GAMBIER 50 km. brett område på båda sidor av nedre loppet av floden G.; 10,706 kvkm.; 199,520 inv., därav i kolonien (ön Saint Mary med huvudstaden Bathurst) 14,370; 215 européer (1931). Klimatet är hett och osunt. Inv. (mandingo, djoloffer, fulbe) driva åkerbruk; särsk. produceras jordnötter. Exporten av dessa (hu-vudsakl. till Frankrike) uppgick 1930 till 867,634 £ el. 95,7 °/o av totala exportvärdet, 906,643 £. Andra mera betydande utförsel-varor äro palmnötter samt hudar och skinn, som s.å. exporterades för resp. 6,583 och 2,462 £. G., som varit brittisk besittning sedan 1588, underställdes 1807 Sierra Leone och blev 1843 självständig koloni. Sedan 1902 är hela landet protektorat, med undantag av ön Saint Mary. Se kartan vid Franska Västafri k a. S. Gambier [gä'mbia], James, Lord G., engelsk sjömilitär (1756—1833), inträdde i tjänst vid marinen 1767, konteramiral 1795, v. amiral 1805 och admiral of the fleet 1830. G. var 1802—04 guvernör på Newfoundland och 1807 chef för den flotta, som i sept. s.å. bombarderade Köpenhamn och tvingade danskarna att utlämna sin flotta. 1808—11 var han högste befälhavare över kanalflottan och 1814 ordf, i den kommission, som i Gent undertecknade freden med U. S. A. — Litt.: H. G. Chatterton, ”Memorials personal and historical of Lord G.” (1861). E.Bz. Gambieröarna [gä'mbia-], ögrupp i Franska Oceanien, s.ö. om Tuamotouöarna; 30 kvkm.; 501 inv. (1926). G. beslå av 13 höga, vulkaniska, av korallrev omgärdade öar, av vilka Manga-reva är störst. Inv. odla kaffe, bananer, sockerrör, apelsiner, persikor och vin. H.Bm. Gambir, ett garvextrakt, erhålles genom kokning av blad och ungskott av gambirväxten (se d.o.). Extraktet är dyrt och användes endast för framställning av kvalitetsläder. S.H-g. Gambirväxten, Unca'ria (Nauclea el. Ourou-pa'ria) gambir, den viktigaste av de 35, huvudsaki. sydasiatiska arterna av detta till fam. krappväxter hörande släkte, är en på Malacka och närliggande öar odlad, med klälterhakar vid de läderartade bladens fästpunkter klättrande lian, som innehåller ett garvrikt ämne, gambir (se d.o.). A.V-e. Gambit [gäbi'] (ytterst spa. gambito el. ital. gambitto; väl samma ord som ital. gambetto, krokben, till gambo, ben), spelöppning i schack, i vilken endera parten prisgiver en el. flera pjäser (vanl. en bonde) i avsikt att genom an-greppsspel erhålla fullgod kompensation härför. Kj.R. Gambohampa, en fin, vit el. vitgrå stjälk-spånad, erhålles av Hibi'scus cannabi'nus, en ostindisk malvacé, som mycket odlas i tropikerna. Jfr Stjälkspånadsväxter. A.V-e. Gambri'nus, enl. sagan en konung, som uppfunnit ölet. Game [gélm] (eng.), g e m, omgång i tennis (se d.o.). Gamelan, se Javanesisk musik. Game't, könscell (se d.o.). Gametofy't, g a m o f y t, den generation hos mossor, ormbunkar, blomväxter m. fl., som bär befruktningsorganen; sporofyt, den vid befruktningen utvecklade generationen, vilken alstrar sporer, som i sin ordning ge upphov till en g. Uppstår sporofyten ur g:s vegetativa celler, kallas förhållandet a p o g a m i (se d.o.). Med a p o s p o r i (se d.o.) förstår man bildningen av en g. ur sporofyten utan förmedling av sporer. Se Generationsväxling. O.Gz. Gamfalkar el. F a 1 k g a m a r, Polybori'næ, en underfam. av falkfåglarna, omfattande 15 över Sydamerika och Afrika utbredda arter, kännetecknade av att tyglarna och ögontrakten äro nakna. Benen äro höga, vingarna korta och stjärten lång. G. bebo stäppområdena och vistas mest på marken. Födan utgöres av mindre däggdjur, kräldjur och insekter samt framförallt av as och avskräde. De äro orädda fåglar, som gärna hålla till vid människoboningarna, och bli, när de uppträda i större antal, en fullkomlig plåga genom sin tjuvaktighet och genom de genomträngande skrik, de ständigt utstöta. Chimachima, Milva'g o chimachima, är av en tornfalks storlek samt till färgen smutsvit med svarta vingar och stjärt. Betydligt större är den likaledes vanliga carancho, c a r a-c a r a el. t r a r o, Poly'borus tharus. På Falk-landsöarna och angränsande delar av kontinenten lever chimangon (se d.o.) el. gamvrå k e n, Iby'cter austra'lis, som är av en örns storlek. I Afrika och på Madagaskar leva två representanter för g., de barkindade hökarna, Polyboroi'des, vilka äro något mindre än vår ormvråk. De livnära sig uteslutande av ödlor och grodor, som de, med hjälp av sina små fötter, draga fram ur deras hålor. H.B-n. Gami'llscheg, Ernst, österrikisk romanist (f. 1887). Bömare till börden, studerade G. vid univ. i Wien och Paris och blev prof, i romansk filologi i Innsbruck 1915, i Berlin 1925. Utom G:s betydande undersökningar i romansk dia-lektologi och språkgeografi märkes hans ”Ety-mologisches Wörterbuch der französischen Sprache” (1926—29). J.V. Gamin [gamå'] ( fra.), g a m ä n g, gatpojke. Gamla Finland, se Ryska Finland. Gamla Grisslehamn, se Grisslehamn. Gamlakarleby, fi. Kokkola, stad i Vasa län, Finland; 33 kvkm.; 4,792 inv. (1928; 1,981 — 1147 — — 1148 —