Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garvning - Garvstål - Garvsyror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GARVSYROR
vattenbassänger, för att dels befrias från smuts,
blod ocb konserveringsmedel, dels
uppmjukas, så att huden får samma smidighet ocb
utseende som i färskt tillstånd. Hudarna äro nu
färdiga att avhåras, d. v. s. befrias från hår
och överhud, vilket sker med olika metoder,
beroende dels på den lädersort man vill
tillverka, dels på om man vill tillvarataga håret
el. ej. Den äldsta avhåringsmetoden är
s m u 11 n i n g, som grundar sig på en
förruttnelseprocess i överhudens slemlager och
som får framskrida så långt, att håret vid
kraftigt ryck lossnar, varvid håret avskaves.
Denna metod användes vid den gamla
sul-lädersberedningen och vid fårskinns-g. för att
skydda håret. Ett bekvämare och snabbare
sätt är att behandla hudarna i mättade
kalklösningar, ant. enbart el. med tillsats av
sva-velnatron. I förra fallet avhåras hudarna för
hand el. å maskin, och håret kan tillvaratagas
och användas för tekniskt bruk. På de
sva-velnatronbehandlade hudarna förslöres håret
fullständigt och avlägsnas genom spolning med
vatten. Efter avhåring befrias hudarna på
köttsidan från bindväv och köttrester. I detta
tillstånd benämnas hudarna b 1 ö s s e, och den
med de öppna hårporerna reliefliknande ytan
benämnes n a r v el. narvsida, i motsats till
köttsidan. Blösse, avsedda för bottenläder,
äro nu färdiga att behandlas med garvämne,
under det att ovanlädersblösse avkalkas, d. v. s.
behandlas med sådana syror, som med den
i blossen kvarvarande kalken bilda
vattenlös-liga kalksalter, vilka genom spolning
avlägsnas. Därefter behandlas hudarna i en
upp-slamning av hönsgödsel el. hundexkrement,
som innehålla enzymer och bakterieferment,
vilka verka uppluckrande på hudfibrerna
Denna operation kallas p y r n i n g och är
absolut nödvändig för erhållande av ett mjukt
och smidigt ovanläder. I st.f. den
ohygieniska gödselpyrningen brukas i den moderna
fabrikationen kemiska preparat, innehållande
trypsin o.a. likaverkande ferment. Kalkhus
behandlingen har till ändamål icke blott att
avhåra huden utan även att svälla
hudfibrerna, vilket underlättar diffusionen av
garvämnet under garvningen. —
Vegetabilisk g. med bark och extrakt är den
viktigaste g.-metoden. Härvid är ej blott
garv-ämneshalten i de använda materialen
utslagsgivande utan även de egenskaper,
ifrågavarande garvmedel förlänar åt det färdiggarvade
lädret. Ek, kastanj och valonea lämna ett fast
läder och äro alltså lämpliga för framställ
ning av bottenläder. Sumak, gambir, gran,
quebracho och mimosa användas vid
ovanlä
ders-g. För att ernå önskad läderkvalitet an
vänder garvaren olika blandningar. —
Bark-g a r v n i n g (se d.o.) el. strögarvning
tillhör de äldre g.-metoderna och tar en tid
av 6—12 mån. Med den numera praktiserade
snäll-g.-metoden färdiggarvas hudarna på ung.
1 å 2 mån. Hudarna nedhängas i svag
garv-extraktlösning (garvlag) och överföras med
bestämda tidsintervall i successivt starkare lag
från 1°—8° Bé, för att till sist färdiggarvas
med koncentrerat extrakt i roterande
valk-fat. — Den viktigaste
mineralgarv-nings metoden är med kromsalter (se
Kromgarvning); en annan metod är
alungarvning (se d.o.). — A n i m
a-lisk g., se Sämskgarvning. —
Färdiggörningen el. tågningen består
däri, att lädret tillföres mer el. mindre fett,
alltefter önskad mjukhetsgrad, och därefter
behandlas för hand el. å maskin på så sätt,
att naturliga ojämnheter efter kroppsform och
dylikt bortarbetas, så att lädret erhåller en
slät och plan yta. Bottenläder hamras el.
valsas under hårt tryck för att ytterligare vinna
i fasthet. Ovanläder göres mjukt och smidigt
genom uttänjning och sträckning av lädrets
fibertextur. S.H-g.
2) Tillverkning av garvstål (se d.o.).
Garvstål, stål, framställt genom
sammanväll-ning och uträckning av ett knippe
stålstänger. Vid äldre stålframställningsmetoder, t.ex.
brännstålsberedning, blevo de enskilda
stålstängerna ofta ojämna till sin
sammansättning, och man sökte genom garvningen
utjämna dessa oregelbundenheter för att ernå
en jämn kvalitet hos produkten. I.S.
Garvsyror. Med g. förstod man urspr.
amorfa föreningar, som kunde förvandla hudar
till läder, fälla limlösningar, giva olösliga
fällningar med alkaloider och blysalter samt giva
blå el. gröna föreningar med järnklorid. Från
kemisk synpunkt indelar man numera g. i två
grupper, näml.: 1) Esterartade g., vilka
kunna sönderdelas genom hydrolys och av
vilka de flesta giva gallussyra som
hydrolys-produkt. Hit höra de viktigaste g., ss. kinesiskt
tannin och turkiskt tannin. 2)
Kondenserade g., vilka icke äro estrar utan vilkas
kärnor sammanhållas av kolbindningar. Hit höra
katekin o. a. mindre kända föreningar. Det
kinesiska tanninet, galläpplesyra, är en glykosid,
som vid hydrolys sönderdelas i glykos och
gallussyra. De fem hydroxylgrupperna i glykos
äro förestrade med gallussyra och digallussyra,
och i medeltal finnas på varje sockermolekyl 9
gallussyrerester. Det lyckades E. Fischer att på
syntetisk väg genom förestring av glykos med
— 1209 —
— 1210 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
