Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galt - Galt, John - Galt, Peder - Galtabäck - Galten (fjärd) - Galten (härad) - Galtförening - Galton, Sir Francis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GALTON
Galt. 1) Benämning på hanne av fam. Su’idæ
(svindjur). Se Fargalt, Orne och
Svinavel.
2) Stycke av tackjärn, direkt gjutet ur
masugnen, avsett för färskning; dimensioner i
allm.: längd 30—40 cm., bredd 20—25 och
tjocklek 5—10 cm. K.A.G.
3) öppen, vanl. kokseldad ugn el. gryta av
järn, avsedd till uppvärmning och torkning
i husbyggen. G. är även en av gråsten el. tegel
murad ugn för torkning av matvaror, malt, säd
o.d. v.S.
Galt [gält], John, skotsk förf. (1779—1839),
Byrons vän, har i ett flertal romaner, ss. ”The
Ayrshire legatees” (1820) och ”Annals of the
parish” (1821), skildrat livet i en skotsk
landsförsamling. G. tog verksam del i
koloniseringen av Canada; hans minnen och
erfarenheter därifrån ha givit honom materialet till
romanen ”Lawrie Todd” (1830), en förträfflig
skildring av kanadensiskt nybyggarliv. — Lilt.:
R. K. Gordon, ”J. G.” (1920). A.Km.
Galt, Peder, dansk ämbetsman och
sjöofficer (1584—1644), gjorde en tid tjänst i
kansliet och var 1621—24 danskt sändebud i
Stockholm. 1627 gick G. i sjötjänst och
kommenderade 1631 en eskader i Östersjön. Han
synes dock ha varit mera intresserad av poesi
och rättshistoria än av sjön. 1644 blev G.
emellertid v. amiral i generalamiralens eskader
och deltog i slaget vid Femern (se d.o.) Då
generalamiralen i delta sårals, blev G. chef
för dennes eskader och på visst sätt
överbefälhavare, ehuru under konungen. 27A gav
denne G. order att angripa svenskarna, men
ordern var ej fullt tydlig, och G. försummade
det tillfälle att angripa, som 8% erbjöd sig.
31/t fick G. order att återvända till sin post
som v. amiral, och sedan flottan kommit
undan — vilket dock snarare var konungens än
G:s fel —, ställdes han till ansvar och blev
av riksrådet dömd till döden för sin olydnad.
Trots domarnas förböner blev G. också 31/s
avrättad, ett onekligen alltför hårt straff. —
G:s depescher från Stockholm äro utg. i ”Hist.
handlingar”, 26: 1 (1920). P.S.
Galtabäck, fiskläge i Tvååkers s:n, Halland,
9 km. s.s.ö. om Varberg. — Vid G. finns
med livbåt och raketapparat försedd
livräddningsstation, tillhörande Sv. sällskapet för
räddning av skeppsbrutna. — I en åker innanför
G.-viken påträffades 1928 rester av ett fartyg.
En undersökning företogs, varvid framgrävdes
ett illa medfaret spantbyggt ekfartyg med å
klink lagda bord, sammanhållet av tränaglar,
i sitt dåv. skick c:a 12 m. långt. Skeppet har
varit försett med mast. Inga daterande fynd
Galtabäckskeppet vid undersökningens början.
gjordes; de geologiska iakttagelserna i
förening med den ålderdomliga typen peka
närmast på äldre järnåldern. I närheten har
påträffats ett liknande skepp, hittills endast
preliminärt undersökt. — Lill.: A. Enqvisl i
Kul-turhist. studier och uppteckningar” (i
”Hallands hembygdsförbunds skriftserie”, 1, 1929).
E.Hg;P E.O.
Galten, Mälarens västligaste fjärd, skiljes i
ö. genom Nyckelön och Strömsholmsåsen från
fjärden Blacken, med vilken den slår i
förbindelse genom det c:a 100 m. breda Kvicksund
Nivåskillnaden mellan fjärdarna är 14 cm. 1
G. mynna Arbogaån, Hedströmmen, Köpingsån
och Kolbäcksån. S.
Galten, hd i Randers amt, Jylland, s. om
Randers; 202 kvkm.; 12,833 inv. (1930). W.P-n.
Galtförening, sammanslutning av
svinuppfödare med ändamål att gemensamt hålla
avels-galt. Se Svinavel.
Galton [g§’ltan], Sir Francis, engelsk
naturforskare, läkare och skriftställare (1822
—1911). G. reste 1846
i trakten av Vita
Nilen, 1850 i v.
Sydafrika. Han påvisade
förekomsten av
anticy-kloner och var den
förste, som
upprättade synoptiska kartor.
Under senare år
ägnade han sig
framförallt åt antropologi
och undersökningar
över egenskapers
för-ärvning hos
männis
kan. Hans ärftlighetsstudier, vilka byggde
på helt annat teoretiskt grundlag (se U
t-vecklingsläran) än nu härskande
föreställningar, ledde honom till
uppställandet av Galtons lag: en individ får %
av sitt arv från sina båda föräldrar, % från
dessas föräldrar, % från far- och
morföräldrarnas föräldrar o.s.v. Vidare uppställde han
— 1117 —
— 1118 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
