Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamar - Gamasch - Gamasidæ, Gamasus - Gamba - Gambastämmor - Gambe(s)son - Gambetta, Léon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMASCH
percno’pterus. — Nya världens g.,
under-ordn. CathcTrtæ, skilja sig från Gamla världens
g. bl.a. genom den av näsborrarna
genomborrade näbben och frånvaron av bifjäder på
kontur-fjädrarna. De båda största arterna tillhöra den
av köttiga kammar och karbunklar vid
näbbroten utmärkta gruppen k a m-g. Av dessa når
kondoren, Sarcorha’mphus gryphus, en
längd av 1 m. och en vingbredd av 2,75 m. Den
är svart med vita armpennor och vitt halskrås;
huvudet och halsens nakna partier äro
köttröda, delvis grå. Kondoren bebor Anderna
från Ecuador i n. och föredrager högplatåerna
3,000—5,000 m.ö.h.; endast i Patagonien går
den ned till kusten. I Mellanamerika och det
tropiska Sydamerikas skogsområden lever
kung s-g., S. papa, som är mindre, men mera
praktfullt färgad än kondoren (längd 75 cm.).
Ryggen och vingtäckarna äro rosafärgade,
undersidan vit, ving- och stjärtpennor svarta,
halskragen blågrå och huvudets och halsens nakna
delar brokigt färgade i rött, svart och gult.
De betydligt mindre och enfärgat svarta h ö n
s-g., Catha’rtes, som ha svag näbb och sakna
halskrås, omfatta 5 arter i Sydamerika och s.
delarna av Nordamerika. Hit hör kor p-g. el.
g a 11 i n a z o, C. u’rubu (längd 60 cm.) och
k a 1 k o n-g., C. aiira, vars huvud och fötter äro
Kondor.
Korpgamar.
röda. De förekomma talrikt, särsk. i varmare
trakter, och spela samma roll som smuts-g. i
Gamla världen. H.B-n.
Gama’sch (sannolikt efter den tripolitanska
staden Gadamès), se Damasker. Ordet
kvarstår blott i betydelsen damask av elastiskt stoff,
som sättes på hästars ben till skydd för
senorna. I.
Gama’sidæ, Ga’masus, fam. och släkte av
skalbaggskvalster (Parasi’tidæ, Para’sites) med
6-ledade ben, som bära två klor och en biåslik
häftskiva. G. leva i mossa och under löv som
larver ofta i stort antal på skalbaggar, ss.
tor-dyvlar och dödgrävare. De förorsaka ej
värddjuren någon skada utan äro blott s. k.
rums-parasiter. O.C-n.
Gamba, stråkinstrument, se V i o 1 a (viola da
gamba).
Gambastämmor kallas i orgeln de öppna
labialpipor av trång mensur, vilkas ton liknar
stråkinstrumentens. F.S-l.
Gambe(s)son [gäbaså’], en huvudsaki. i
Frankrike under medeltiden förekommande, med
stoppning försedd, åtsittande vapenrock av tyg,
som merendels bars under pansarbeklädnaden
el. hauberten (se d.o.) men stundom även
enbart utan pansar. G.W.F.
Gambetta [gäbäta’], L é o n, fransk politiker
(1838—82). F. i Cahors, son till en
speceri-handlare av genuesisk härstamning, studerade
G. juridik i Paris, etablerade sig där som
advokat 1860 och anslöt sig till oppositionen samt
tilldrog sig 1868 som Delescluzes
försvarsadvokat allmän uppmärksamhet genom ett
ljungande anklagelsetal mot kejsardömet. Vald till
deputerad 1869, blev han inom kammaren chef
för det avancerade oppositionella partiet och
efter 4/s 1870 medl. av den nationella
försvarsregeringen. Han lämnade i ballong det beläg-
— 1143 —
— 1144 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
