Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gade, Niels Wilhelm - Gadebusch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GADEBUSCH
C. Bloch: N. W. Gade. 1883. Frederiksborg.
sohn i Leipzig, som strax blev hänförd och lät
uppföra den i Gewandhaus. G. knöts till det
av Mendelssohn upprättade konservatoriet och
dirigerade som hans vikarie i Gewandhaus,
senare som likställd dirigent och efter
Mendels-sohns död (1847) som dennes efterträdare. En
rad kompositioner framkommo under dessa
år: 2:a och 3:e symfonien, uvertyrer,
kammarmusik, konsertkantaten ”Comala”. Kriget 1848
föranledde G. att återvända till Köpenhamn,
men några få år senare dirigerade han ånyo
en rad Gewandhaus-konserter. I Köpenhamn
blev G. Musikföreningens dirigent, varigenom
denna förening blev centrum för det danska
konsertlivet. Även för Musikföreningens
konserter komponerade G. talrika verk, bl.a.
konsertkantater, av vilka särsk. ”Elverskud’ (1853)
blev populär, dessutom en ny rad symfonier
(inalles har G. komponerat 8), ytterligare en
rad mindre kantater, uvertyrer, kammarmusik,
violinkonsert, vidare sånger, fantasistycken för
klarinett, sånger och pianostycken; från
samma tid härrör baletten ”Et Folkesagn” (1854),
som G. skrev tillsamman med Hartmann. Jämte
denne ledde G. det nystiftade konservatoriet i
Köpenhamn (1867), var organist vid
Garnisons-kirke och vid Holmens Kirke (1858—90);
enstaka av hans psalmmelodier sjungas ännu av
den danska menigheten. 1879 blev G. hedersd:r
vid Köpenhamns univ. — På det dramatiska
området hade G. ingen framgång (operan
”Ma-riotta”). Hans begåvning var lyrisk och episk;
i hans musik kommer den ton fram, som
samtiden förnam ss. säreget dansk (särsk. i
”Ossian”-uvcrtyren och första symfonien) och
vilken fullföljdes och fördjupades av
Hartmann. I G:s senare alstring är denna ton dock
undanträngd (utom i 8:e symfonien) av den
säreget tyskt romantiska, sådan denna
utformades av Mendelssohn. — Litt.: D. Gade, ”N.
W. G:s Breve og Optegnelser” (1892); W.
Beh-rend, ”N.W.G.” (1917); Ch. Kjerulf, ”N.W.G.”
(s.å.). E.A.
Gadebusch [gä’daboj], stad i
Mecklenburg-Schwerin, v. n. v. om staden Schwerin, 2,382
inv. (1925). G. har en ansenlig stadskyrka i
tegelgotik från medeltidens slut samt slott i
tidig renässans och rådhus från 1600-talets
början. — Vid G. utkämpades ®/i2 1712 ett slag
mellan svenskar och danskar. Den av Magnus
Stenbock förda sv. hären, 14,000 man och 30
pjäser, hade uppbrutit från Rostock mot en
från Hamburg framryckande dansk armé, o.
16,000 man med 13 pjäser och förd av general
v. Schotten. Slagdagens morgon förenades med
den senare 3,500 man saxiskt kav. Danskarna
intogo en försvarsställning s. om G., med
flyglarna stödda mot sumpmarker. Kl. 11,30
inledde det sv. art. anfallet mot densamma, kl. 1
framgick inf., huvudsaki. mot ställningens mitt,
smärre grupper samt kav. mot flyglarna. Först
på 12—15 stegs avstånd lossades den första
salvan. Tack vare god manöverförmåga och
stridsteknik segrade de sv. trupperna. Fienden
bjöd nytt motstånd i en upptagsställning
mellan byarna Radegast och Wakenstädt, varur
huvuddelen av hans trupper sedermera
räddade sig mot Roggendorf; förlusterna utgjorde
o. 6,000 man, däribland 2,500 fångar. De sv.
förlusterna o. 1,600. Det danska art., 23 fanor,
Torget med rådhuset, Gadebusch.
— 1033 —
— 1034 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
