Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garvsyror - Garvämnen - Gary - Gary, Elbert Henry - Gas (fysik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GARVÄMNEN
digallussyra framställa en förening, som är
mycket lik kinesiskt tannin och som giver de
typiska garvämnesreaktionerna. Digallussyran,
som även framställdes av Fischer, är en depsid
(se d.o) av gallussyra. Tannin,
galläpple-syra, som lättast erhålles genom extraktion
av galläpplen, är ett gulvitt amorft pulver, som
är lättlösligt i vatten. Det är optiskt aktivt,
användes vid garvning och till framställning av
bläck samt har fått medicinsk användning som
adstringerande medel vid tarmkatarr. Lj.
Garvämnen kallas alla de ämnen, som äga
förmåga omvandla hud till läder. —
Vegetabiliska g. erhållas genom utlakning av
resp, garvmedel. G. förekomma icke i ren
form utan tillsammans med andra s.k.
ickegarvämnen, bestående av sockerarter,
äggviteämnen, fenoler etc., som genom olika
kemiska reaktioner påskynda
garvningshastig-heten. Om g:s kemiska konstitution är föga
känt och antagligt är, att det finns lika många
g., som det finns garvmedel. Vid hög temp.
sönderfalla g. i ant. pyrogallol el. pyrocatechin,
och efter dessa sönderdelningsprodukter
sammanfattas g. i två grupper,
pyrogallol-och pyrocatechin g. Ur konstitutionell
synpunkt indelas g. i hydrolysbara, hos
vilka bensolkärnorna förenas med varandra
över syreatomer till komplexbildningar, som
kunna sönderdelas av ferment, och
kondenserade g., som genom oxidation
kondenseras till högmolekylära föreningar.
Bensolkärnorna äro genom kolatomer förbundna
med varandra. Av mineraliska g. är basiskt
kromsulfat det viktigaste; det bildas genom att
försätta kromalunlösning med soda. — Som
animaliskt g. må de högre omättade
fettsyrorna betraktas, t.ex. clupanodonsyran i
tran. — Syntetiska g. äro
konden-sationsprodukter av fenolsulfosyror med
formalin. S.H-g.
Gary [gä’ari], stad i Indiana, U.S.A., vid
Michigansjön, s.ö. om Chicago. G. grundades
1906 av U.S. steel Corporation och hade 1930
100,426 inv. i G. ligger världens största
stålverk. J.C.
Gary [gä’ari], Elbert Henry, amerikansk
industriman (1846—1927). G. praktiserade som
jurist i Chicago 1869—98 och blev 1898 ledare
för Federal steel co. När detta företag 1901
uppgick i U.S. steel Corporation, blev G. chef
för detta företag. Staden Gary är
uppkallad efter honom. T.E-r.
Gas, fys. Det gasformiga tillståndet, ett
de tre aggregationstillstånden, karakteriseras
därav, att en given gasmassa antager formen
av det kärl, vari den är innesluten, och
upp
fyller fullst. hela volymen av detsamma. I
jämförelse med de flytande och fasta
kropparna erbjuda g. endast ringa motstånd mot
krafter, som söka ändra deras form. G., som
icke äro underkastade verkan av yttre kraf
ter (ss. tyngdkraften etc.), utfylla likformigt
den till förfogande stående volymen och
utöva på de avgränsande kärlväggarna ett tryck,
som är lika stort i alla delar av kärlet och
som mätes av den kraft, som verkar på
ytenheten av väggen. Av de tre
aggregationstillstånden är det gasformiga i alla avseenden
enklast byggt, och på gr. härav äro de lagar,
g. följa, ojämförligt mycket enklare och
lättare tillgängliga för iakttagelse och teoretisk
behandling än de för de fasta och flytande
tillstånden gällande. Också äro de senare i
mångt och mycket ännu okända, medan
däremot gaslagarna sedan länge varit kända.
Äldst är B o y 1 e-M a r i o 11 e s lag, som
utsäger, att vid en och samma temp. en given
gasmassas tryck (p) är omvänt proportionellt
mot den av densamma intagna volymen (u),
alltså produkten p. v = en konstant. Enl
G a y-L ussacs lag är volymen av en
gasmassa vid oföränderligt tryck direkt
proportionell mot den absoluta temp. (T, se T em-
v
p e r a t u r) el. — = en konstant. Härav
framgår, att tillståndet hos en g. beror av tre
variabla storheter: p, v och T. En relation, som
anger sambandet mellan alla dessa storheter,
kallas en tillståndslag. En sådan är
den Clapeyronska relationen
p. v = R .T, där R är en konstant storhet,
den s. k. gaskonstanten. Denna ekva
tion kallas även g:s allmänna
tillståndslag och innehåller i sig de båda
förutnämnda lagarna ss. speciella fall.
Talvärdet av gaskonstanten beror på vilken g.
och huru stor mängd av densamma, det är
fråga om, samt dessutom på vilka enheter, p, v
och T mätas uti. Betraktas av olika g. så
stora mängder, som svara mot en
grammolekyl (se d.o.) av vardera, så erhållas för alla
g., för vilka p, v, och T mätas i samma en
heter, samma talvärde på R. Om mängden av
den ifrågavarande g. åter är g gr., dess mole-
g
kylarvikt m, så är p . v = — . R .T el. p . v =
m
g
n . R .T, där n = — är antalet grammolekyler
m
av gasen, som betraktas. I absoluta
C.G.S.-enheter (se Måttsystem) har R värdel
8,316.107 erg/grad. mol; mätes åter trycket i
atmosfärer, volymen i liter och temp. ss. ovan
— 1211 —
— 1212 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
