—1915), underlöjtnant vid Norra skånska inf.-reg. 1858, major vid Generalstaben 1880, överstelöjtnant vid nämnda reg. 1883, t. f. inspektör för Trängen 1887, överste och chef för Andra liv-grenadjärreg. 1888, sekundchef för Svea livgarde 1892, generalmajor s. å., chef för 4:e arméfördelningen 1896—1905, generallöjtnant 1902, general 1905; avsked 1913. G. var 1883—86 chef för Krigshögsk. och gjorde under sin tjänstetid ett flertal utländska studieresor. Han togs mycket i anspråk för kommittéarbete och var ordf. el. led. av bl. a. kommittén för utarbetande av fälttjänstregl. 1899—01, för granskning av ny härordning 1900 och civilanställningskommittén 1905—06. E.Bz. Gadd, Per Adrian, finländsk ekonom och naturvetenskapsman (1727—97), docent i natu-ralhistoria i Åbo 1750, prof, i kemi där 1761. G:s betydelse ligger i hans insats för det finska näringslivets utveckling. Särsk. intresserade han sig för införandet och odlingen av nyttiga utländska växter. Förutom värdefulla landskaps-beskrivningar har G. bl. a. utg. ”Försök til en systematisk inledning i swenska landtskötseln” (1773—77). T.E-r. Taddeo Gaddi: Marias tempelgång. S :ta Croce, Florens. — 1029 — — 1030 —