Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gallén (Kallela), Axel (Akseli) - Galler (botanik) - Galler (fysik) - Galler (folkstammar) - Galleri - Galleria - Galleriskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GALLERISKOG
A. Gallén-Kallela, Joukahainens hämnd. Åbo konstmuseum.
utförde han
kupolmålningar med
Kalevala-motiv, ytterligare
stiliserade, som väckte
internationell uppmärksamhet men som tyvärr
voro omöjliga att
bevara. Den enda
oförstörda väggmålningen av G.
är den av
ungrenässansfresker influerade
”Kullervo på krigsstråt”
(Gamla studenthuset,
Helsingfors), där
ryttaren är monumentalt
framställd mot en
arktisk vinternatthimmel
med norrsken.
Målningen betecknar en
höjdpunkt för G:s
egenartade, romantiskt
färgade patos. — Litt.:
Mo-nogr. av W. Hagelstam
1904; L. Wennervirta,
”Finlands konst” (1926).
H.G-e.
Galler, bot., se
Gallbildningar.
Galler, fys., miner.,
se Gitter.
Galler (lat. galli), gemensamt namn på de
keltiska folkstammar, som bebodde Gallien,
d.v.s. nuv. Frankrike samt n. Italien på båda
sidor om Po. G. uppträda första gången i
Italiens historia 387 f.K., då de plundrade Rom.
Se f.ö. Gallien, Frankrike och
Kel-ter. N.V.
Galleri’ (fra. galerie^av f. ö. ovisst ursprung).
1) Långt och smalt rum el. gång, på ena
långsidan vilande på pelare; högst (el. högt)
belägen åskådar- el. åhörarplats på teater o.d.:
tavel- el. skulptursamling.
2) Krigsv. En övervälvd gång med valvet
vilande på två jämnlöpande murar. G. brukas
särsk. vid gravförsvar, gra v-g., varvid de
göras bombsäkra samt benämnas alltefter sitt
läge längs med inre el. yttre gravsidan e
s-karp- el. kontereskar p-g. och, därest
de äro försedda med skottgluggar för frontalt
inf.-försvar, gevär s-g. I fortgravens ingå
ende vinklar för flankering liggande
konter-eskarpkasematter kallas även, ehuru
oegentligt, kontereskar p-g. — Vid äldre
fästningar förekomma stundom m i n-g., från
kon-tereskarpen i fredstid utbyggda gångar av
olika storlek, avsedda för minförsvar (se
Minkrig). A.W.G.
3) Skeppsb., under 1600—1800-talen använd
balkongartad utbyggnad på stora fartygs
akterparti och utgörande en väsentlig del av dettas
synnerligen rikliga ornamentering. T.Hrn.
Galle’ria, fjärilsläkte, se V a x m o 11.
GallerTskog, smala bälten av tropisk regn
skog i Afrika, vilka från det ekvatoriala
regnskogsbältet på ömse sidor om flodloppen
skjuta mot n. in i det torrare bältet av
skogssa-vanner. Medan träd och buskar i dessa
avlövas under torrtiden, äro de i g. ständigt
gröna ss. i den tropiska regnskogen, och i
deras kronor leva lianer och epifyter, som i den
täta g:s svala och fuktiga luft äro hygrofila,
i motsats till savannernas xerotermer (se d. o.).
G. sträcka sig ofta flera 100 km. n. om
regnskogsbältets n. gräns, medan deras bredd vanl.
blott uppgår till något 100-tal m. och ofta är
mindre. Uppträdandet av de fuktiga g. i det
rätt torra savannklimatet beror på stor
vattenhalt i marken närmast floderna, på gr. av
dessas översvämningar och vatteninfiltration
från dem. G. är alltså edafisk. Termen g.
omfattar numera alla skogar av edafisk typ,
som längs vattendrag sända utlöpare in i
torrare områden, alltså även lövfällande skogar,
som skjuta in i stäpper och öknar och icke
blott i Afrika utan även i de övriga
världsdelarna. Bild sp. 1091—92. J.F.
Uppslagsbok. X. — 1089 —
35
— 1090 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
