GALLERORM Galleriskog vid Kilima-ndjaro. Gallerorm, en art pytonormar, se d.o. Gallersvamp, se Gittersvamp. Gallert, kem., se G e 1. Gallerverk el. gallerfackverk, tekn., fackverk (se d.o.) med tätare, stångkonstruktioner. Galleyhill [gST-], ort i Kent, England, nära mynningen av Thames, bekant genom det här 1888 gjorde fyndet av ett täml. väl bibehållet skelett från paleolitisk tid. Fyndets ålder har varit omtvistad, men numera hänföres mannen från G. vanl. till den senpaleolitiska Aurignac-rasen. Se England, fornminnen, och Människoraser, förhistoriska. G.Em Gallfeber, förr och eg. feber, som åtföljer s.k. gallsjuka, gulsot; nu ibland om häftig ilska o.d., i uttrycket reta g. på någon. Gallfett, detsamma som kolesterin (se d.o.). Gallfistel. Vid gallstenssjukdomar kunna genom inflammatoriska förstörelseprocesser fistlar utbildas från gallblåsa el. gallgångar till tarm, magsäck el. i sällsynta fall t.o.m ut genom huden, gallblåse-, resp, gallgångsfistlar. Vid gallvägsoperationer anlägges emellanåt temporärt g. i kurativt syfte: även kunna sådana uppkomma efter operationer och kvarstå kortare el. längre tid. T.H-n. Gallfärgämnen. Gallans färg härleder sig av en blandning av olika pigment, av vilka det betydelsefullaste är bilirubin. Vid oxidation ger delta ett grönt färgämne, biliverdin, samt understundom ett blått, bilicyanin. G. äro till sin kemiska konstitution närbesläktade med blodfärgämnena. De äro dock järnfria. I deras molekyl ingå liksom i blodfärgämnena fyra pyrrolringar, vilka dock synas vara knutna til) varandra på ett annat sätt än i hemoglobinet Huvudparten av g. uppkommer genom omvand ling av det hemoglobin, som frigöres vid de röda blodkropparnas sönderfall. I allm. har man ansett, att denna omvandling skedde i levern. Det är emellertid numera säkerställt, att g. kunna bildas av hemoglobin även i andra vävnader. Om en inre blödning uppkommer i ett organ och blodet förblir instängt i vävnaderna under någon längre tid, uppkommer he-matoidin, vilket visat sig vara identiskt med bilirubin. Man har även velat göra gällande att g. skulle kunna bildas av vissa färgämnen i födan, t.ex. klorofyll. Säkra bevis härför sak nas dock ännu. I tarmen överföras g. genom bakteriernas inverkan i det bruna färgämnet sterkobilin. I urinen finner man en annan omvandlingsprodukt, urobilinogen, vilket under — 1091 — — 1092 —