GARVÄMNEN digallussyra framställa en förening, som är mycket lik kinesiskt tannin och som giver de typiska garvämnesreaktionerna. Digallussyran, som även framställdes av Fischer, är en depsid (se d.o) av gallussyra. Tannin, galläpple-syra, som lättast erhålles genom extraktion av galläpplen, är ett gulvitt amorft pulver, som är lättlösligt i vatten. Det är optiskt aktivt, användes vid garvning och till framställning av bläck samt har fått medicinsk användning som adstringerande medel vid tarmkatarr. Lj. Garvämnen kallas alla de ämnen, som äga förmåga omvandla hud till läder. — Vegetabiliska g. erhållas genom utlakning av resp, garvmedel. G. förekomma icke i ren form utan tillsammans med andra s.k. ickegarvämnen, bestående av sockerarter, äggviteämnen, fenoler etc., som genom olika kemiska reaktioner påskynda garvningshastig-heten. Om g:s kemiska konstitution är föga känt och antagligt är, att det finns lika många g., som det finns garvmedel. Vid hög temp. sönderfalla g. i ant. pyrogallol el. pyrocatechin, och efter dessa sönderdelningsprodukter sammanfattas g. i två grupper, pyrogallol-och pyrocatechin g. Ur konstitutionell synpunkt indelas g. i hydrolysbara, hos vilka bensolkärnorna förenas med varandra över syreatomer till komplexbildningar, som kunna sönderdelas av ferment, och kondenserade g., som genom oxidation kondenseras till högmolekylära föreningar. Bensolkärnorna äro genom kolatomer förbundna med varandra. Av mineraliska g. är basiskt kromsulfat det viktigaste; det bildas genom att försätta kromalunlösning med soda. — Som animaliskt g. må de högre omättade fettsyrorna betraktas, t.ex. clupanodonsyran i tran. — Syntetiska g. äro konden-sationsprodukter av fenolsulfosyror med formalin. S.H-g. Gary [gä'ari], stad i Indiana, U.S.A., vid Michigansjön, s.ö. om Chicago. G. grundades 1906 av U.S. steel Corporation och hade 1930 100,426 inv. i G. ligger världens största stålverk. J.C. Gary [gä'ari], Elbert Henry, amerikansk industriman (1846—1927). G. praktiserade som jurist i Chicago 1869—98 och blev 1898 ledare för Federal steel co. När detta företag 1901 uppgick i U.S. steel Corporation, blev G. chef för detta företag. Staden Gary är uppkallad efter honom. T.E-r. Gas, fys. Det gasformiga tillståndet, ett de tre aggregationstillstånden, karakteriseras därav, att en given gasmassa antager formen av det kärl, vari den är innesluten, och upp fyller fullst. hela volymen av detsamma. I jämförelse med de flytande och fasta kropparna erbjuda g. endast ringa motstånd mot krafter, som söka ändra deras form. G., som icke äro underkastade verkan av yttre kraf ter (ss. tyngdkraften etc.), utfylla likformigt den till förfogande stående volymen och utöva på de avgränsande kärlväggarna ett tryck, som är lika stort i alla delar av kärlet och som mätes av den kraft, som verkar på ytenheten av väggen. Av de tre aggregationstillstånden är det gasformiga i alla avseenden enklast byggt, och på gr. härav äro de lagar, g. följa, ojämförligt mycket enklare och lättare tillgängliga för iakttagelse och teoretisk behandling än de för de fasta och flytande tillstånden gällande. Också äro de senare i mångt och mycket ännu okända, medan däremot gaslagarna sedan länge varit kända. Äldst är B o y 1 e-M a r i o 11 e s lag, som utsäger, att vid en och samma temp. en given gasmassas tryck (p) är omvänt proportionellt mot den av densamma intagna volymen (u), alltså produkten p. v = en konstant. Enl G a y-L ussacs lag är volymen av en gasmassa vid oföränderligt tryck direkt proportionell mot den absoluta temp. (T, se T em- v p e r a t u r) el. — = en konstant. Härav framgår, att tillståndet hos en g. beror av tre variabla storheter: p, v och T. En relation, som anger sambandet mellan alla dessa storheter, kallas en tillståndslag. En sådan är den Clapeyronska relationen p. v = R .T, där R är en konstant storhet, den s. k. gaskonstanten. Denna ekva tion kallas även g:s allmänna tillståndslag och innehåller i sig de båda förutnämnda lagarna ss. speciella fall. Talvärdet av gaskonstanten beror på vilken g. och huru stor mängd av densamma, det är fråga om, samt dessutom på vilka enheter, p, v och T mätas uti. Betraktas av olika g. så stora mängder, som svara mot en grammolekyl (se d.o.) av vardera, så erhållas för alla g., för vilka p, v, och T mätas i samma en heter, samma talvärde på R. Om mängden av den ifrågavarande g. åter är g gr., dess mole- g kylarvikt m, så är p . v = — . R .T el. p . v = m g n . R .T, där n = — är antalet grammolekyler m av gasen, som betraktas. I absoluta C.G.S.-enheter (se Måttsystem) har R värdel 8,316.107 erg/grad. mol; mätes åter trycket i atmosfärer, volymen i liter och temp. ss. ovan — 1211 — — 1212 —